Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärprocesser som sätts igång hos körsångare i ett sceniskt projekt. Vilka är de möjliga lärprocesserna? Hur skiftar de från individ till individ? Vilka faktorer anser körsångarna bidrar till upplevelse av egen utveckling? Jag har använt mig av den litteratur och de uppsatser som publicerats inom närliggande område i första hand på svenska. Det huvudsakliga materialet är de kurssvar som 30-talet körsångare i Damkören Söt Likör vid Karlstad Universitet lämnade in som tentamensuppgift vid Kursen Sceniskt körprojekt med publik inriktning i vilket merparten av körmedlemmarna deltog. Kursen bestod i att instudera det för kören specialskrivna körverket Snorvipas Saga och tillsammans iscensätta och marknadsföra detta i en timslång föreställning inför betalande publik som en del av körens 20–års jubileum hösten 2007. För att utvärdera svaren använder jag en narrativ metod där jag utgår från Judit Bells beskrivning i Introduktion till Forskningsmetodik. Jag låter dem passera genom ett filter där jag söker efter lärprocesser på en konstruktiv, kontextuell och funktionell nivå. Jag har också sökt efter det som Anne Bamford kallar för Wow! – faktorn i en kulturbaserad lärmiljö för att se vilka olika aspekter av meningskapande processer som finns i berättelserna. I sammanfattningen konstaterar jag att det finns en tydlig skillnad mellan typ och mängden av lärprocesser i ett sådant här projekt i jämförelse med traditionellt körverksamhet där sjungandet är det huvudsakliga gemensamma målet. / The main purpose of this investigation is to identify learning processes according to competence and the experience of meaningfulness in a scenic project for a choir. The background of this project is a university course at the University of Karlstad which involved most of the members of the University Women Choir, Söt Likör, during the autumn 2007. The performance of Snorvipas Saga took place in the University main hall, as part of the choir’s twentieth anniversary. As part of the examination all the participants of the course wrote a paper reflecting their individual learning process. Out of 30 papers eight were selected, the ones which were written more as a personal story rather than and point by point answer. To evaluate the answers I have chosen to read them as personal stories with a narrative reading, as understood by Judit Bell in Introduction to Methods for Research (my translation of the Swedish title),. I let them pass through a filter in which I tried to detect the learning process on a constructive, contextual and functional level. I also looked for what Anne Bamford calls the Wow! - factor in culturally rich learning situations to see what levels of meaningfulness one could find in the answers. I found that there is a difference between the type of and the multitude of learning processes in this kind of project in comparison with traditional choir work where singing is the exclusive aim.  Here I used the results from Ragnhild Sandberg Jurströms, Master thesis, Song in Teamwork, to compare the difference in learning processes according to participating in the gradual process of socialising, collective knowledge, action and activities and the variety of experiencing. After that I also looked at the differences in the experience of meaningfulness. The main result of is that in a scenic project which involve the choir singers in a multitude of tasks, as project workers, in acting together, as singers, and friends the learning processes expand and create a high rate of new experiences for everyone involved. Even the experience of meaning grows.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra respondenters syn på hur körsång har påverkat deras välbefinnande. För att uppnå syftet har vi valt följande forskningsfrågor: Hur beskriver respondenterna att de mår före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsång påverka respondenterna på kortare, eller längre sikt?   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsångare på icke-professionell nivå. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat belyser främst sex kategorier som utkristalliserade sig under våra forskningsintervjuer. Vi tar upp socialt samspel, vilket är både en kort- och långsiktig effekt som av respondenterna upplevs leda till bättre samarbetsförmåga. I vår diskussionsdel tar vi också upp självförtroende, KASAM (Känsla av Sammanhang), körsång som copingstrategi, glädje och förväntan inför och under körrepetitioner, samt fysiologiska aspekter som hälsovanor, kroppshållning och andning. Som en del av diskussionen drar vi även paralleller till pedagogik samt gör pedagogiska reflektioner. / The purpose of this study is to investigate the effects of choir singing. To reach this aim we have chosen the following research questions: ”How does the respondents describe their feelings before, during and after a choir rehearsal?” and ”How is choir singing described to effect the respondents in a shorter, or longer period of time?” The perspective is sociocultural and the method is qualitative interviews. Four interviews were conducted and one criterion for participation was that the respondents were active choir singers on a non-professional level. The result highlights mainly six categories based on social interaction, which is a both short- and long-term effect that the participants of the study associate with better collaborative skills. In the discussion self-confidence, KASAM (sense of coherence), choir singing as a coping strategy, joy and excitement during and before a choir rehearsal, as well as physical effects such as health habits, body posture and breathing, are discussed. As a part of the discussion we also draw parallels to the science of education and make pedagogical observations.

