The music industry has seen a great influx of new channels to browse and distribute music. This does not come without drawbacks. As the data rapidly increases, manual curation becomes a much more difficult task. Audio files have a plethora of features that could be used to make parts of this process a lot easier. It is possible to extract these features, but the best way to handle these for different tasks is not always known. This thesis compares the two deep learning models, convolutional neural network (CNN) and long short-term memory (LSTM), for music genre classification when trained using mel-frequency cepstral coefficients (MFCCs) in hopes of making audio data as useful as possible for future usage. These models were tested on two different datasets, GTZAN and FMA, and the results show that the CNN had a 56.0% and 50.5% prediction accuracy, respectively. This outperformed the LSTM model that instead achieved a 42.0% and 33.5% prediction accuracy. / Musikindustrin har sett en stor ökning i antalet sätt att hitta och distribuera musik. Det kommer däremot med sina nackdelar, då mängden data ökar fort så blir det svårare att hantera den på ett bra sätt. Ljudfiler har mängder av information man kan extrahera och därmed göra den här processen enklare. Det är möjligt att använda sig av de olika typer av information som finns i filen, men bästa sättet att hantera dessa är inte alltid känt. Den här rapporten jämför två olika djupinlärningsmetoder, convolutional neural network (CNN) och long short-term memory (LSTM), tränade med mel-frequency cepstral coefficients (MFCCs) för klassificering av musikgenre i hopp om att göra ljuddata lättare att hantera inför framtida användning. Modellerna testades på två olika dataset, GTZAN och FMA, där resultaten visade att CNN:et fick en träffsäkerhet på 56.0% och 50.5% tränat på respektive dataset. Denna utpresterade LSTM modellen som istället uppnådde en träffsäkerhet på 42.0% och 33.5%.

Christiane is a 7 meter sailing vessel and a 1:30 scale model of Oceanbird, a wind powered car carrier planned to be launched by the year 2024. The model is used for design validation and to research control algorithms. However, the development of new algorithms is limited to the microcontrollers used, which are not able to run resource intense applications. Furthermore, there is no easy way for new computational nodes to interact with the vessels system. In this thesis, a high-level, easy to use, interface was proposed, designed and implemented. This was done by identifying the the requirements and limitations of the project and examining the system to find a suitable solution. The two biggest limitations found were that the solution had to include a single-board computer and that the implementation could not drastically alter the system architecture of the model. The implementation included a single-board computer being added on top of the models architecture which publishes all gathered sensor data and actuator commands on a robotics operating system interface. The interface was an immediate improvement to the usability of the vessel since it allows for graphical presentation of gathered data in real time. / Christiane är en 7 meter lång segellfarkost och en modell i skala 1:30 av Oceanbird, ett vinddrivet lastfartyg för fordon som är planerad att sjösättas år 2024. Modellen används för att validera designen samt för forskning kring kontrollalgoritmer. Utvecklingen av nya algoritmer är dessvärre begränsad till systemets mikrokroller, vilka inte klarar av att köra resursintensiva applikationer. Det finns inte heller något enkelt sätt för nya beräkningsnoder att interagera med båtens system. Denna rapport föreslår ett högnivå-gränssnitt till modellen som är enkelt att använda och presenterar en implementation av det som underlättar framtida forskning. Detta gjordes genom att först identifiera projektets krav och begränsningar samt genom att undersöka modellens system för att hitta en lämplig lösning. De två största funna begränsningarna var att lösningen var tvungen att inkludera en enkortsdator och att implementationen inte fick innebära några större förändringar av modellens system-arkitektur. Implementationen bestod av att en enkortsdator lades till ovanpå modellens arkitektur som publicerar all samlad sensordata och alla kommandon för ställdon på ett robotics operating system gränssnitt. Gränssnittet gav en direkt förbättring av fartygets användarvänlighet då det möjliggjorde grafisk presentation av den samlade datan i realtid.

