Bakgrund Uppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM).   Metod En tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011.   Resultat Av 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan. Vanligaste sätten att följa upp på var att besöka patienten, kontakta patientens sjuksköterska och att läsa i patientens journal. De vanligaste orsaker till behovet av uppföljning var feedback på utförda åtgärder samt av empati för patienten. Knappt 12 % såg nackdelar med att följa upp, medan drygt 67 % såg nackdelar med att inte följa upp.   Konklusion Intensivvårdssjuksköterskor har ett behov av att följa upp utskrivna patienter. Detta behov kan vara knutet till sjuksköterskans profession, snarare än till sjuksköterskans personliga egenskaper. Orsaken till behovet kan ses som två huvudsyften; verksamhetens lärande och patientens förståelse. / Background Follow-up on discharged patients in intensive care has emerged in the last decades. Focus has been patient recovery and experiences from the intensive care units (ICU). It is however unknown whether health care workers have a need of follow-up on discharged patients. Hence, the aim of this study was to survey ICU-nurses need of follow-up on discharged patients and the correlation to sense of coherence (SOC).   Method A two-parted questionnaire, with focus on the need of follow-up and SOC, was distributed to ICU-nurses at six ICU’s in the west ofSwedenin 2011.   Result A total of 216 questionnaires were distributed, and 143 was returned (66.2%). Approximately 80% of the ICU-nurses indicated that they had a need of following up on discharged patients. No personal attribute (age, gender, working experience, SOC) differed between those with a need and those without a need. The most common way of practically follow-up on patients was by visiting the patient, contacting the patient’s nurse, and by reading the patient’s electronical journal. The general reason for the need of follow-up was to gain feedback on the preformed interventions (nursing and medical), and by empathy for the patient. Almost 12% of the ICU-nurses emphasized disadvantages by following-up on discharged patients. But just over 67% experienced disadvantages with not performing follow-up on discharged patients.   Conclusion There is a need among ICU-nurse to follow-up discharged patients. This need could be connected to the nursing profession, rather than the nurses’ personal attributes. The reason of the need of follow-up could be interpreted as two main objectives; Organizational learning and Patient understanding.

The aim of this study was to provide an understanding of the situation of an often forgotten group in foster care, the carers’ own children. Our main focus was to explore this group’s experience of foster care, their experience of participating in caring for the foster children and their possible need of support and help. Our chosen method was qualitative interviews with six adult children of foster carers, two men and four women. The theory used in this study was Sense of Coherence. Our interviewees mainly gave a positive description of being part of a foster family, however they also gave examples of difficult situations and of loss. All of them gave different examples of how they had participated in the care of foster children, such as babysitting, defending foster siblings in school and supporting them. Despite their overall positive memories most of them wished they had been offered better support, preferably counseling with advice on how to act in difficult situations. The need for better information, as well as education about why the foster children act as they do, seemed important to the interviewees.

