Avfall kan vara både ett problem och en tillgång. Hur samhället hanterar avfall har blivit en allt viktigare fråga i takt med att befolkningen växer och konsumtionen ökar. Därför regleras avfallshanteringsaktiviteter idag av bland annat lagar, föreskrifter, planer och rådgivning för att minska mängden avfall och där det är möjligt, att eliminera de negativa effekter som avfallet kan ha på människors hälsa och miljön. Inom hälso- och sjukvården genereras stora mängder avfall varje dag och i Sverige anses invånare vara allmänt bra på att sortera sitt avfall, men är människor lika bra på att göra det på sina arbetsplatser? I den här kvalitativa intervjustudien ligger fokus på källsortering inom äldreomsorgen. Totalt har tre ”walking/observations intervjuer” genomförts, med två olika vårdboenden och med en hemtjänst. Det insamlade materialet har analyserats, tillsammans med relevanta material från kommunen angående källsortering. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal inom äldreomsorg upplever att det är att följa kommunens miljöpolicy för avfall och hur kommunens miljöpolicy är utformad för att göra det enkelt för personal att följa. Genom att undersöka matchningen mellan arbetsmiljö och kommunens miljöpolicy syftar studien till att finna eventuella sociala relationer, problem och möjligheter för att på så sätt se vad som är nödvändigt för att realisera ytterligare förbättringar av källsortering inom denna sektor. Denna studie har producerat flera intressanta resultat. Det insamlade materialet pekar på en oväntad dynamik där ansvaret för avfallshantering förmedlas nedåt i organisationshierarkin. Det finns också stora skillnader i förutsättningarna för källsortering mellan kommunala- och privata verksamheter, vilket i sin tur påverkar verksamhetens förmåga att följa kommunens miljöpolicy. Studien visar även att det finns en skillnad i hur kommunala- och privata verksamheter upplever kommunikationen med kommunen och hur väl medarbetarna är medvetna om de riktlinjer som de följer för avfall. Denna studie avslutas med flera förslag som syftar till att förbättra och skapa en mer effektiv källsortering inom äldreomsorgen. Först, är det viktigt att se över hur ansvaret för avfallshantering är uppdelad mellan de olika nivåerna i organisationshierarkin. Åtgärdsförslag bör komma till för att minska de problem som orsakas av skillnader i förutsättningar för källsortering mellan kommunala- och privata verksamheter. Slutligen bör kommunen försöka förbättra sitt samarbete med personal inom äldreomsorgen, då det finns behov av deltagande, gemensamt lärande och kunskapsutbyte. / Waste can be both a problem and an asset. How society handles waste has become an increasingly important issue as populations are growing and consumption is increasing. Therefore, waste management activities are governed by laws, regulations, plans, advice, etc. to recycle and reduce the amount of waste and where possible, to eliminate the negative impact that the waste may have on human health and the environment. In the sector of health and medical care, large quantities of waste are generated daily and in Sweden, residents are generally considered to be good at sorting their waste, but are people as good at doing it at their workplaces? In this qualitative interview study, the focus is on source sorting in elderly care. In total, three "walking /observation interviews" have been carried out, with two different nursing homes and one home care service. The collected data has been analyzed, together with relevant material from the municipality regarding source sorting. The purpose of this research has been to investigate how elderly care employees experience following the municipality's environmental policy for waste and how the municipality's environmental policy is designed to make it easy for healthcare employees to follow. By investigating the match between the work environment and the municipality's environmental policy, this research aims to find possible social relationships, obstacles, problems, and opportunities in order to see what is necessary for realizing further improvements in the source sorting within this sector.  This study has produced several interesting results. The interviews point to an unexpected dynamic whereby the responsibility for waste management is conveyed downwards in the organizational hierarchy. There are also major differences in the prerequisites for source sorting between municipal and private businesses, which in turn affects the ability of businesses to follow the municipality's environmental policy. The study also shows that there is a difference in how municipal and private businesses experience communication with the municipality and in how well the staff is aware of the guidelines that they follow for waste management. This study concludes with several pieces of suggestions aimed at improving and creating a more effective source sorting within the elderly care. Firstly, it is important to review how the responsibility for waste management is divided between the different levels in the organizational hierarchy. Action proposals should be made to reduce the problems caused by differences in the prerequisites for source sorting between municipal and private businesses. Finally, the municipality should seek to improve their cooperation with the elderly care employees, there is a need for participation, shared learning and exchange of knowledge.