Producing a model explaining the trading volume can be attractive for companies who’s main revenue resides on it. Previous studies have shown that factors such as stock returns, volatility and uncertainty affects the trading volume. The purpose of this work is to clarify the consensus that prevails and determine the factors that impact Avanza’s customers trading volume. Factors such as daily stock returns and economic, political and financial uncertainty are analyzed through a multiple linear regression analysis with a daily time period between 2000-2019. The work is thus designed within the framework of mathematical statistics and industrial economics. To be able to draw a conclusion, further investigation is required in the form of a time series analysis in combination with a deeper understanding of the applied area and the mathematical methods that have been used. / Att ta fram en modell som förklarar handelsvolymen kan vara eftertraktat hos företag vars huvudintäkter beror av den. Tidigare forskning visar att faktorer som prisförändringar på aktiemarknaden, volatilitet och osäkerhet påverkar handelsvolymen. Syftet med arbetet är att klargöra den konsensus som råder och fastställa de faktorer som har störst påverkan gällande handelsvolymen för Avanza’s kunders. Faktorer som dagliga förändringar inom börsmarknaden och ekonomisk, politisk och finansiell osäkerhet har genom en multipel linjär regressionsanalys analyserats med en daglig tidsperiod mellan 2000-2019. Arbetet är således utformat inom ramen för matematisk statistik och industriell ekonomi. För att kunna dra en slutsats krävs vidare undersökning i form av en tidsserieanalys och en djupare förståelse av det tillämpade området och metoderna som har an- vänds.

Version Control Systems are a staple of modern software development and its usage is rapidly growing in education. Students often use Version Control Systems such as Git and GitHub during their education, though newly examined students are often found to lack mastery of industry standard practices. Manually monitoring and giving feedback to students is time consuming and requires a large amount of labor. Therefore, this paper proposes and evaluates an automated feedback system which analyses student assignment repositories an publishes feedback based on a set of data points. After the study, we attempt to measure any impact of the feedback on student performance. The study is unable to underline a significant impact. Students are also asked to reflect over the feedback and the reception was positive, further promoting future studies on the subject. / Versionshantering används idag flytigt inom mjukvaruutveckling och dess popularitet växer stadigt inom högre utbildning. Studenter får ofta lära sig att använda versionshanteringssystem såsom Git och GitHub under deras utbildning, trots detta saknar nyexaminerade studenter ofta tillräcklig kunskap om relevanta industristandarder. Att manuellt övervaka studenter och tillförse dem med respons på deras inlämningar är tidskrävande och kräver mycket arbetskraft. Mot bakgrund av detta föreslår och utvärderar vi i denna studie ett automatiskt responssystem med syftet att analysera studenters inlämningar samt återkoppla med relevant respons på ett antal datapunkter. Efter studiens slut görs en mätning av skillnader i studenternas resultat men ingen konkret slutsats kan sammanställas. Studenterna tillfrågades också att reflektera över responsen de tog del av. Deras svar samt studiens resultat pekar mot att ytterligare studier inom ämnet är väl motiverade.

This study seeks to investigate the relationship between human development factors and domestic stock markets using a multiple linear regression model. Despite efforts to improve the model's explanatory power, the findings indicate that the model fails to confirm the research question. Nevertheless, the model uncovers a discernible trend in the dataset, albeit with limited explanatory capacity. These results highlight the complexity of the interplay between human development factors and domestic stock markets and suggest the need for further research and alternative modeling approaches to deepen the understanding of this relationship. / Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader genom användning av en multipel linjär regressionsmodell. Trots försök att förbättra modellens förklaringskraft, visar resultaten att modellen misslyckas med att bekräfta forskningsfrågan. Trots det upptäcker modellen en urskiljbar trend i datasetet, även om dess förklaringskraft är begränsad. Dessa resultat betonar komplexiteten i samspelet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader, och föreslår behovet av ytterligare forskning och alternativa modeller för att fördjupa förståelsen av detta förhållande