In musikklasser in the Swedish compulsory school a special musical training focusing on choral singing is offered students from the age of ten to sixteen. Regarding singing with children, choir teaching in these classes represents conventions developed in accordance with the Swedish choral tradition. Students are trained in large groups of (30-60); in parallel, they receive individual singing voice training in order for the choir to perform with a communal musical expression. This complexity places high demands on the choir teachers' ability to foster the specific musical skills required in a choir. Starting out from a cultural-psychological theoretical perspective, this study explores two choral teachers' interaction with their choir classes, respectively, by means of a method inspired by ethnography. Participating students were aged 10 and 11. Observation data of four lessons was collected, two with each teacher. Lessons were documented by field notes, one lesson of each teacher was video-documented. Analysis included three methods of data transcription: First of all, by writing thick descriptions. After that all events during the lesson were written down in a timetable and finally, a short representative sequence from each lesson was transcribed into a music score. Thus, the variety of methods enabled a deep analysis of data. The results show, on the one hand, that the teachers use a similar overall pattern for interaction. On the other hand, within this overall pattern they interact with their students in different ways that are being described as personal designs of interaction according to which each teacher uses the available cultural tools in individually different combinations when distributing knowledge to the students. In spite of this, differences in quality between the performances of the two choir classes were not recognised during the observed lessons. Accordingly, one conclusion of this study is that the overall music cultural context has a larger impact on students' ability to perform choral music than teachers' personal design of interaction.

This essay is written in the context of a master exam project at Konstfack university of arts, crafts and design. I have explored what I, in the capacity of a designer, can do to raise awareness about ageism. The proposal, called “the generations choir”, is an interactive installation that will see the light of day during the spring exhibition at Konstfack in May 2018. It aims to give space to reflect upon our own actions and standpoint in relation to the topic of ageism. The structures of the choir system, often with age divided groups, stands as a metaphor for our age-segregated society. The human voice is the material I have used to work with in my quest to promote change, the idea of new ways of living: enabling interaction with different generations in a meaningful way. Apart from the recording of singing voices of all ages, I have worked with sensors and programming to create a functioning interactive sound installation. I have focused on making an installation that invites visitors independent of age or disabilities (except the hearing impaired) to move freely and explore harmonies. My aim is to show that together with our differences, whether it’s a new voice, a broken voice or a frail voice, we can create something strong, lasting and beautiful. I want to remind us not to fall into the trap of age segregation and forget about all the good things that come with sharing references, experiences, stories and knowledge. Let us harmonies more! With whom do you sing?

Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

Background There is scientific evidence that choir singing has a positive impact on health, both physically and mentally. Choir singing can affect, among other things, respiratory patterns, brain function, communication skills, well-being and quality of life. According to Antonovsky’s theory of sense of coherence health increases through the degree of comprehensibility, manageability and meaningfulness. Aim The aim is to compile knowledge about choir singing as a non-pharmacological therapy measure for patients who seek outpatient care or are living in a nursing home, as well as to research if choir singing can be an influencing factor for the patient's sense of coherence. Method Systematic literature study based on ten scientific original articles published between 2006 and 2017. The article search took place in the ASSIA, CINAHL, PsychINFO and PubMed databases. Review of original articles according to quality review templates. Results A majority of the studies examined showed that choir singing could be a non-pharmacological therapeutic measure when interventions improved the participants' management of their health problems. Even the sense of coherence increased among the participants. A generalized result can not be guaranteed since the number of participants in most studies was not enough, in some cases due to non-response. Conclusion Choir singing can be a tool for patients to handle their health problems through an increased sense of coherence. In order to strengthen the level of health and raise the quality of life in society, choir singing should be used as one of several non-pharmacological therapeutic measures. / Bakgrund Det finns vetenskaplig evidens för att körsång har en positiv inverkan på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Körsång kan bland annat påverka andningsmönster, hjärnfunktion, kommunikationsförmåga, välbefinnande och livskvalitet. Enligt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) ökar hälsan genom graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett omvårdnadsboende, samt om körsång kunde vara en påverkande faktor för patientgruppens känsla av sammanhang. Metod Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 2006 och 2017. Artikelsökning skedde i databaserna ASSIA, CINAHL, PsychINFO och PubMed. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar. Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kunde vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i vissa fall på grund av bortfall. Slutsats Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang vara ett verktyg för patienter att hantera sin hälsoproblematik. För att stärka graden av hälsa och höja livskvaliteten i samhället bör körsång tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder.

