Syftet med denna studie är att utöka kunskapen om ledarskap i kör genom att granska det från ungdomars perspektiv. Tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte. Dessa är vilka aspekter av ledarskap som är viktiga, vilken möjlighet till påverkan som finns i kören samt hur ledarskapet kan påverka samarbete och samverkan hos koristerna. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer där totalt nio ungdomar med varierande geografisk spridning och tillhörighet har medverkat. Analysen genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt för att bilda en förståelse för resultaten. Resultaten från studien visar att de viktigaste aspekterna hos ledarskapet är sociala aspekter, framför allt inkludering och tillit, vilka ses som integrerade i alla andra aspekter som handlar om till exempel musikaliska och praktiska kunskaper. Det visar sig också att ungdomarna inte anser sig ha en särskilt stor möjlighet att påverka ledarskapet som enskild individ, utan behöver en gruppåverkan eller en styrelse för att nå fram med sina åsikter. Den sista delen av resultatet visar att körledaren är den som, genom sin position i kören, skapar stämningen och miljön i kören, vilket har inverkan på hur alla korister samarbetar och samverkar. Den största betydelsen för samarbete och samverkan ligger emellertid, enligt ungdomarna, hos dem själva, vilket visar på en avvikelse från körledarens ansvar. Slutsatserna som dragits utifrån resultaten är att den sociala samhörigheten är viktigast och körledaren har en stor inverkan på det området genom att sätta tonen för gruppen - både bildligt och bokstavligt.

Denna studie har som syfte att undersöka varför körer sjunker, framför allt på körstycket There is an Old Belief skrivet av engelska kompositören Hubert Parry. Genom intonationsanalys, repetition med kören Haga Vokalensemble samt analys av en inspelning av verket har detta självständiga arbete kommit fram till att stycket There is an Old Belief sjunker på grund av hur det är skrivet. Frågan varför välintonerade körer sjunker besvaras även genom ett intonationsexperiment med en vokalkvartett. De sjöng fyra intonationsövningar som, ifall de sjungs med renintionation, är designade att antingen sjunka eller stiga. Experimentet visar på att vokalkvartetten hade lättare att sjunka än stiga i tonhöjd. Generellt sätt avvek kvartetten inte på grund av deras tonminne från tonarten. Tonminnet främjades av en större akustik, vilket testades genom att vokalkvartetten fick sjunga övningarna i en akustik med kort och i en med lång efterklang. Denna studie förklarar varför välintonerade körer sjunker när de sjunger stycken som There is an Old Belief på grund av hur de naturligt intonerar vissa ackord. Vidare diskuteras hur detta fenomen är för- och ofördelaktigt beroende på situation. / <p>There Is An Old Belief (ur Songs of Farewell) - Hubert Parry (1848-1918)</p><p>Love Bade Me Welcome - Judith Weir (1954-)</p><p>Gloria (ur Missa Brevis) - Anton Alexis Hallgren (1999-)</p><p></p><p>Ensemble - KMH Vokalensemble: </p><p>Sopran: Sofia Niklasson, Emma Fagerström, Linnéa Bergstam</p><p>Altar: Christiane Højlund, Tove Nilsson, Elias Aaron Johansson</p><p>Tenorer: Love Tronner, Martin Åsander, Szymon Rudzki</p><p>Basar: Adam Jondelius, Ove Pettersson, André Hasselgren</p><p>Dirigent: Anton Alexis Hallgren</p><p></p><p>.mp3 med inspelning av dessa tre stycken medföljer det skriftliga examensarbetet. Inspelningen är från min examenskonsert i Kungasalen. </p>

