Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet. / Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in Sweden. The majority of all CVDs can be prevented with the help of a lifestyle change, but to do so it requires motivation. An evidence-based approach used to promote motivation and lifestyle changes is motivational interviewing (MI). The aim of this literature review was to explore the effects that MI may have in the nurse’s preventive work against CVD. The results showed that MI had a varied but mainly positive effect in improving lifestyles that are associated with CVD. Among the patients who had participated in MI improvements were shown mainly in physical activity, body size and blood pressure. Dietary habits had improved in the short term, but in the long term it varied how long the good habits could be maintained. The health related quality of life had improved, but the patients also experienced an increase in anxiety. The results showed that MI is an effective method in promoting lifestyle changes, however, it is unclear which design of MI should be chosen, in combination with other methods, and what patient group would benefit the most, which implies further research on the subject.

Exponering för långvarig stress kan bidra till utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos individer som också har andra riskfaktorer. Långvarig stress kan tänkas inverka på hjärt-kärlhälsa på flera olika sätt, exempelvis skulle stress kunna samvariera med beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer. I denna studie undersöktes samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom med fysisk aktivitet och kön som moderatorer. Beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer var rökning, alkoholkonsumtion, kosthållning, glukosvärde, midjemått, systoliskt blodtryck och intimamedia tjocklek (IMT). Deltagare var 880 personer 43, 53 eller 63 år bosatta i Västerbotten. Data erhölls från studien Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Totalt gjordes sju linjära regressioner. För rökning, kosthållning, glukosvärde, midjemått och IMT hittades inga interaktionseffekter och inte heller en huvudeffekt av utmattningssymtom. För alkoholkonsumtion fanns en interaktion mellan utmattningssymtom och kön, män med mer symtom på utmattning hade också ett mer riskfyllt drickande. En huvudeffekt av utmattningssymtom för systoliskt blodtryck fanns. De med mer utmattningssymtom hade lägre blodtryck. En möjlig förklaring till att samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte var tydliga kan vara brist på spridning i stickprovet. Stickprovet bestod av äldre vuxna, en åldersgrupp som på populationsnivå rapporterar låg stressnivå jämfört med yngre åldersgrupper. Det är också möjligt att sambanden mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte är linjära. / Exposure to chronic stress is likely to be a contributing factor in the development of cardiovascular disease among individuals who have other risk factors. A possible link between chronic stress and cardiovascular disease is through other risk factors for cardiovascular disease, meaning that chronic stress may co-vary with both behavioral and biomedical risk factors for cardiovascular disease. The current study investigated associations between symptoms of burnout and behavioral- and biomedical risk factors for cardiovascular disease, with physical activity and sex as moderators. The behavioral- and biomedical risk factors were smoking, alcohol consumption, diet, glucose level, waist circumference, systolic blood pressure, and carotid intima-media thickness (IMT). Participants were 880 individuals in the age of 43, 53 or 63 years, living in Västerbotten, Sweden. Data were obtained from the study Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Seven linear regression analyses were carried out. No interactions or main effects of symptoms of burnout on smoking, diet, glucose levels, waist circumference or IMT were found. Sex moderated the association between symptoms of burnout and alcohol consumption; men who reported more symptoms of burnout scored higher on the measure of alcohol consumption.Symptoms of burnout were negatively associated with systolic blood pressure. A possible explanation for the weak associations is lack of variation in symptom level of burnout in the sample. The sample consisted of older adults, who on a population basis report low level of stress compared to youngeradults. There is also the possibility that potential associations between symptoms of burnout and the risk factors for cardiovascular disease are nonlinear.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar står för en tredjedel av alla dödsfall. Sömn är ett av de mest basala behoven en människa har. Det bekräftas att patienter med hjärt- och kärlsjukdomar som lider av ortopné eller bröstsmärtor tenderar att drabbas av sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sömnsvårigheter hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Genom en induktiv ansats har litteraturöversikten skapats. Sökningar i tre databaser har resulterat i åtta artiklar som skapar en innehållsanalys. Koder skapades och utformade ett resultat som svarar på valt syfte. Resultat: Utifrån artiklarna framkom tre huvudkategorier: Sömnfaktorer hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom, Konsekvenser av sömnproblematik och Patienters strategier vid utebliven sömn. Konklusion: De vanligaste sömnstörningsfaktorerna för patientgruppen är att vakna för att gå på toaletten, ha svårigheter att somna och uppvaknanden mitt i natten. Depressiva symtom är associerade med sömnsvårigheter och hjärt- och kärlpatienter. Oro och ångest för hjärt- och kärlsjukdomens tillstånd kunde