With the current demand for more products, our natural resources will not last for long. Eachyear we consume about 120-130 billion tons of natural resources, which has a high probability ofincreasing as the human population is estimated to be more than nine billion people by the endof 2050. It is necessary to adapt to a circular economy and prioritize material recycling so thatone may stop this depletion of natural resources. The main purpose of this study was to examinehow material recycling works in multi-family housing and whether it differs between real estatecompanies within Umeå municipality. In addition, the amount of incorrectly sorted waste wascompared between the companies. Two surveys were constructed to get the necessary answers,one for tenants and one for property managers. Results from the two surveys showed nosignificant connection between how property managers work regarding recycling and tenants’satisfaction with their current recycling conditions. There were significant differences in howmany fractions the real estate companies offered to collect and how satisfied their tenants werewith the recycling rooms. The tenants wished for cleaner recycling rooms, more informationregarding how to recycle and what happens with the waste as well as sorting equipmentincluded in their apartments. To further improve material recycling in multi-family housing it isnecessary to offer smart recycling solutions in the apartments, regular cleaning of all therecycling rooms and distribute recurring multi-language information regarding recycling.

Sedan Nacka golfklubb införde källsortering år 2003 har golfklubben funderat över hur deras sortering och avfallshantering egentligen fungerar. I samband med den miljöcertifiering golfklubben ansökt om att få via Golf Environment Organization (GEO) skall ett flertal områden på golfklubben ses över, varav avfallshanteringen är ett av dessa områden. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Nacka golfklubb idag avfallshanterar och ta fram ett underlag för den certifiering golfklubben ansökt om inom det givna området. Underlaget för certifieringen ska baseras på certifieringens krav och rutiner för förbättring ska baseras på kunskap, hantering samt minimering. De metoder som använts är litteraturstudier, intervjuer, studiebesök samt en analys utifrån Sustainable Development Records (SDR). Resultatet av SDR gav en generell bild av golfklubbens effektivitet, sparsamhet och marginal. Genom SDR kan golfklubben i framtiden fortsätta att mäta och jämföra sina resultat för att se om verksamheten går mot en mer hållbar utveckling och avfallshantering men för att göra detta måste en grundligare undersökning i framtiden genomföras i samband med en avfallsrevision. Utifrån det rutiner golfklubben har rekommenderas ett flertal förändringar för att golfklubben ska få en bättre standard inom sin avfallshantering. Hushållsavfallet som verkstaden och golfspelarna genererar bör hämtas av kommunen och genom att kommunen hämtar det brännbara avfallet från golfklubben kan en kostnadsbesparing fås. Om kansliet börjar kompostera sitt organiska hushållsavfall, kan ytterligare en kostnadsbesparing erhållas av golfklubben. Rutiner och miljöavtal med restaurangen bör införas för att golfklubben ska kunna kräva att restaurangägaren följer golfklubbens miljöpolicy samt bör hela verksamheten införa rutiner för städning och inventering av alla avfallsutrymmen. Genom detta uppstår inga olägenheter för människors hälsa och miljö samt får golfklubben en bättre avfallshantering som kontinuerligt ses över. Golfklubben rekommenderas även att se till att det källsorterade avfall hämtas från miljöstationen av certifierad återvinnare för att se till att det avfall som genereras hanteras utifrån avfallshierarkin och GEO certifieringens krav som innebär att mängden avfall till förbränning och deponering bör minimeras. / Nacka golf club started to separate their waste in 2003, and since the golf club introduce waste management they have been wondering how their sorting of waste actually works. In connection with the environmental certification that the golf club has applied for through the Golf Environment Organization (GEO), a number of areas will be reviewed, and waste management is one of those areas. The purpose of the study is to investigate how Nacka golf club is handling their waste today and create a data basis for the certification within the assigned area. The data for the certification will be based on the certification requirements and the routines for improvements will be based on knowledge, management and waste minimization. The methods used in the study are literature studies; interviews, study visits, and an analysis based Sustainable development records (SDR). The results of the SDR analysis gave a general picture of the golf club's efficiency, economy and margin. By using SDR in the future the golf club can continue to measure and compare the results to see if the golf club is moving towards a more sustainable development and a better management of waste, but to do this a closer examination of the waste needs to be carried out in future through a waste audit. Based on how the golf club is handling the waste today a number of recommendations have been presented to get a better standard in their waste management. The household waste from the maintenance area and golfers should be retrieved by the municipality because if the municipality collects the golf clubs combustible waste a cost saving is achievable. If the clubhouse starts to compost their organic household waste an additional cost savings is also possible for the golf club to collect. Routines and environmental agreements should be assigned with the restaurant and by that the golf can require that the owner of the restaurant follows the golf club's environmental policies. The entire golf club should set up routines for cleaning and inventory all waste areas continually. If the golf club implements the recommendation no harm to health and the environment will occur and the golf club will get a better waste management that is continuously reviewed. The golf club is also recommended to ensure that the sorted waste is collected from the environmental station by authorized recycler to ensure that the waste that is generated will be handled in the best possible way according to the waste hierarchy and according to the GEO certification requirements, which means that the amount of waste for incineration and landfills should be minimized.

Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.

In 2020, Sweden´s construction industry generated approximately 14.2 million tons of construction and demolition waste, accounting for around 40 percent of the country´s total waste, excluding mining waste. Sweden aims to ensure that at least 70 percent of construction demolition waste should be prepared for reuse, recycling, or other recovery by 2025. However, the recycling rate in 2020 was 52 percent. Sweden's Circular Economy Action Plan highlights the potential to increase recycling in the construction sector. A majority of the renovation projects are the renovation of houses built between1965-1974. Houses built during this period are called the Million Program (Swedish:miljonprogrammet). These projects face a significant waste management challenge due to higher amount of waste, more materials, limited construction sites and housing, and absence of elevators. This thesis was conducted throughout interviews and a case study at Kvarteret Rackarberget, an innovation project in Uppsala, with NCC as the construction contractor. The purpose was to investigate material recycling in residential refurbishment in Sweden and identify challenges. The purpose was also to evaluate possible improvements to increase the proportion of construction waste that is recycled. The results indicate that increasing material recycling requires a higher rate of sorted waste, with significant potential for improving the sorting of plastic. To achieve a higher rate of sorted waste, the amount of combustible waste needs to be reduced by sorting materials to a waste container. Suggested improvements include better cooperation between construction and waste contractors, enhanced logistics at the construction site, and improved communication among all stakeholders. Achieving these improvements requires a strong willingness and commitment.

No description available.

The generation of domestic waste is at present less than 1 kg/day per person in Thailand, but generated amounts keeps steadily growing. This trend is closely connected to an increasing population and economic growth, something that is creating waste management issues. The Asian Institute of Technology (AIT) outside Bangkok has the potential of being a leader in sustainable development in the Southeast Asian region, however a substantial opportunity is being missed – best environmental practices are currently not prioritized. Only 4 % of the total waste generated on campus is recycled at AIT, 3 % is composted and 93 % is taken to the municipal waste disposal site. Fluorescent light bulbs and other hazardous household waste are disposed on the campus dumpsite. Some measures have been undertaken in order to improve the solid waste management (SWM) at AIT, e.g. a new waste collection facility has been built in the outskirts of campus, where more space is provided in order to facilitate waste separation. The field research for this study was carried out at AIT and the goal was to examine the SWM network, the problems and to analyse the recycling habits on campus. To investigate and visualize the actors involved in the SWM at AIT, the Actor-Network theory (ANT) was applied as an analytical framework. The generation of waste is the macro actor i.e. the reason for the existence of SWM. Other actors are the AIT students and staff (produce waste), the new Campus Environment and Development Committee – CEDC (the controlling part), environmental awareness (attitude towards recycling), and waste collectors. The results from the survey witness of that people have a positive but somewhat cautious attitude towards the sustainability of source separation. Separating waste at source is a key mechanism for solving the SWM problem but people are uncertain of how to separate each waste fraction. There is a strong need to designate a coordinator of the SWM at AIT and as long as there is a lack of leadership, a goal of environmentally sustainable practices cannot be reached. The new CEDC is currently not performing any actions towards an integrated SWM. / Idag produceras mindre än ett kilo hushållsavfall per dag och person i Thailand men mängden växer stadigt med ökad befolkning och bättre ekonomiska förutsättningar vilket leder till sophanteringsproblem. Asian Institute of Technology (AIT) i Thailand har  potential att vara en ledstjärna inom hållbar utveckling i Sydostasien men en stor möjlighet går om intet – den bästa miljömässiga tillämpningen i sophanteringsfrågan prioriteras inte. Endast 4 % av soporna återvinns på AIT, 3 % komposteras och 93 % hamnar på den kommunala soptippen. Lysrör och annat farligt hushållsavfall dumpas på universitetets soptipp. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra sophanteringen på AIT, t.ex. har en ny sopanläggning byggts i utkanten av campus med ökad kapacitet för sopsortering. Fältarbetet för uppsatsen genomfördes på AIT och målet var att kartlägga sophanteringen, nätverket kring den, problemen runtom, samt att analysera återvinningsbeteendet på detta universitetscampus. För att gestalta och utreda aktörerna som är involverade i sophanteringen på AIT, använde jag Actor-Network theory som ett analytiskt verktyg. Själva produceringen av hushållssopor är makroaktören, dvs. skälet till sophanteringens existens. Andra aktörer är studenterna och de anställda på universitetet (skapar sopor), den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus (den kontrollerande delen), miljömedvetenhe (inställningen till återvinning) och sophämtarna. Resultaten från enkätunderökningen vittnar om att människorna har en positiv men försiktig inställning gentemot hållbarheten i källsortering. Källsortering är grunden för att lösa sophanteringsproblematiken men folk är osäkra på hur de ska sortera avfallet. Det finns ett stort behov av en avfallshandläggare för sophanteringen på AIT och så länge bristen på ledarskap kvarstår, kan inte målet om miljömässig hållbarhet nås. Den nya kommittén för Miljö och Utveckling på campus genomför för tillfället inga handlingar i riktning mot en integrerad sophantering.