<p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non – monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence. The results from this study also show that Sense of Coherence is associated with the individuals’ age and their experienced relationship with their parents during childhood.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader i känsla av sammanhang mellan personer på monotona och icke – monotona arbeten med hänsyn tagen till syskonplacering. I den här studien deltog 89 personer från tre olika arbetsorganisationer i södra Sverige, varav 51 (57,3 %) av dem var män och 38 (42,7 %) kvinnor. Resultatet visade att i varierade arbeten har förstfödda barn högre nivåer av KASAM. I monotona arbeten uppvisar mellanbarn inneha den lägsta nivån av KASAM. Resultatet från denna studie visar även att KASAM är kopplad till individers ålder och upplevda relation till föräldrarna under barndomen.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör. Gällande begriplighet visar utfallet att 90 % av informanterna upplever låg känsla av begriplighet, vilket troligtvis leder till att drivkraften att öva minskar. Det skulle kunna bero på att motivation saknas att göra sådant de inte begriper. När det gäller hanterbarhet har ca 53 % av eleverna optimala värden (15-16). Utifrån utfallet gällande upplevd hanterbarhet kan antas att upplevd hälsa inom en majoritet av informanterna är god. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i utfallet av någon av de 13 delfrågorna i KASAM13-enkäten. Även i tidigare forskning har könstillhörighet inte funnits ha någon signifikant betydelse. När det kommer till kön kopplat med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet visas att kvinnorna i denna studie visar på sämre grad av meningsfullhet. Det finns också svag tendens till att kvinnorna i högre utsträckning än männen är skeptiska till begriplighet i sina liv, även när det gäller hanterbarhet. / The purpose of this study is to examine if there is a correlation between sense of coherence (SOC) and motivation in practicing musical instruments. The study is based on a survey with students in upper secondary school within the art program. Research questions was; is there a correlation between the motivation to practice and SOC and if there are any differences in SOC concerning gender based on comprehensibility, manageability and meaningfulness. A quantitative study was made through a questionnaire with 29 participants from a secondary upper school in a midsize town in Sweden. The questionnaire made by Aaron Antonovsky was used (SOC13) and two questions were added; the degree of motivation to practice a musical instrument and what gender the participants belonged to. To conclude the result, a correlation between sense of coherence and motivation to practice musical instrument was found. However, the result shows that students have a low degree of comprehensibility and manageability but higher degree of meaningfulness. No significant differences are found between genders, which are in line with previous research.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost’s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented. A study has been conducted with a qualitative approach in which data collection method consisted a semi-structured interview. The aim of the study was to investigate how older experiencing daily life with a diagnosis of type 2 diabetes with Sense of coherence as a theoretical framework. A purposeful sampling where the selection criteria was to recruit 65 years or older people with type 2 diabetes, resulting in five interviewees were chosen. The method of analysis constituted a manifest content analysis. The result shows that the disease contributes to change and affect life after diagnosis, also the need to gather knowledge about the disease occurred. Experiences of existing and non-existent support was mentioned, and that treatment options were pleasantly arranged. Diabetes complications was something that was disturbing and factors in life so as to be single, to go away and to give up the things that gave satisfaction was something complicated. There were deficiencies in health care and the need for enhanced patient education. The conclusion was that life is affected when diagnosed type 2 diabetes and supportive and hindering factors were experienced by diabetic patients, continued preventive efforts should be focused in the area to allow health and increase public health. / Typ 2-diabetes är en växande sjukdom i befolkningen där bland annat äldre är en riskgrupp. Samtidigt som sjukdomen växer ökar även kostnaderna. En livsstilsförändring är en stor del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Det förekommer flertal faktorer som tyder på positiva effekter vid förebyggande arbete bland äldre där bland annat ekonomiska och hälsomässiga vinster presenteras. En studie har genomförts med en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden utgjordes av en semistrukturerad-intervjustudie. Syftet med studien var att undersöka hur äldre upplever det dagliga livet med diagnosen typ 2-diabetes med Känsla av sammanhang som referensram. Ett målinriktat urval där urvalskriterierna var att rekrytera personer som var 65 år eller äldre med typ 2-diabetes, resulterade i att fem intervjupersoner valdes. Analysmetoden utgjorde en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att sjukdomen bidrar med förändringar och påverkar livet efter diagnosen, även behov av att samla kunskap kring sjukdomen förekom. Upplevelser av befintligt samt obefintligt stöd nämndes, och att behandlingsalternativen var positivt anordnade. Diabeteskomplikationer var något som var oroväckande, faktorer i livet så som att vara ensamstående, att resa bort samt att ge upp saker som gav tillfredsställelse var något som försvårade. Det förekom brister i hälso- och sjukvården samt behov av utökad patientundervisning. Slutsatsen blev att livet påverkas något av typ 2-diabetes och stödjande samt hindrande faktorer upplevs av diabetespatienter, fortsatt förebyggande arbete bör fokuseras inom området för att möjliggöra hälsa och förbättra folkhälsan.

Inledning: I den här studien lyfts fem ungdomars röst fram kring hur deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten sett ut. En utredning inom socialtjänsten innebär att en yttre kontrollinsats kommer in i ens eget och ens familjs liv vilket kan uppfattas som en förlust av kontroll och integritetskränkande. Att ungdomar befinner sig i en än större beroendeställning jämfört med vuxna gentemot myndigheter är ett faktum. Syftet med undersökningen är att utforska ungdomars upplevelser (12-18 år) efter en barnavårdsutredning. Frågeställning: Hur beskriver ungdomar sina upplevelser efter en barnavårdsutredning? Metod: I denna kvalitativa studie har fem ungdomar intervjuats. Data har sedan transkriberats och analyserats i ljuset av det teoretiska perspektiv som KASAM innebär. Resultat: Samtliga ungdomar i studien berättar om en känsla av maktlöshet och osäkerhet kring sina egna rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i utredningsprocessen. De beskriver en bristande tilltro till att eventuella beslut som fattas kan påverkas av dom själva om de uttrycker sina tankar kring behov av hjälp. Samtidigt som en tydlig önskan finns hos ungdomarna om att få hjälp och kunna påverka situationen. Diskussion: Intervjuerna med ungdomarna genomsyras av deras önskan om att få göra sin röst hörd, att få vara med och påverka sin egen livssituation. För att den sociala barnavården i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och förbättras behöver barn och ungdomars ställning stärkas och ytterligare belysas. / Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation. Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation? Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means. Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation. Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