No description available.

This master thesis examins how Danish, Swedish, Norwegian and Icelandic affects the choir sounds. I chose four different psalms (one from each country) and rehearsed with three different ensembles to examine the factors: legato/staccato, tempo, intonation, phrasing and balance. While it may not be possible to conclude anything, I did find these tendencies:- Legato/staccato: There was a tendency to drop the legato in Danish and Norwegian - Phrasing: The mst singers sang with a better phrasing the second time, but there was a tendency to hesitate more when singing in Danish and Norweigan.- Balance: It was connected to the individual singer's comfort with the language.- Intonation: There was a tendency between vowels/diphtongs and it seemed hardere in Danish and Icelandic.- Tempo: The tempo was connected to the phrasing. / <p>Bifogat är ljudexempler från försök med de tre ensembler.</p>

Syftet med denna studie är att utöka kunskapen om ledarskap i kör genom att granska det från ungdomars perspektiv. Tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte. Dessa är vilka aspekter av ledarskap som är viktiga, vilken möjlighet till påverkan som finns i kören samt hur ledarskapet kan påverka samarbete och samverkan hos koristerna. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer där totalt nio ungdomar med varierande geografisk spridning och tillhörighet har medverkat. Analysen genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt för att bilda en förståelse för resultaten. Resultaten från studien visar att de viktigaste aspekterna hos ledarskapet är sociala aspekter, framför allt inkludering och tillit, vilka ses som integrerade i alla andra aspekter som handlar om till exempel musikaliska och praktiska kunskaper. Det visar sig också att ungdomarna inte anser sig ha en särskilt stor möjlighet att påverka ledarskapet som enskild individ, utan behöver en gruppåverkan eller en styrelse för att nå fram med sina åsikter. Den sista delen av resultatet visar att körledaren är den som, genom sin position i kören, skapar stämningen och miljön i kören, vilket har inverkan på hur alla korister samarbetar och samverkar. Den största betydelsen för samarbete och samverkan ligger emellertid, enligt ungdomarna, hos dem själva, vilket visar på en avvikelse från körledarens ansvar. Slutsatserna som dragits utifrån resultaten är att den sociala samhörigheten är viktigast och körledaren har en stor inverkan på det området genom att sätta tonen för gruppen - både bildligt och bokstavligt.

Denna studie har som syfte att undersöka varför körer sjunker, framför allt på körstycket There is an Old Belief skrivet av engelska kompositören Hubert Parry. Genom intonationsanalys, repetition med kören Haga Vokalensemble samt analys av en inspelning av verket har detta självständiga arbete kommit fram till att stycket There is an Old Belief sjunker på grund av hur det är skrivet. Frågan varför välintonerade körer sjunker besvaras även genom ett intonationsexperiment med en vokalkvartett. De sjöng fyra intonationsövningar som, ifall de sjungs med renintionation, är designade att antingen sjunka eller stiga. Experimentet visar på att vokalkvartetten hade lättare att sjunka än stiga i tonhöjd. Generellt sätt avvek kvartetten inte på grund av deras tonminne från tonarten. Tonminnet främjades av en större akustik, vilket testades genom att vokalkvartetten fick sjunga övningarna i en akustik med kort och i en med lång efterklang. Denna studie förklarar varför välintonerade körer sjunker när de sjunger stycken som There is an Old Belief på grund av hur de naturligt intonerar vissa ackord. Vidare diskuteras hur detta fenomen är för- och ofördelaktigt beroende på situation. / <p>There Is An Old Belief (ur Songs of Farewell) - Hubert Parry (1848-1918)</p><p>Love Bade Me Welcome - Judith Weir (1954-)</p><p>Gloria (ur Missa Brevis) - Anton Alexis Hallgren (1999-)</p><p></p><p>Ensemble - KMH Vokalensemble: </p><p>Sopran: Sofia Niklasson, Emma Fagerström, Linnéa Bergstam</p><p>Altar: Christiane Højlund, Tove Nilsson, Elias Aaron Johansson</p><p>Tenorer: Love Tronner, Martin Åsander, Szymon Rudzki</p><p>Basar: Adam Jondelius, Ove Pettersson, André Hasselgren</p><p>Dirigent: Anton Alexis Hallgren</p><p></p><p>.mp3 med inspelning av dessa tre stycken medföljer det skriftliga examensarbetet. Inspelningen är från min examenskonsert i Kungasalen. </p>