Cancer remains a significant global challenge, constituting one of the leading causes of death worldwide. With an aging population, the demand for cancer treatments is increasing. Nevertheless, due to technological advancements, cancer mortality rates are declining. This study contributes to these advancements, focusing specifically on radiation therapy, a crucial technology widely used today. Since the invention of radiation therapy, there has been significant research and progress in the field. One such advancement is the CyberKnife® system (Accuray Incorporated, Sunnyvale, CA, USA) - a fully robotic radiotherapy device that enables precise patient treatments. Its flexibility allows for the delivery of high-quality plans, but treatment times can be quite long, leading to adverse effects for both patients and healthcare providers. This thesis introduces algorithms aimed at reducing the robot traversal time of the CyberKnife technology. These algorithms are incorporated into an existing optimization framework for treatment planning, with their effectiveness evaluated across various patient cases. Significant reductions in treatment times for some patient cases were observed, while maintaining satisfactory plan quality, primarily due to more efficient traversal paths for the CyberKnife robot. The increased efficiency of the robot can also be leveraged to create treatment plans with more irradiation directions, increasing the treatment quality in some cases. / Cancer förblir en betydande global utmaning och är en av de främsta dödsorsakerna i världen. Med en åldrande befolkning ökar efterfrågan på cancerbehandlingar. Trots detta minskar cancerdödligheten tack vare teknologiska framsteg. Denna studie bidrar till dessa framsteg, med särskilt fokus på strålterapi, en avgörande teknologi som används i stor utsträckning idag.  Sedan uppfinningen av strålterapi har det gjorts betydande forskning och utveckling inom området. Ett sådant framsteg är CyberKnife®-systemet (Accuray Incorporated, Sunnyvale, CA, USA) - en helt robotiserad strålterapimaskin som möjliggör precisa behandlingar för patienter. Dess flexibilitet gör det möjligt att leverera högkvalitativa planer, men behandlingstiderna kan vara långa, vilket leder till negativa effekter för såväl patienter som sjukvården. Denna uppsats introducerar algoritmer som syftar till att minska traverseringstiden för CyberKnife-roboten. Dessa algoritmer integreras i ett befintligt optimeringsramverk för behandlingsplanering, med deras effektivitet utvärderad baserat på olika patientfall.  Betydande minskningar av behandlingstiderna observerades för vissa patientfall, samtidigt som tillfredsställande plankvalitet behölls, främst med anledning av mer effektiva traverseringsvägar för CyberKnife-roboten. Denna effektivisering möjliggör också skapandet av behandlingsplaner med fler strålriktningar, vilket förbättrade behandlingskvaliteten i vissa fall.

Having the skill to work with Version Control Systems (VCS) is an important aspect of most software development projects in the industry. But students may lack the knowledge on how to use it. By applying requirements on first year students of the Computer Science programme at KTH, this thesis aims to examine if that is enough to improve their VCS behaviour. This can be examined by applying requirements and then examining the metadata from GitHub. The results from this thesis show that the students committed a bit more when requirements were applied, but that the best way to get the students to commit more is to give them the knowledge on how to have a good commit behaviour. This is in line with previous research in the same area. / Versionshanteringssystem är ett viktigt verktyg i de flesta mjukvaruprojekt. Därför är det också en nödvändig kunskap att kunna arbeta med dem. Trots det så kan många datateknikstudenter sakna dessa kunskaper i hur man använder versionshantering optimalt. Därför ämnar detta arbete att undersöka om det är möjligt att förbättra förstaårsstudenterna på civilingenjörsprogrammet med inriktning datateknik på KTHs commitvanor genom att ställa krav på dem om ett minst antal commits per vecka. Krav kan ställas och sen är det möjligt att använda metadatan från GitHub för att besvara frågeställningen. Resultaten från detta arbete visar att även om studenterna committade lite mer med bara kraven, så var det framförallt efter att de fått kunskaper om bra commitbeteenden som de också förbättrade sitt eget beteende. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning på området.

