Antalet kejsarsnitt, både planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. De faktorer som kvinnorna värderade som avgörande för en positiv förlossningsupplevelse var vänligt bemötande inom vården, upplevelse av kontroll, information under hela förloppet samt att få träffa barnet så snabbt som möjligt efter förlossningen. Endast små förändringar inom vården kring en komplicerad förlossning skulle förbättra upplevelsen för många familjer.

Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses 15 – 20 % av alla barn med kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB. Resultaten visade att de som genomgått kejsarsnitt är i stort sett nöjda eller mycket nöjda med upplevelsen som helhet, samt med upplevelsen av bemötande och information från personalen. Ett fåtal personer svarade att de varken är nöjda eller missnöjda på några av frågorna. Det finns inga skillnader i upplevelse mellan föräldrarna eller mellan de som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Detta tyder på att det inte behöver spela så stor roll för förlossningsupplevelsen av vilken förlossningsmetod som används. Det viktiga verkar vara kvaliteten på bemötandet och den information som ges. Några kommentarer rörande bemötandet framkom när föräldrarna fick utrycka sig fritt i den öppna frågan.

Background: Surgical site infection after cesarean section is common. It is the health care’s task to prevent surgical site infection from happening. And anticipate the risk factors that contribute to surgical site infection emerge. Purpose: The purpose of the study was to investigate the prevention care of surgical site infection associated with cesarean sections. Methods: The method used was literature review. The search was performed on the databases CINAHL and Pubmed. Keywords were developed through Swedish MESH. 11 quantitative articles were included in this study. The theoretical reference that was chosen was suffering.  Results: The result showed that preventive care had a major impact on reducing the risk of surgical site infection after caesarean sections. Four domains were developed to prevent surgical site infection and risk factors for surgical site infection, associated with caesarean sections. These were preoperative, intraoperative and postoperative actions to prevent surgical site infections and risk factors for surgical site infections. The preoperative care was prophylaxis with anitbiotics and the time of administration, hair removal, antiseptics, administration of steroids and the comparison between klorhexedine and providone-iodine. Intraoperative care was non-absorbable sutures, wound length, comparison between sutures and surgical staples, contractor made of plastic, safety checklist and hair removal. The postoperative care was DACC- impregnated dressings. Risk factors was high BMI, obesity (BMI>30), skin rupture when using surgical staples, diabetes type 1 and 2, high age, previous cesarean section, smoking and emergency cesarean section. Conclusion: To reduce the risk for surgical site infections, the hospital staff should design clear guidelines based on evidence based research. It is important to prevent the risk of healthcare associated infections before surgery. Keywords: Surgical site infection, cesarean section, prevention, risk factors

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt är en akut operation där en förlossning avslutas kirurgiskt. Indikationer för urakut kejsarsnitt inkluderar fara för kvinnans eller det ofödda barnets liv. Syfte: Syftet var att undersöka nära anhörigas upplevelse av urakut kejsarsnitt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där textnära analys av textmaterial genomfördes med systematisk textkondensering (STC). 12 personer i åldern 30 - 45 år som var nära anhöriga till patienter som genomgått ett urakut kejsarsnitt vid ett universitetssjukhus i Mellansverige intervjuades om sina upplevelser under våren 2017. Alla intervjuade var män och pappa till barnet. Resultat: Den textnära analysen resulterade i de fem temana “behovet av stöd och uppföljning”, “det är inte så här det ska vara”, “trygg i situationen och litar på personalen”, “behovet av information och delaktighet” samt “lättnad att det är över, att allt gick bra”. Slutsats: Nära anhöriga genomgår ett brett spektrum av känslor under ett urakut kejsarsnitt och deras upplevelse av händelsen påverkas av många faktorer. De nära anhöriga önskar fortlöpande information under förloppet och att få vara delaktig under processen i så stor utsträckning som möjligt, med reservation för individuella skillnader, och upplever en stor känsla av lättnad när de slutligen får veta att barn och mamma mår bra. / Introduction: An emergency caesarean section (c-section) is an emergency surgical intervention where the baby is delivered surgically and is performed when there is an immediate risk to the life of either the baby or the laboring mother. Aim: To study next of kin’s experiences in connection to and after an emergency c-section. Methodology: The study was performed as a qualitative interview study using Systematic Text Condensation to perform a content analysis of the transcribed interviews. 12 individuals (aged 30 – 45 years) who had all been the present next of kin at an emergency c-section at a university hospital in central Sweden were recruited and interviewed about their experience in the spring of 2017. All informants were males and fathers of the child. Results: The content analysis resulted in five different themes: “The need for support and follow-up”, “this isn’t how it was supposed to be”, “sense of security and trust in the staff”, “the need for information and participation”, and “relief that it’s over, that everything turned out good”. Conclusion: The informants went through a wide spectrum of emotions during and after the emergency c-section, and their experiences were influenced by multiple factors. The next of kin generally wish to be informed continuously and to be part of the process as much as possible, however some individuals may not wish to be involved, and they also experience a sense of great relief when they learn that the child as well as the mother are doing well.