leda till sömnproblematik. Symtom som smärta och andningsproblem kunde också vara en orsak till sömnsvårigheter. / Background: Cardiovascular disease account for a third of all deaths. Sleep is one of the most basic human needs. It is confirmed that patients with cardiovascular disease, who suffer from orthopnea or chest pain, tend to have difficulty sleeping. Aim: The aim of the study was to shed light on sleep difficulties in patients with cardiovascular disease. Method: Through an inductive approach, this literature review has been created. Searches through three databases were performed, which resulted in eight articles that created the content analysis. Codes were established and whose results correspond to the purpose. Results: Based on the articles, three main categories emerged: Sleep factors in patients with cardiovascular disease, Consequences of sleep problems and Patients' strategies in the event of no sleep. Conclusion: The most common sleep disturbance factors are waking up in the middle of the night to go to the toilet, having difficulty falling asleep or just waking up in the middle of the night without a reason. Depressive symptoms are associated with difficulty sleeping in cardiovascular patients. Worry and anxiety about the condition of cardiovascular disease could lead to sleep problems. Symptoms such as pain and breathing problems could also cause difficulty sleeping.

Människor med hjärt- och kärlrelaterade åkommor är den främst förekommande patientgruppen att utredas och behandlas inom akutsjukvården. Behandlingsresultatet för dessa patienter har ett starkt samband med ett skyndsamt och korrekt omhändertagande, blir patienten inte korrekt prioriterad kan det leda till allvarliga vårdskador. Forskning visar att sjuksköterskor brister i att urskilja patienter med akuta hjärt- och kärlhändelser ur de stora patientflödena som akutsjukvården idag har. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar identifiering av patienter med akut hjärt- och kärlsjukdom. Metoden som arbetet grundar sig på är en litteraturöversikt med systematiska artikelsökningar. Datainsamlingen har utförts i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Femton vetenskapliga artiklar har granskats, sammanställts, analyserats och kritiskt utvärderats. Resultatet lyfter ett antal faktorer hos sjuksköterskan och patienten som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera de patienter som drabbats av en akut hjärt- och kärlhändelse. Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och individuella mål samt patientens demografi, symtombild och tidigare medicinska historia är alla faktorer som redovisas i resultatet. Även betydelsen av fortbildning och beslutsstöd för sjuksköterskan framhålls. Slutsatsen som baseras på studiens resultat understryker sjuksköterskans betydelse i det akuta omhändertagandet av de hjärt- och kärlsjuka patienterna. Sjuksköterskans förmåga att identifiera korrekt vårdbehov för enstaka patient leder till ökad vårdkvalitet för vårdtagarna och en minskad risk för vårdskador. Det är viktigt att ytterligare studera dessa faktorer så att adekvat och korrekt vård upprätthålls vid patientomhändertagande i det akuta skedet. / People suffering from cardiovascular diseases are the most common patient group that is examined and treated in emergency care. Treatment outcome for these patients has a strong connection with prompt and correct choice of therapy, if the patient is not prioritized correctly it can lead to serious healthcare injuries. Research shows that nurses fail to distinguish patients with acute cardiovascular events from the large patient flows in emergency care units. The aim of the study was to clarify factors that influence the nurse's ability to identify patients with acute cardiovascular disease. The method used in this study is a literature review where article searches and data collection have been carried out using the databases PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles have been reviewed, compiled, analysed and critically evaluated. The result highlights several factors in nurse and patient characteristics that affect the nurse's ability to identify patients suffering from an acute cardiovascular event. The nurse's knowledge, experience and individual goals as well as patient's demographics, symptom picture and previous medical history are all factors that are reported in the result. The importance of continuing education and decision support for the nurse is also emphasized. Conclusion based on the results of the study underlines the importance of the nurse’s role in urgent care of patients suffering from cardiovascular diseases. The ability to identify correct treatment for each individual patient leads to an increased quality of care and reduced risk of healthcare injury (for the patient). Further studies of these factors are needed in order to maintain adequate and correct patient care during the acute phase of cardiovascular events.