I dagsläget finns det fler anslutna enheter till internet, Internet of Things-enheter som det benämns, än vad det finns människor på jorden och produkter är lättillgängliga för den vanliga konsumenten. När fler enheter kopplas upp till internet är det också viktigt att hålla reda på dem. En nackdel med allt ökat antal uppkopplade enheter är en potentiellt ökad sårbarhet och det finns en högre risk för privatpersoner eller företag att bli hackade. Examensarbetet undersöker vilka säkerhetsrisker som finns med att skapa ett IoT-system och hur IoT kan kombineras med blockchainteknik ur ett säkerhetsperspektiv i olika branscher genom att titta på IoT-system inom små företag och för privatpersoner med begränsad IT-kompetens. En riskanalys görs för två användarfall, en floristverksamhet för bevarandet av bland annat känsliga växter och blommor respektive ett kommersiellt smart dörrlås som gör det möjligt för hushåll att kunna låsa samt låsa upp ett dörrlås digitalt med hjälp av mobiltelefoner. Därefter presenteras sårbarheter och tillgångar som behöver skyddas och relaterade arbeten undersöks för att se hur sårbarheter kan undvikas. Resultatet visar teknikernas relevans i nuläget, vilka IoT-modeller det finns och hur blockchain kan användas för att säkra IoT med exempelvis användningen av smarta kontrakt. Tre modeller identifieras där graden för inklusion av blockchain skiljer sig. IoT till IoT-modellen lagrar en del av datat i blockchain medan IoT interaktioner sker utan att använda blockchain. IoT till blockchain-modellen innebär att alla interaktioner sker via blockchain. Den tredje modellen är en hybrid vilket innebär att en del av interaktionen och datat placeras i blockchain och att det går att välja vilka interaktioner som ska ske via blockchain. Resultatet visar att blockchain kan användas för att bevara integritet och konfidentialitet mellan IoT enheter, mer specifikt kan det användas för autentisering och säker dataöverföring.

Sustainability has become a strategic and high priority focus area in today’s society. Responsible Business is an important part of the work towards a sustainable society, and Telia Company is one of the companies that actively works to take that responsibility. What is important when it comes to sustainability work in organizations is to look at a longer perspective than just the internal organization. Telia Company has a complex network of suppliers that extend around the world and influencing their sustainabilitywork is therefore critical in order to be able to take that responsibility.This qualitative study was carried out in collaboration with Telia Company with theaim of investigating how the company’s sustainability work in the supply chain can be developed with a code of conduct for suppliers. Today, Telia Company has a process for responsible sourcing where one of the cornerstones is their Supplier Code of Conduct document with requirements agreed and signed by suppliers and followed up by Telia Company continuously. The study’s questions were answered by performing mainly two analyzes. The first analysis is an Industry Peer Benchmarking. Based on the analysis of their sustainability processes within the supply chain, the results show that Telia Company in comparison has good and responsible sustainability work in place in its operations to manage risks in the supply chain. In the second part, an analysis is performed on a selection of Telia Company’s customers to examine how the company meets their set sustainability requirements. The results show that the company meets customers’ requirements in an overall way and that requirements are also in place to pass on these expectations to subcontractors. Previous research and studies also show a paradigm shift where digitalization and new trends are growing in society and affecting customers’ awareness. Accordingly, the measures that is proposed to Telia Company for further development of its supplier requirements are to perform trend analysis and market analysis continuously to meet the stakeholders’ requirements both today and inthe future. / Hållbarhet har blivit en strategisk och högt prioriterad fråga i dagens samhälle. Ansvarsfullt företagande är en viktig del i arbetet mot ett hållbart samhälle, och Telia Company är ett av de företagen som aktivt arbetar med att ta det ansvaret. Det som är viktigt vad gäller hållbarhetsarbete i organisationer är att se till ett längre perspektiv än enbart den interna organisationen. Telia Company har ett komplext nät av leverantörer som sträcker sig världen över, och att påverka deras hållbarhetsarbete är därför kritiskt för att kunna ta sitt ansvar. Denna kvalitativa studie utfördes i samarbete med Telia Company med syftet att undersöka hur bolagets hållbarhetsarbete i försörjningskedjan kan utvecklas med en uppförandekod för leverantörer. Idag har Telia Company en process för ansvarsfulla inköp där en av byggstenarna är deras Supplier Code of Conduct dokument med krav som godkänns och skrivs under av leverantörer och följs upp kontinuerligt av Telia Company. Studiens frågeställningar besvarades genom utförandet av huvudsakligen två analyser. Den första analysen är en Industry Peer Benchmarking. Utifrån analysen av deras hållbarhetsprocesser inom försörjningskedjan visar resultatet att Telia Company i jämförelse har ett bra och ansvarsfullt hållbarhetsarbete på plats i sin verksamhet för att hantera risker i leverantörskedjan. I den andra delen utförs en analys på ett urval av Telia Company’s kunder för att undersöka hur bolaget uppfyller deras ställda hållbarhetskrav. Resultatet visar att bolaget möter kundernas krav på ett övergripande sätt och att krav även finns på plats för att föra vidare dessa förväntningar till underleverantörer. Tidigare studier visar även ett paradigmskifte där digitalisering och nya trender växer i samhället och påverkar kundernas medvetenhet. De åtgärder som därför föreslås till Telia Company för vidareutveckling av sina leverantörskrav är att utföra trendanalyser och marknadsanalyser kontinuerligt för att möta intressenternas krav både idag och i framtiden.