Jakobsson, H & Nordström, L. Vårdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt, enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola:Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Andelen gravida kvinnor som förlöses med planerat kejsarsnitt ökar såväl nationelltsom internationellt. I arbetet med att vidareutveckla vård och omvårdnad för dessakvinnor är det viktigt att medvetandegöra vilka attityder som kan förekomma hosvårdpersonalen de möter i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Syftet medföreliggande studie var att undersöka vad den vetenskapliga litteraturen innehålleravseende vårdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt. Metoden som användes varen litteraturstudie baserad på 12 artiklar funna genom systematiska sökningar i databasernaCinahl, Google Scholar, PsychInfo och PubMed samt genom kompletterandemanuella sökningar. Resultatet visade att de attityder till planerat kejsarsnitt somfinns beskrivna hos vårdpersonal nästan uteslutande rörde de kejsarsnitt som utförs påmoderns begäran utan medicinsk indikation. Attityderna till dessa kejsarsnittvarierade inom och mellan olika länder, personalkategorier, specialiseringar,arbetsplatser och individer. Vårdpersonals attityder kunde dessutom påverkas avfaktorer som genus, egna erfarenheter av och önskemål om förlossningssätt, synen påförlossningsrädsla och autonomi, födande kvinnors ekonomiska och sociala statussamt vårdpersonals rädsla för juridiska påföljder.Nyckelord: Attityder, planerat kejsarsnitt, vårdpersonal. / Jakobsson, H & Nordström, L. Health personnel’s attitudes towards electivecesarean section, a literature review. Degree project in nursing, 15 Credit Points.Malmö University: Faculty of Health and Society. Department of Nursing, 2009.An increasing proportion of pregnant women are delivered by elective caesareansection, nationally as well as internationally. In the effort to achieve furtherdevelopment of the care and nursing of these women it is important to raise theawareness of the attitudes that might exist among the health personnel they face intheir contacts with health care. The purpose of this study was to examine thecontent of scientific literature regarding health personnel’s attitudes towardselective caesarean section. The method consisted of a literature review based upon12 articles found through systematic searching of the databases Cinahl, GoogleScholar, PsychInfo and PubMed, supplemented by manual searches. The resultsindicated that attitudes towards elective caesarean section described among healthpersonnel almost exclusively concerns caesarean section that are being performedon maternal request without medical indication. The attitudes towards caesareansection of this kind varied within and between different countries, categories ofstaff, specialties, worksites and individuals. Furthermore, the attitudes of healthpersonnel could be affected by factors such as gender, personal experiences andpreferences concerning ways of delivery, view on fear of delivery and autonomy,the socioeconomic status of women giving birth and the health personnel’s fear oflegal consequences.Keywords: Attitudes, elective caesarean section, health personnel.