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad livskvalitet. Antalet människor som insjuknar ökar och det leder till hög belastning på sjukvården och stora kostnader för samhället. I det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet fokuserar sjuksköterskor på hälsa och välbefinnande genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som utförts strukturerat med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet från 14 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras huvudkategorierna Fysisk aktivitet, Kost och Patientutbildning som belyser sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Underkategorierna beskriver metoder och verktyg för att främja förebyggande omvårdnadsåtgärder och effekterna av dessa. Underkategorierna beskriver även sjuksköterskors roll och insatser i det förebyggande arbetet av hjärt- och kärlsjukdom. Slutsats: Det finns olika typer av omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan utföra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket innebär att motivera, informera och följa upp livsstilsförändringar. Sjuksköterskors kompetens, kommunikation, respekt och relation med patienter ökar patienters följsamhet till en hälsosammare livsstil. Därmed främjas förutsättningarna för sjuksköterskor att utföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. / Background: Cardiovascular disease is a public health problem that leads to a reduced quality of life. The number of people who fall ill is increasing, and this leads to a high burden on the healthcare system and large costs for society. In health-promoting nursing work, nurses focus on health and well-being through lifestyle changes. Aim: The purpose of the literature review was to illuminate nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease in patients. Method: A literature review carried out structured with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on the results from 14 scientific articles obtained from PubMed and CINAHL. Results: The results present the main categories Physical activity, Diet and Patient education, which highlight nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease. The subcategories describe methods and tools to promote preventive nursing measures and their effects. The subcategories also describe the role and efforts of nurses in the preventive work of cardiovascular disease. Conclusions: There are different types of nursing measures that nurses can perform to prevent cardiovascular disease. Nurses have a central role in the health promotion work, which means motivating, informing and following up on lifestyle changes. Nurses competence, communication, respect and relationship with patients increase patients adherence to a healthier lifestyle. This promotes the conditions for nurses to carry out nursing measures to prevent cardiovascular disease.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den största dödsorsaken globalt och den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män i Sverige. Primärvården och således distriktssköterskan har en viktig funktion när det gäller att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom, och med ett hälsofrämjande synsätt utgöra ett stöd för alla människor oavsett ålder, bakgrund och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom inom primärvården. Metod: Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en sammanställd intervjuguide med öppna frågor. Totalt deltog åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska som arbetade inom primärvården. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna upplevde det förebyggande arbetet som väldigt viktigt samtidigt som det var utmanande och begränsades av olika hinder och skillnader i förutsättningar. Deltagarna beskrev att innebörden att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom handlade om att identifiera levnadsvanor, samtala om livsstilsförändring, motivera till livsstilsförändring samt följa patienter över tid och hålla koll på deras parametrar och prover. Deltagarna beskrev vidare att de mest fördelaktiga förutsättningar att arbeta förebyggande fanns om arbetet skedde på en specialistmottagning, såsom en diabetes- eller hypertonimottagning där det fanns mer tid samt möjlighet att lägga upp arbetet mer fritt. Slutsats: Deltagarna i föreliggande studie beskrev det förebyggande arbetet som viktigt men utmanande. Hinder i det förebyggande arbetet beskrevs som tids- och resursbrist samt kunskapsbrist. Föreliggande studie kan bidra genom att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom och på sikt förbättra deras förutsättningar. / Background: Cardiovascular disease is the biggest cause of death globally and the most common cause of death in both women and men in Sweden. Primary care and thus the primary health care nurse have an important function when it comes to health prevention work with cardiovascular disease, and with a health-promoting approach provide support for all people regardless of age, background and illness. Purpose: The purpose of this study was to describe the primary health care nurses' and nurses` experiences of health prevention work with cardiovascular disease in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Data has been collected through semi-structured interviews based on a compiled interview guide with open questions. A total of eight primary health care nurses and one nurse who worked in primary care participated. Main findings: The study showed that the participants felt that it was very important to work with health prevention, at the same time as it was challenging and limited by various obstacles and differences in conditions. The participants described that the meaning of health prevention work with cardiovascular disease was about identifying lifestyle habits, talking about lifestyle change, motivating lifestyle change and following patients over time and keeping track of their parameters and samples. The participants further described the most favourable conditions for working with health prevention were if the work took place in a specialist reception, such as a diabetes- or hypertension reception where there was more time and the opportunity to schedule the work more freely. Conclusion: The participants in the present study described that working with health prevention was important but challenging. Obstacles in working with health prevention were described as lack of time and resources as well as a lack of knowledge. The present study can contribute by highlighting the experiences of primary health care nurses`  and nurses in health prevention work with cardiovascular disease and in the long term improving their conditions.