Idag är det vanligt att sociala tjänstehundar förekommer i bland annat vård och omsorg. Desto ovanligare är det i svenska skolan. Hur kommer det sig att sociala tjänstehundar inte i större utsträckning förekommer i det pedagogiska arbetet i skolmiljö? Detta självständiga arbete lyfter fram och studerar användandet av hundar i skolmiljö som ett pedagogiskt och hälsofrämjande redskap – en så kallad hundassisterad pedagogik. Den insamlade datan har hämtats genom kvalitativa intervjuer med utbildade hundekipage och utbildningsansvariga instruktörer inom verksamheten samt observationer med elever där hundassisterad pedagogik har skett. Med hjälp av sociokulturella perspektivet, socialkonstruktivismen samt teorin om känsla av sammanhang har materialet analyserats. Vi har funnit att hundassisterad pedagogik är på frammarsch i den svenska skolan. Det framkommer även tydligt att det är hundföraren som anses stå för majoriteten av det pedagogiska arbetet och att hunden agerar som ett ”socialt smörjmedel” för att göra arbetet möjligt. Är hundassisterad pedagogik något för skolan?

Psykisk ohälsa blir allt vanligare bland svenskar och ökar i synnerhet hos yngre vuxna – men hur kommer det sig att majoriteten fortfarande är friska? Syftet med denna studie var att kartlägga nivåerna av upplevd self-efficacy (SE), känsla av sammanhang (KASAM), respektive framtidsoptimism (FO) hos Umeå Universitets psykologprogramstudenter. Studien undersökte även om det fanns några könsrelaterade skillnader i de tre beroendevariablerna, samt jämförde studenternas skattningar med värden från liknande svenska undersökningar. Resultatet visade att studenter i början av programmet skattar lägre nivåer av både SE och KASAM än de som befann sig i mitten, respektive slutet av utbildningen. Det fanns ingen signifikant könsskillnad. Jämförelserna påvisade en signifikant skillnad mellan psykologprogramstudenterna och deltagarna i tidigare studier. Studenterna skattade lägre nivåer på skalorna än åldersblandade urval, vilket troligtvis beror på att skattningarna tenderar att bli högre med stigande ålder och att rollen som student – i synnerhet när den är ny – kan innebära ökad osäkerhet och påfrestningar. / Mental health problems are becoming more common in the Swedish population, particularly among young adults - but how come the majority is still healthy? The purpose of this study was to map out the levels of perceived self-efficacy (SE), sense of coherence (SOC), and future oriented optimism (FO) of the students studying the psychologist program at Umeå University. The study also examined gender differences, and compared the students' estimates with values from similar Swedish studies. The results showed that students in the beginning of the program estimated lower levels of both SE and SOC than those who found themselves in the middle, and the end. There were no significant gender differences. The comparisons showed a significant difference between the psychologist students and participants in the other studies. The students estimated lower levels than did people with mixed ages, which is probably due to phenomenon that the estimates tend to rise with increasing age. Also, the role of being a student - especially when it is new - may involve increased levels of insecurity and stress.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.

Aim The aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective. In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented? What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective? Method The issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).   Results The majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective. The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development. Conclusion With the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils’ interest for different kinds of physical activities. Keywords Physical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, i ämnet idrott och hälsa på skolor i Montana, USA, ser på värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. På vilket sätt anser läraren i idrott och hälsa att vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv kan förmedlas till eleverna?  Vilka hjälpmedel finns till förfogande för läraren att förmedla värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv? Metod Frågeställningen har besvarats genom kvalitativa intervjuer gjorda på sex lärare, i ämnet idrott och hälsa, i Montana, USA. Lärarna som medverkade bestod av fyra kvinnor och två män. En lärare arbetade på låg- och mellanstadiet (30 år som lärare), tre lärare på högstadiet (20, 10 respektive 8 år som lärare) samt två lärare på gymnasienivå (30 respektive 3 år inom yrket). Resultat Majoriteten av lärarna ansåg att en bred variation av aktiviteter, anpassning till individnivå samt kunskaper om en hälsosam livsstil är viktiga medel för att kunna förmedla vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna ansåg sig ha tillräckligt med hjälpmedel, i form av utrustning, för att förmedla värdet av fysisk aktivitet, där skolans budget erbjuder lärarna att inhandla material varje år. Utöver budgeten hade samtliga lärare 12 timmar av professionell utveckling varje år i form av konferencer eller annan egen vald professionell utveckling. Slutsats Med hjälp av de hjälpmedel som skolan erbjuder i form av konferenser, samtal med andra lärare samt egna valda alternativ för utveckling, kan lärarens undervisning förbättras och på sätt fånga fler elevers intressen. Nyckelord Idrott och hälsa, fysisk aktivitet, KASAM, känsla av sammanhang.