All residents have an equal obligation to sort their waste correctly. Despite the fact that there are regulations regarding, for example, packaging, newspapers, etc. they end up in combustible waste anyway. Why is that so? This thesis will focus on how to design a sorting area in an efficient, informative and accessible way to make it easier for users to sort correctly. Based on methods and collected empirical data, a comprehensive picture was created of what problems exist and what solutions need to be addressed. With the help of studies and theories, a design proposal was created on how to facilitate the sorting area for users to sort correctly. / Alla invånare har lika mycket skyldighet att sortera sitt avfall rätt. Trots att det finns en lag på exempelvis förpackningar, tidningar etc. så hamnar dessa ändå i brännbart avfall. Varför är det så? Examensarbetet kommer att handla om hur man kan utforma avfallsutrymme på ett effektivt, informativt och lättillgängligt sätt för att underlätta för användarna att sortera rätt. Utifrån metoder och insamlad empiri skapades en helhetsbild om vilka problem som finns och vilka lösningar som behöver åtgärdas. Med hjälp av studier och teorier skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan underlätta sorteringsytan för användarna att sortera rätt

År 2019 samlades 4 818 510 ton avfall in i Sverige. Av det sorterades 50% som avfall till förbränning och användes därmed till energiåtervinning. Avfallstrappan är ett EU-direktiv som styr hur avfallet ska hanteras i syftet att skydda miljö och människors hälsa genom att förebygga att avfall uppstår, minska de negativa effekterna av generering och hantering av avfallet, samt minska resursåtgången.Varje kommun i Sverige spelar stor i roll i arbetet att förebygga avfallets uppkomst. Det är bland annat kommunernas uppgift att sprida information om avfallsförebyggande åtgärder såsom att återbruka, och minska på konsumtion och matsvinn.Data från plockanalyser av avfall till förbränning har kartlagt nuläget för sorteringen i Östersunds kommun. Tillsammans med intervjuer med kommun, fastighetsbolag, och insatta inom avfallshantering syftar studien till att identifiera vilka faktorer som bör ta i beaktande i arbetet för att öka andelen sorterat avfall.Östersunds kommun tar emot cirka 17 000 ton avfall till förbränning varje år. Plockanalyser från de senaste 12 åren visar att, av avfallet som slängs till förbränning, är endast 1/3 rätt sorterat. I dagsläget samarbetar kommunen med Lundstams Återvinning AB för att minska andelen brännbart avfall. Detta görs främst genom informativa åtgärder såsom skyltning, informationskvällar och broschyrer med mera. På initiativ av fastighetsbolag hjälper även kommunen tillsammans med Lundstams, till med att se över soprum och dess förutsättningar för sortering, samt ger förbättringsförslag. Östersunds kommun har identifierat studenter, skolor, och barn som några av aktörerna som skulle vara viktiga i arbetet för att nå ett mål på minst 2/3 rätt sorterat avfall i soppåsen.Av plockanalyserna att utläsa varierar resultaten över åren, och det är därmed svårt att dra någon tydlig slutsats kring om det blivit någon förbättring eller inte. Demografiska faktorer så som etnicitet, ålder, kön, inkomst och intressen kan spela roll i hur mycket och vilken typ avfall som genereras, samt attityd kring avfallssortering. Litteraturen som använts i denna studie påvisar att informera om hur de boende ska sortera är otillräckligt. Sociala sammanhang är starka drivkrafter bakom vårt beteende och kan användas för att styra det i en önskvärd riktning. Direkt feedback, erkännande för ens handlingar, samt förstärkning på beteendet ökar chansen att beteendet upprepas. / In 2019, 4 818 510 tonnes of waste were collected in Sweden alone. 