Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers uppfattningar, känslor och motivation till ämnet matematik. Jämförelsen sker mellan årskurs två och årskurs fem. Studien baseras på tre frågeställningar: (1) Vad är matematik enligt elever i årskurs två respektive fem?; (2) Vilka är deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka känslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkätundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi använder oss av tre metoder är att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat. Resultat visar att elevers uppfattningar inte skiljer sig åt från de tidigare åldrarna till de senare åldrarna. Eleverna verkar alla förknippa matematik med att sitta ensam, i sin bänk och att arbeta i en matematikbok. Motivationen däremot har förskjutits från en inre till en mer yttre motivation. Även känslorna har förändrats mellan årskurserna. Hos de yngre eleverna kan vi avläsa ett resultat där över 90 procent upplever matematik som något positivt medan de äldre elevernas positiva känslor har minskat i jämförelse med de yngre eleverna. Mellan flickor och pojkar urskiljs ingen större skillnad i uppfattningar eller motivation till matematik. Däremot inom kontrollområdet, svenska, finner vi en statistiskt signifikant skillnad där flickor bibehöll sina positiva känslor till ämnet, i större utsträckning än vad pojkar gör. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning (Brandell, Leder, & Nyström, 2007; Brandell & Staberg, 2007; Hannula, 2006) och Skolverkets rapport Lusten att lära (2003).

Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.  Slutsatserna är att det behövs mer forsking kring ämnet och att det är viktigt att upptäcka ett självskadebeteende i tid

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre. Huvudresultat: Flertalet studier visade att erfarenhet av omvårdnadsarbete med döende patienter skapade kunskap och trygghet för hälso- och sjukvårdpersonalen. Detta bidrog till en positiv inställning till omvårdnad av döende. Vidare visade studier att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde arbetet med döende emotionellt påfrestande. För att hantera dessa känslor samt den stress de orsakade hos hälso- och sjukvårdspersonal användes individuella copingstrategier. Slutsats: Erfarenhet av arbete med döende patienter resulterade i positiva känslor hos hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande erfarenhet i vård av döende skapade känslor som rädsla, ensamhet, stress samt hjälplöshet. De upplevelser som skapade negativa känslor hanterades individuellt med hjälp av copingstrategier, exempelvis humor, distansering och med stöd från kollegor.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor. Eleverna har olika sätt att försöka hantera situationen. Det gemensamma hos dem är att de försöker göra valprocessen så begriplig som möjligt, bland annat genom att besöka gymnasieskolor. Samtliga elever beskriver stöd från människor i deras närhet som värdefullt. Studien visar att känslor påverkar elevernas valprocess och att de kan ha en avgörande betydelse för elevernas beslut om utbildningsväg.

I dagens samhälle blir människans kommunikationsförmåga allt viktigare, så även i skolan. Därför är syftet med denna undersökning att ta reda på hur gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning ser ut. Jag avser även undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas upplevelser och hur undervisningen kan organiseras så att elevernas upplevelser blir mer positiva. För att ta reda på detta har enkäter med öppna frågor använts. Efter en analys av enkätsvaren framkom att eleverna går att dela in i fyra kategorier. I den första är elevernas upplevelser positiva, i den andra känner de en stark nervositet som de dock kan kontrollera, i den tredje återfinns talängsliga elever och i den fjärde kategorin har eleverna varken positiva eller negativa upplevelser. Vidare visar elevernas svar att flickorna upplever mer ångest och oro i samband med muntlig framställning än pojkar och att framför allt eleverna på estet- och samhällsvetenskapsprogrammet är de som har de mest positiva upplevelserna. Andra saker som eleverna menar påverkar upplevelserna är publiken, klassrumsklimatet, hur väl förberedda de är, hur vana de är och vad de talar om. Läraren bör ta hänsyn till elevernas upplevelser och de faktorer som påverkar den när han eller hon organiserar undervisningen kring muntlig framställning. Dessutom förespråkar tidigare forskning en systematisk talträning och att eleverna får grunder i retorik och i den retoriska arbetsprocessen.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, “självsvält” som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade på sex olika kategorier; föräldrars betydelse i vården kring sitt sjuka barn, föräldrars upplevelse av sjukvårdens betydelse, föräldrars upplevelser av känslor under sitt barns sjukdomstid, sjukdomens påverkan på föräldrarnas liv och föräldrarnas upplevelse av stöd Slutsatser: Föräldrarna saknade information och stöd från vården vilket resulterade i att stor börda lades på föräldrarna som sitt barns primära vårdare. Detta sågs öka den stress som föräldrarna kände och i kombination med de känslor som föräldrarna upplevde resulterade det i psykisk ohälsa hos dem

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Den mänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väl dokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av den mänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse för den emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ett lyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång, utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samt skatta intensitet. En tydlig ökning i upplevd intensitet för de versioner som innehöll kombinerad musik och sång kunde observeras i resultaten, och sången hade även en tendens att förmedla skilda känslouttryck från musiken. Resultaten pekar på att sång är en stark influens för både upplevd intensitet och upplevt känslouttryck i musiken

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt. Vidare består det teoretiska ramverket av teorier om samhällets informalisering, (Wouters, 2010) sexuella diskurser (Bergström & Boréus, 2010; Börjesson 2003; Foucault, 1993;2008;2009) och skam (Scheff, 1998). I materialet återfinns en förvånande samstämmighet i studenternas svar och beskrivningar av samhället syn på sex och sexualitet och hur de förhåller sig till den beteende som känslomässigt. Samhällets attityd till sex beskrivs å ena sidan av studenterna positivt som öppen, alternativ och som en del i den rådande hälsodiskursen men å andra sidan negativt med betoning på de kravfyllda normerna. Studenterna upplever att det i samhället idag finns tydliga normer som talar om hur ofta och hur mycket sex individer bör ha för att anses normala. Detta leder till en så kallad ”sexhets” kring det av samhället framställda aktiva och felfria sexlivet vilken intervjupersonerna beskriver som jobbig och vidare som en källa till stress och press. Studenterna berättar hur de själva väljer att agera i enlighet med samhällets sexuella normer för att undvika dessa obehagliga känslor vilket resulterar i att de ofta ingår i sexuella relationer trots ovilja och kraven från samhället tycks således skilja lusten från den sexuella relationen.

Children ́s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet. Studien genomförs med kvalitativa observationer som filmas.Observationerna genomförs på en förskola i södra Sverige. I resultatet framkommer detatt flickor och pojkar uttrycker känslor på olika sätt. Flickor använder ögonkontakt ochleenden för att undvika konflikt och för att skapa god stämning. Pojkar använderögonkontakt och leenden för att utesluta andra ur leken, vid skadeglädje samt genom attförstärka sitt band till varandra. Det framkommer även att flickor visar närhet på ettomvårdande sätt genom att ta hand om yngre barn eller hjälpa varandra. Pojkar visarnärhet genom omfamnande brottningslek eller en arm runt kamraten. Pedagoger bemöterflickor oftare genom att sitta på huk vid samtal samt genom att använda ett reflekterandeoch avancerat språk. Pedagoger bemöter pojkar oftare stående vid tillsägelser då de brytermot regler, samt byter ut en stökig lek mot en lugn lek. Odenbring (2010) och Eidevald(2009) påpekar vilka normer och förväntningar som finns för flickor och pojkar. I dennastudie har det upptäcks att flickor och pojkar visar närhet på olika sätt vilket kan kopplastill rådande normer och förväntningar för hur flickor och pojkar bör bete sig i förskolan.