Som kördirigent börjar man nästan alltid en repetition med att lära körsångarna att sjunga rätt noter, men sångtexten är minst lika viktig. Det kan berätta så mycket mer om styckets helhet än om kören måste börja repetera musiken direkt. Det märks tydligt om en kör har en vilja och förståelse för vad som sjungs oavsett ambitionsnivå. Vad är det då som behövs för att inte sångtexten ska uppfattas som meningslös? Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att som kördirigent undersöka och analysera på vilka sätt hanteringen av sångtext påverkar den musikaliska gestaltningen i körsång. Studien utfördes genom intervjuer med fyra sakkunniga informanter och avslutades med två konstnärliga projekt. Resultatet från intervjuerna gav en likhet för både generella och specifika frågor, men alla informanter hade olika åsikter för vilken metod de ansåg var bäst för hur man arbetar med sångtext. Sammanfattningsvis finns det flera unika tillvägagångssätt att tolka en sångtext vilket gör att den musikaliska gestaltningen påverkas mest av den individuella kördirigentens förmåga att förmedla sångtext, både verbalt och icke-verbalt. Hanteringen av sångtext kan även påverkas av yttre faktorer, exempelvis tidsbrist. / <p>Den konstnärliga delen av mitt examensarbete var att leda och dirigera Radiokören och KMH Vokalensemble under två olika projekt. </p><p>Mitt projekt med Radiokören bestod av två repetitioner under två dagar. Första repetitionen skedde den 16/5-23 kl. 09.30-12.30 och den andra repetitionen 17/5-23 kl. 14.00-17.00. Båda repetitionerna ägde rum på studio 2, Sveriges Radio, Oxenstiernsgatan 20, Stockholm. </p><p>Repertoar: Un soir de neige - Francis Poulenc.</p><p>Mitt projekt med KMH vokalensemble bestod av repetitioner samt en avslutande examenskonsert den 25/5-23 kl. 12.30 i Kungasalen på Kungl. Musikhögskolan, Stockholm. I detta examensarbete hör även dokumentation i form av en ljudinspelning från min del av examenskonserten.</p><p>Repertoar: Deus in adjutorium - Benjamin Britten, Laudibus in Sanctis - William Byrd.</p><p>Medverkande: Radiokören, KMH Vokalensemble.</p>

Sammanfattning”Uppståndelsesymfonin” är egentligen skriven för en stor kör, två solister och orkester (inklusive fjärrorkester) med mer än 100 spelare och består av fem satser. En stor besättning som även stora orkestrar inte används regelbundet. Dessutom passar symfonins tema bra in i ett kyrkligt sammanhang och kan representera en utökning av den klassiska kyrkomusikrepertoaren.  I detta arbete vill jag utforska hur man kan ta symfonin från konserthuset till kyrkan. Därför har jag arrangerat sista satsen för en mindre besättning. Jag förklarar hur jag har skrivit arrangemanget och varför på det här sättet. Det finns olika fördelar med en kammarmusikbesättning: en större flexibilet, att det behövs bara en betydligt mindre budget, utarbetandet av symfonins kammarmusikkaraktär. Arrangemanget av finalen är skrivet för klarinett, två trumpeter, horn, trombon, tuba, tre slagverkspelare, kontrabas och orgel (samt kör och två solister). Det är möjligt att använda det vanliga körpartituret för arrangemanget.

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa några transpersoners erfarenheter av sin röstanvändning samt sitt deltagande i sångundervisning. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod där fyra transpersoner med erfarenhet av individuell samt gruppbaserad sångundervisningen intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet består av två olika utfallsrum; uppfattningar gällande röst samt uppfattningar gällande sångundervisning. I utfallsrummet gällande röst framkommer uppfattningar om att rösten är fundamental för ens identitet, att röstanvändning kan ge upphov till både positiva och negativa känslor samt att vissa faktorer i rösten som påverkar könsuttrycket är svåra att styra själv. Transspecifika erfarenheter vid röstanvändning som framkommer är könsdysfori, könseufori samt upplevelser av röstförändringar till följd av könsbekräftande behandling. I utfallsrummet gällande sångundervisning framkommer uppfattningar om att det finns transexkluderande praktiker i sångundervisning, att sångundervisning skulle kunna utformas på ett mer transinkluderande sätt, samt att det är viktigt att lärare har transspecifik kompetens. Aspekter som bör reflekteras över vid transinkluderande undervisning är bland annat användandet av könande begrepp, gruppindelning och repertoarval. Läraren bör även lyssna på elevens önskemål angående utformningen av utbildningen.