This thesis examines which factors drive overall net inflows to a Swedish niche bank. It further investigates whether these factors are the same or different from the factors that drive net inflows to mutual funds as well as shares. To find the key factors, and to what degree they drive the different net inflows, three separate multiple linear regressions were performed. The data analysed was taken from the period January 2018 to February 2022, and was provided by Avanza Bank. The data for the driving factors were gathered from different sources online. 21 regressors were used for this analysis. The thesis conclusion in brief was that for total net inflows the main contributor was the number of customers, which positively impacted the net inflows. The two subcategories: mutual fund and stock inflows were more volatile and the number of customers proved not as important in these cases. Some seasonal patterns were recognized, e.g. January was always a significant month for total net inflows. Therefore, performing a time series analysis would be recommended to draw further conclusions. Other possible avenues for future research is to gain a deeper understanding of this applied area of mathematics and to gather more data both in terms of the analysed time period and number of regressors. / Detta arbete ämnar undersöka vilka faktorer som generellt driver nettoflöden till en svensk nischbank. Arbetet ämnar även att vidare undersöka om dessa eller andra faktorer är mest drivande för nettoflöden till kategorierna fonder och aktier. För att hitta dessa nyckelfaktorer, samt till vilken grad de driver nettoflöden, utfördes tre stycken regressionsanalyser. Datan som analyserades avsåg tidsperioden januari 2018 till februari 2022 och sammanställdes av Avanza Bank. Samtliga potentiella nyckelfaktorer för nettoinflödet samlades in från diverse källor online, totalt användes 21 stycken regressorer för analysen. Arbetets slutsats i korthet var att det för det totala nettoflöden är bankens totala antal kunder som är den största drivande faktorn, vilket har ett positivt samband med den beroende variabeln. För de två sub-kategorierna, nettoflöden till fonder och aktier var det svårare att bygga en modell och antal kunder visade sig inte ha en stor påverkan för dessa. Ett säsongsmönster kunde observeras i datan, exempelvis var januari alltid en signifikant månad för stora nettoflöden. Med detta som bakgrund kunde ett tidsserieanalys rekommenderas för att kunna dra bättre slutsatser inom ämnet. Andra möjliga alternativ för framtida forskning innefattar en djupare analys inom detta område av tillämpad matematik samt insamling av mer data både i fråga om den studerade tidsperioden samt antalet använda regressorer.