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett av de störst globala hälsoproblemen och påverkar patientens livsvärld och livskvalitet. Det finns flera åtgärder patienten själv kan vidta för att påverka och förbättra sin livssituation, både för att förebygga och när sjukdom inträffat. Livsstilen spelar en avgörande roll för hälsan, metoder för att motivera till livsstilsförändringar är därför viktiga för sjuksköterskan i omvårdnaden. Motiverande samtal (MI) kan hjälpa patienter förstå vilken effekt livsstilen har och utefter detta göra livsstilsförändringar som förbättrar hälsan. Syfte: Att undersöka effekten av motiverande samtal i omvårdnaden med fokus på livsstilsförändring och livskvalité i samband med hjärt- och kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt tillämpades, tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Resultat: Ur det analyserade datamaterialet framkom följande sex huvudteman: Ökad fysisk aktivitet, viktminskning, minskad rökning, ökad egenvård, upplevd livskvalité samt behandlingstidens betydelse. Dessa teman visade att MI kan vara en effektiv metod för att lyckas genomföra livsstilsförändringar samt öka egenvårds ansvaret och livskvalitén. Konklusion: MI ökar motivationen, självförtroendet, självständigheten och viljestyrkan, vilket är förutsättningar för att förändra livsstilen och uppnå en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll för att anpassa MI samtalen efter varje enskild individ. / Background: Cardiovascular disease is one of the biggest global health problems and affects both the patient's perception of life and quality of life. There are several measures the patient can take to influence and improve his or her life situation, both to prevent and when illness has occurred. Lifestyle plays a crucial role in health, methods for motivating lifestyle changes are therefore important for the nursing. Motivational interviewing (MI) can help patients understand the effect on lifestyle and with this make lifestyle changes that improves health. Aim: Examine the effect of motivational interviewing in nursing with a focus on lifestyle change and quality of life associated with cardiovascular disease. Method: A systematic review, including ten randomised controlled trials. Findings: From the analyzed data, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, experience quality of life and the time of treatment. These subjects showed that MI can be an effective way to succeed in lifestyle changes and increase self-care and quality of life. Conclusion: From the analyzed data material, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, perceived quality of life and the importance of treatment time. These themes showed that MI can be an effective method for successfully implementing lifestyle changes and increasing self-care responsibility and quality of life.

Bakgrund: Under år 2016 dog 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Hjärt-och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Empowerment handlar om att överföra makt, möjliggöra samt skänka förmåga till patienten. Empowerment beskrivs som ett positivt begrepp där patientens styrka och rättigheter betonas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.Metod: En litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet baserar på tre huvudteman och sju subteman. Dessa huvudteman är: medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och förändrade levnadsvanor och livsinsikt. De sju subteman är: tilltro till egen förmåga, bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård, familjestöd och äktenskap påverkan, sjuksköterskans kunskapsstöd, vikten av socialt sammanhang, fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egenförmåga och självinsikt och förväntningarna på utökad livskvaliteSlutsats: Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil. / Background: Cardiovascular disease was the most common cause of death in Sweden in 2018 among both men and women. Informing about risks is part of the nurse's role and aims to improve the quality of life, prolong life and prevent complications. Empowerment is about transferring power, enabling and giving the ability to the patient. Empowerment is described as a positive concept where the patient's strength and rights are emphasized.Aim: The purpose of this literature review is to describe the conditions that patients with cardiovascular disease need for their own opportunities for self-care.Method: A literature review based on 16 scientific articles.Result: The result is based on three main themes and seven sub-themes. The central themes are: awareness of one's own ability, the importance of the support of the environment and changed lifestyles and insight into life. The seven sub-themes are: confidence in one's own ability, contributing personal qualities for optimal self-care, family support and marriage influence, the nurse's knowledge support, the importance of social context, physical activity despite fear and insufficient self-efficacy and self-awareness and expectations of increased quality of life.Conclusion: This literature review shows that the patient's conditions for their own opportunities for self-care with cardiovascular disease are affected by both personal and external factors. As a nurse, it is important to be aware of the patient's own ability, the importance of the environment's support and to gain changed lifestyles and insight into life. Support from health care professionals and relatives is important to succeed in changing lifestyles.