I det här arbetet har jag analyserat två verk för kör i ren stämning (just intonation) av tonsättaren Ben Johnston. Min analys är fokuserad på praktiskt intonationsarbete och strategier för att kunna instuderaverken med kör. Jag har även repeterat ett av verken med kör, och reflekterat över de erfarenheter dessa repetitionstillfällen gav mig. / In this text I've analyzed two works for choir in just intonation by the composer Ben Johnston. My analysis has been focused on practical ways of working with the intonation and strategies for rehearsing them with a choir. I’ve also rehearsed one of the pieces with a choir, and reflected upon theresults of these rehearsals. / <p>Ljudfilen är från min examenskonsert tillsammans med dirigent Rasmus Krigström och KMH Vokalensemble. Medverkade gjorde även dirigenterna Anton Alexis Hallgren, Benedikt Kantert och Danny Xie, samt manskören Voces8.</p><p>Här nedan kommer en kort sammanfattning av programmet, med de stycken jag dirigerar i fet stil:</p><p>Genesis ur Die Schöpfung - Joseph Haydn (arr Gottwald)</p><p><strong>I'm Going Away - Ben Johnston</strong></p><p>Kyrie Eleison (Åses död) - Edvard Grieg (arr Krigström)</p><p><strong>L'aura che'l verde lauro et l'aureo crine - Nicola Vicentino</strong></p><p>(Zero8 sjunger Gesualdo &amp; kort bulgarisk trad)</p><p>Agnus Dei (Adagio for strings) - Samuel Barber (arr tonsättaren)</p><p><strong>Half-timers - Viktor Elinder (Uruppförande)</strong></p><p>Ich bin der Welt - Gustav Mahler (arr Gottwald/Morgan)</p><p>Lux Aeterna (Nimrod) - Edward Elgar (arr Cameron)</p><p>(Zero8 sjunger en dubbelkör)</p><p>Going Home (Symfoni 9, sats 2)- Antonín Dvořák (arr Wright/Krigström)</p>

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhållanden har visat att de utsätts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har låg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förståelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhållande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer från Trestadsregionen (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika ålder på barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 år. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrån en tematisk analysmetod. Individuella intervjuer genomfördes. Deltagarna upplevde att KoV begränsade deras möjligheter att utföra sitt arbete, att lagen var oflexibel och dåligt anpassad till verksamheten, vilket de upplevde ledde till frustration, stress och känslan av maktlöshet. Studien visade att KoV bidrog till sämre arbetsförhållande och trafiksäkerhet samt att den digitala färdskrivaren var bristfällig och dåligt anpassad till verksamheten. Deltagarna saknade möjligheten till flexibilitet i KoV och att det skulle förbättra deras arbetsförhållande. Studien visade att det krävs ett vidare perspektiv än reglering av körtid, rast och vilotid för att förbättra lastbilschaufförers arbetsförhållanden. / Previous research on truck drivers working conditions has shown that they are exposed to a number of stressors at work and that they have low degree of control over their work. The aim of the study was to examine the truck drivers’ experience of stress as a result of European hours-of-service regulations (HoS), how they experience their work situation and help to increase understanding about truck drivers’ working condition. The study included six male truck drivers from the region (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) covered by the HoS. All drivers had family with children of different ages and the drivers’ experience of the profession was between 19 and 40 years. A qualitative study based on a thematic analysis method was carried out. Individual interviews were conducted. Participants felt that HoS limited their ability to perform their job, that the law was inflexible and poorly adapted to the business, which they felt led to frustration, stress and feelings of powerlessness. The study showed that HoS contributed to experienced poor working conditions and road safety, and that the digital tachograph was incomplete and poorly adapted to their business. The participants missed the option of flexibility with HoS as it would improve their working relationship. The study concluded that for truck drivers to improve working conditions a broader perspective than regulations of driving time, breaks and rest periods is needed.

