Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet. Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”. Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet. Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%. Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning. Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?</p><p><strong><em>Metod</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.</p>

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten. Artiklarna var relevanta gentemot syftet och godkändes utifrån ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Den kvalitativa analysen resulterade i två huvudteman: Emotionell påverkan, fysisk påverkan och fem sub-teman. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat framkom det att merparten av de vårdsökande personerna och deras partner upplevde att hjärt- och kärlsjukdomen orsakade försämringar i den sexuella aktiviteten. Sjukdomen innebar begränsningar både i den fysiska förmågan och emotionellt vilket bidrog till försämrat välbefinnande för båda i parrelationen. Det fanns de som  upplevde en fortsatt eller förbättring i den sexuella aktiviteten efter sjukdomens debut. Slutsats: Hos de vårdsökande personerna som levde med en hjärt-och kärlsjukdom samt deras partner förekom stora skillnader i hur sjukdomen påverkat deras sexuella aktivitet. Oro, ångest och rädsla var framträdande faktorer som bidrog till att den sexuella aktiviteten och välbefinnandet förändrats i negativ riktning. I förhållanden där kommunikationen däremot utgjordes av en större öppenhet paren emellan resulterade detta i en fortsatt eller i vissa fall förbättrad sexuell aktivitet. Möjligheten till en tillfredställande sexuell aktivitet fanns trots att det förelåg sjukdom. / Background: Cardiovascular disease was common and had become a major health problem. Often the diagnosis lead to a reduced wellbeing for both the person with diagnose and their partner. For many, sexuality was an important part of wellbeing. There was a risk that the wellbeing could be affected since the prevalence of sexual problems was twice as high in this group in relation to the general population. Aim: The aim was to describe how the cardiovascular disease impacted on the sexuality among people and their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Nine articles were found through Medline and Cinahl and one article was found through secondary search. The articles were relevant in relation to the aim and were approved by a quality control protocol. The qualitative analysis resulted in two main themes: Emotional impact, Physical impact and five sub themes. Results: According to the literature review, the results showed that the majority of the persons and their partners felt that cardiovascular disease caused deterioration in the sexual activity. The disease meant limitation in both the physical ability and emotional, which contributed to a reduced wellbeing for both individuals in the relationship. Only a few of the couples experienced a continuation or improvement in the sexual activity after the debute. Conclusion: There were major differences in the way the disease affected the sexual activity in both the persons who lived with cardiovascular disease and their partners. Worry anxiety and fear were prominent factors contributing to the negative change in the sexual activity and wellbeing. When communication however included a greater openness in the relationship between the couples, it resulted in a continued or in some cases an improved sexual activity. Despite the existence of the disease there was a possibility of a satisfying sexual activity.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction.

Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande; Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom? Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom? Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar? Metod Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar. Resultat Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom. Slutsats Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten. Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom. Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år). Samtida sjukdomar var den bakgrundsvariabel som påverkade skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mest, men även kön, grad av fysisk aktivitet och ålder påverkar skattningen av hälsorelaterad livskvalitet. Tobaksanvändning påverkade inte den hälsorelaterade livskvaliteten. Konklusion: Denna studie visar att omvårdnadsåtgärder bör inriktas hos hjärt- kärlsjuka individer med annan samtida sjukdom. Sjuksköterskan bör även identifiera grad av fysisk aktivitet, ålder och kön för att på så sätt arbeta preventivt mot en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

AbstraktBakgrund: Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är hjärt- och kärlsjukdom. Idag är det 275 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen och 8,94 miljoner som dör varje år på grund av den. Hjärtats uppbyggnad skiljer sig mellan män och kvinnor, då kvinnans hjärta och kärl är mindre, vilket leder till att symtom yttrar sig på olika sätt. Hur den fortsatta handläggningen blir och vilken behandling kvinnan får beror på vårdpersonalens observationer av tillståndet. Ett ord som upprepas ofta är oro. Flera kvinnor upplever att deras liv efter exempelvis en hjärtinfarkt fylls med osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen som användes i studien var Fribergs (2017) femstegsmodell. Resultat: I resultatet redogjordes det för tre teman och åtta subteman som handlar om vikten av att synas, vikten av vägledning och vikten av snabb hjälp. Slutsats: Vården upplevdes olika av kvinnor men en gemensam upplevelse var att vårdens kvalité var betydelsefull vid hjärt- och kärlsjukdomar. En del kvinnor upplevde brist på information, stöd, kände sig misstrodda och önskade att någon såg dem och gav dem den hjälp de behövde medan andra var tillfredsställda med vården.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom kräver livslång behandling med sekundärprevention både för att motverka sjukdomsåterfall och förbättra livskvalitén. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt och blir i takt med en åldrande population och en ökad vällevnad med ohälsosamma levnadsvanor allt vanligare. Det finns ett behov av att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av hälsosamtal för att utveckla förståelsen för vad som motiverar patienter till förändring. Genom en ökad förståelse kan hälsosamtalet vara framgångsrikt för sjuksköterskans arbete i att främja hälsa genom förebyggande, stödjande och vårdande åtgärder. Syfte: Att sammanställa upplevelser av hälsosamtal hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed där totalt 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Kategorier som identifierades var: Information, personcentrering, tid och interaktion. Underrubriker beskriver sedan faktorer som påverkar upplevelser av hälsosamtal. Konklusion: Deltagarnas upplevelser av ett hälsosamtal visar på vikten av interaktion och personcentrering. Sjuksköterskans förmåga att kunna förmedla sin medicinska kunskap på ett vardagligt sätt gav patienterna en ökad delaktighet och målmedvetenhet. Rätt tidpunkt för information samt individanpassad information var faktorer som bidrog till ett framgångsrikt hälsosamtal. Tillräckligt med avsatt tid samt uppföljning gjorde att patienterna kände stöd.