I det här kandidatarbetet har jag valt att undersöka hur man kan förnya erfarna bilisters körkunskaper som har kört bil i 30-40 år genom en anpassad E-learning applikation. Mitt mål är att förnya erfarna bilisters körkunskaper, så de får lära sig uppdaterade regler, vägmärken och körsätt. Detta för att förbättra trafikmiljön. För att kunna undersöka problemområdet skapade jag en lärplattform tillsammans med erfarna bilister där jag använder mig av körkortsregler, vägmärken, filmklipp och frågesport för att testa deras kunskaper. Genom att lysa upp dem viktiga aspekterna i de nya reglerna och körsättet samt få erfarna bilister att testa sina kunskaper på ett roande sätt via körkorts frågesporten får man användarna att förnya sina kunskaper  via deras nyfikenhet till ny information som har hänt 30-40 år senare efter dem tagit körkort. / In this bachelor thesis I have chosen to investigate how you can renew experienced drivers driving skills that have been driving for 30-40 years through a customized e-learning application. My goal is to renew the drivers driving skills as they learn the new rules , road signs and driving style to improve the traffic environment . In order to investigate the problem area , I created a learning platform with experienced drivers, where I use driving rules , road signs , movie clips and quizzes to test their knowledge. By highlighting the important aspects of the new rules and driving style, as well as getting experienced drivers to test their skills in a entertaining way, through driving license quizzes,   users will be able to renew their skills through their curiosity to new information that happened after 30-40 years  later they have taken a driving license.

<p>Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?</p><p>Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna.</p><p>Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång.</p><p>Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?</p>

Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören? Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna. Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång. Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?

Studiens syfte var att undersöka och utvärdera hur dirigenten på effektivast möjliga sätt kommunicerar information till koristerna genom sitt gestiska språk utifrån hur koristerna fördelar sin uppmärksamhet och tolkar positioneringen av dirigentens händer. Studien utredde även om och i så fall hur uppmärksamhetsfördelningen och tolkningen av en dirigents gestik skiljer sig mellan korister med varierande körerfarenhet och musikalisk utbildning. Dirigering är ett uråldrigt icke-verbalt kommunikationssätt och tidigare forskning visar att vi människor speglar varandras kroppsspråk, den så kallade kameleonteffekten. Tillsammans med vetskap om hur sångarens röstapparat fungerar ges en övergripande bild av vilken information koristen behöver från dirigenten för att sången ska nå önskat resultat. Studien genomfördes genom experiment på fyra körgrupper med skilda erfarenheter av körsång samt utbildningsnivå i musik, där ett antal övningar konstruerades för att kunna analysera hur sångarna fördelade sin uppmärksamhet mellan dirigentens händer, ansikte och det egna lyssnandet. Som komplement till experimentet genomfördes även en intervju med en erfaren professionell kördirigent. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i försöksgruppernas tolkning av gestiken. Enklare gester som tydligt ger psykologiska associationer till kända känslor eller beteenden, såsom att lyfta något tungt, tolkades intuitivt på likvärdigt sätt av samtliga sångare, medan mer köridiomatiska gester såsom att placera en konsonant på ett synkoperat slag skiljde sig mellan grupperna. Detta innebär inte att mindre erfarna sångare med nödvändighet inte kan avläsa eller förstå vissa gester. Skillnaderna mellan gruppernas tolkning av gestiken berodde sannolikt i hög utsträckning på andra faktorer, såsom att det i repetitionssammanhang kan ta längre tid för den oerfarne koristen att lära sig läsa noterna, hitta rätt i röst och andning och intonera rent. Detta gör att denne inte har lika mycket utrymme att koncentrera sig på dirigentens gestik jämfört med en korist som tränat upp körsjungandets elementa till automatik. / The purpose of the study was to examine and evaluate how the conductor most efficiently communicates information to the choristers through gestural language based on how the choristers distribute their attention and interpret the position of the conductor’s hands. The study also investigated if and how the distribution of attention and interpretation of a conductor’s gesticulation differs between choristers with different levels of experience in choral singing and musical education. Conducting is an ancient non-verbal mode of communication, and previous research shows that people mirror each other’s body language, the so-called chameleon effect. Coupled with knowledge of the function of the singers’ vocal apparatus, an overall picture of what information the choristers need from the conductor in order for the music to achieve the desired result is provided. The study was conducted through experiments on four choir groups with different levels of experience in choral singing and musical education, where a number of exercises were constructed to analyze how the singers distributed their attention between the conductor's hands, face and their own listening. To complement the experiment, an interview with an experienced professional choir conductor was made. The results showed both similarities and differences in the experimental groups' interpretation of gestures. Simpler gestures that clearly gives psychological associations of known emotions or behaviors, such as lifting something heavy, were intuitively interpreted in a similar way by all singers, while more choreographic gestures such as placing a consonant on a syncopated beat differed between the groups. This does not necessarily mean that less experienced singers are unable to read or understand certain gestures. The differences between the groups' interpretation of gestures were probably largely due to other factors, such as the fact that in a rehearsal context it may take longer for the inexperienced chorister to decipher the notes, find the right voice and breathing and intonate just. This means that they have less opportunity to concentrate on the conductor's gestures, in comparison with a chorister who has trained the basic elements of choral singing to automaticity. / <p>Information om examenskonserten</p><p>Repertoar:</p><p>Lux Aeterna (Rebecka Ryd)</p><p>I detta vita, outsagda (text Cecilia Lindemalm, musik Rebecka Ryd)</p><p>Hör på mig, ni fjärran länder (text Jesaja 49:1-2, musik Rebecka Ryd)</p><p>Visa vid vindens ängar (text och musik Mats Paulson, arr Rebecka Ryd)</p><p>Den blida vår är inne (text J O Wallin, A Frostenson, arr Rebecka Ryd)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Rebecka Ryds Diskantensemble</p><p>Dante Fritzell, flöjt</p><p>Lisa Herlitz, oboe</p><p>Patricia Träff, klarinett</p><p>Zacharias Frato, horn</p><p>Fritz Fembro, fagott</p><p>Rebecka Ryd, dirigent och kompositör</p>