50% of that was sorted as waste for combustion and were thereby uses for energy recycling. The waste hierarchy is an EU-directive that refers to how waste should be managed in order to protect the human and environmental health by preventing waste from arising, reduce the negative effects from generating and managing waste, as well as reduce resource use.Every municipality in Sweden plays an important role in the work of preventing waste from arising. Amongst other things, the municipality is responsible of spreading information about measures to prevent waste by, for example recycling, reducing consumption and food waste.Data from waste sample analyses gives an indication of the current situation for sorting waste in Östersund municipality. Alongside interviews with the municipality, real estate companies and experts within the area of waste management, this study aims at identifying what factors needs to be taken into consideration to increase the amount of sorted waste.Östersund municipality receives 17 000 tonnes of waste for combustion each year. Waste sample analyses from the past 12 years shows that, out of the waste thrown for combustion, only 1/3 is correctly sorted. Today, the municipality is working together with Lundstams Återvinning AB in order to reduce the amount of waste for combustion. This is done mostly through informative measures such as signs, information workshops, and brochures telling the people of Östersund how to sort their waste correctly. From the initiative of real estate companies, the municipality and Lundstams give suggestions of how to improve the rooms for collecting and sorting waste. Östersund municipality has also identified students, schools, and children as important collaborative partners in order to reach the goal of minimum 2/3 correctly sorted waste for combustion in the garbage bag.Based on the waste sample analyses the results varies over the years, and it is therefore difficult to draw any conclusions regarding if there has been any improvement or not. Demographic factors such as ethnicity, age, gender, income, and interests could play a role in how much and what type of waste is generated, as well as attitudes regarding waste management. The literature included in this study shows that solemnly informing how to sort the waste is insufficient. Social connections are strong driving forces for our behaviour and can therefore be used to steer the behaviour in a desirable direction. Direct feedback, recognition for our actions, and reinforcement increases the chances of repeating the behaviour. / <p>2021-06-04</p>

This study aims to investigate the following two questions: What reasons are crucial for the difference between attitude and behavior when it comes to younger consumers' choices regarding recycling? How do individuals relate to the discrepancy and how do they handle it? Previous research has shown that attitudes and behaviors do not align with each other in various environmental aspects. Among these, studies on recycling have shown that younger consumers tend to consciously choose not to recycle certain packaging for various reasons. Additionally, it has been found that the interest in the environment is stronger among the younger generation, while more frequent recycling increases with age, indicating an attitude-behavior gap even in recycling. To understand the crucial reasons for the existence of the difference between attitude and behavior when it comes to the choice to recycle, eight interviews have been conducted with both men and women aged 25-35. They have been asked about their experiences regarding recycling. The theories used to understand their attitudes and behaviors have been Goffman's theory of presentation, impression management, and embarrassment, Sykes &amp; Matza's theory of neutralization techniques, and finally Hardin's theory of the tragedy of the commons. The results of the study have shown that the environment is considered important, but where behavior does not align with their attitudes. The gap is handled and justified among other things, through compensation and minimization. The results also show that recycling should be easy, convenient, and have enough space, as this affects one's choices in recycling.