Karin Rehnqvist (f. 1957) är idag en av Sveriges främsta kompositörer och hon är välkänd även internationellt. År 2000 skrev Rehnqvist stycket Till Ängeln med de brinnande händerna till den amerikanska oboisten Cynthia Green Libby. I detta examensarbete analyseras innehållet i stycket med instudering och kringarbete. Syftet med studien var att få en inblick i nutida musik och få en djupare förståelse av stycket. Dessutom att utvecklas som solist framför en ensemble. Resultatet var först och främst en fantastisk konsert men också ett sätt att analysera verk för djupare förståelse som jag kommer kunna använda i mitt framtida musicerande. Här finns en djupdykning i Karin Rehnqvist stycke Till Ängeln med de brinnande händerna som förhoppningsvis får såväl musiker som publik att upptäcka stycket. Det kan vara till stöd som källa för bakgrundsbeskrivning av verket, musikanalys samt även spelteknisk hjälp.

Johann Sebastian Bachs kantater för kyrkoåret skrevs i en annan tid, de har ett annat språk, både skriftligt och textligt, än vad kanske dagens gudstjänstbesökare är vana vid. För att göra dessa mästerverk relevanta idag behövs, tror jag, en varsam redigering. I och med det här arbetet önskar jag skapa en fungerande form där Bachs musik blir en naturlig del av det liturgiska flödet. De kriterier jag velat uppfylla för kantaterna är följande: ·         Texten ska vara på svenska. För Luther och Bach var det en självklarhet att det skulle vara på folkspråket ·         Orkestern ska inte vara för stor, det ska vara görbart ekonomiskt. Stråkar plus ytterligare ett eller två instrument ·         Endast en solist per söndag ·         Kantatens satser ska spridas ut över gudstjänsten. Hos Bach delades den endast upp i två delar ·         Koralmelodierna som används ska finnas i vår psalmbok. För att (som jag tidigare skrev) koralerna ska fungera som mänsklighetens (eller församlingens) röst, bör det vara melodier man känner till ·         Det får inte bli för långt (gudstjänsten ska inte vara mycket längre än en normal gudstjänst med körmedverkan) Sammanfattningsvis är alltså min frågeställning följande ”Finns det fortfarande plats för Johann Sebastian, hans musik och hans teologiska arv i det svenskkyrkliga gudstjänstlivet”? Min förhoppning är att Bachs, enligt min åsikt, tidlösa musik i allmänhet och hans kantater i synnerhet ska rymmas i vår kyrkas stora musikaliska arv, att musiken ska beröra människor och förändra deras liv på sätt som exempelvis sångerna från kommuniteten i Taizé och lovsångsrörelsens musik gör och har gjort. Svenska kyrkan är och ska vara en folkkyrka med breda och många teologiska och musikaliska influenser och traditioner. Utifrån kriterierna ovan skapas fyra kantater, för Första advent, Fastlagssöndagen, Påskdagen och Tacksägelsedagen.

This essay examines women's choir music from a musical perspective, to give contrast to the several previous cultural and sociological studies. The method used was a combination of literature study, an interview with former women’s choir founder and conductor Robert Sund and a music analysis of five different women’s choir pieces. The analysis showed that the sound and compositional practices in the genre stems from the challenges of the genre historically, and the uniqueness of the woman’s voice and the woman itself. Examples of these are compositional techniques like close voicings, challenging the range of the singers, or music put to lyrical themes of, for example, feminism. The challenges to the genre are something that has evolved it in the last 40 years, and in some cases things that will possibly evolve both women’s choir music further and choir music in general in the future.