I Sverige föds ca 115 000 barn per år, varav ca 18% sker genom kejsarsnitt där oplanerade kejsarsnitt är mest förekommande. Kejsarsnitt är ett riskfyllt ingrepp som kan medföra komplikationer i olika grad för både kvinnan och barnet. Tidigare studier har visat att kvinnor som genomgår akut kejsarsnitt löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med andra förlossningsmetoder. Forskning visar att kvinnor har stort behov av delaktighet och information för att uppleva trygghet vid oplanerat kejsarsnitt. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i mötet med kvinnan och genom att skapa tillit och förtroende kan kvinnans trygghet ökas. Anestesisjuksköterskan ska kunna hantera en akut situation, ta snabba beslut och samtidigt kunna ge personcentrerad vård. Genom att utforska kvinnans upplevelse kan anestesisjuksköterskan få en djupare förståelse för kvinnans behov. Syftet med litteraturstudien var att utforska den födande kvinnans upplevelser i samband med oplanerat kejsarsnitt. Genom en strukturerad integrativ litteraturstudie har både kvantitativa och kvalitativa data studerats. Datainsamling har gjorts genom vetenskapliga databaser. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av CASP. Genom dataanalys kunde meningsbärande enheter finnas och kodning utfördes som genererade subkategorier och huvudkategorier. Resultatet bestod av två huvudkategorier, det vårdande mötet och det oönskade lidandet. Resultatet visade att kvinnors upplevelse av oplanerat kejsarsnitt generellt är negativ och att personalens delaktighet hade betydelse. Genom att bli medveten om kvinnans upplevelse och behov av delaktighet, kommunikation och trygghet kan anestesisjuksköterskan bidra till ett ökat välbefinnande och en mer positiv förlossningsupplevelse.

Bakgrund: Under 2016 var det 7,9 % av förlossningarna i Sverige som avslutades med ett oplanerat kejsarsnitt. Inte bara kvinnan påverkas av ett akut kejsarsnitt, utan även pappan som blir försatt i en överväldigande situation som gör att han kan känna oro både för sin partner och sitt ofödda barn. Forskning har gjorts på den födande kvinnans upplevelser vid akut kejsarsnitt men endast lite har forskats om hur hennes partner upplever dessa händelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa pappors upplevelse i samband med ett oplanerat kejsarsnitt. Metod: Semistrukturerad intervjustudie som analyserats med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudkategorier. Föräldraförberedelser inför förlossning, försöka finna sin roll, personalens påverkan och betydelse, konsekvenser för parrelationen. Slutsats: Pappor behöver stöd och uppmuntran för att medges tillträde och delaktighet vid ett oplanerat kejsarsnitt. Även om pappan inte är patient bör han uppmärksammas av vårdpersonal för att kunna ge kvinnan stöd men också för att underlätta för honom under förlossningen och även underlätta i hans nya roll att bli förälder. Barnmorskan spelar en betydande roll i detta arbete inte bara under förlossningen utan också under graviditeten. / Background: During 2016 in Sweden 7,9% of the childbirths was conducted by emergency ceasarian section. Not only the woman are affected by a emergency ceasasrian section, also the father that is put in a overwealming situation that bring worries not only for his partner but also for their unborn child. Research has been done of the woman in labour that ends with an unplanned ceasarian section but little is known of the fathers perspective of these events. Aim: To explore fathers experience of childbirth when their baby is being born by an unplanned ceasarian section. Method: Seven semi-structured interviews were conducted and analysed with qualitative content analysis. Findings: Fathers prepare for childbirth in many different ways. The behavior of the staff have great impact on the fathers. Fathers feels demands on supporting the women during labour. When a childbirth ends with a emergency ceasarian section fathers are faced with different emotions. Fathers experience diffuculties sharing the experience with the women and this affects their relationship even after the birth. Conclusion: There is a need to support and encourage the fathers so that their access and participation strengthens. Even though the father isn´t the patient he should be noted by health care staff so that he can support the woman but also to facilitate him during labour and strengthen him in his role of becoming a father. Midwifes has a large part in this not only during labour but also throughout pregnancy.

No description available.

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett vanligt ingrepp i den svenska vården där bland annat operationssjuksköterskan och barnmorskan är en del av det interprofessionella teamet runt patienten. Dessa två professioner behöver samarbeta för att säkerställa kvalitet och säkerhet på vården vid detta ingrepp. Kejsarsnitt förknippas med ett flertal risker och komplikationer där operationssjuksköterskan och barnmorskan behöver ha ett väl fungerande samarbete för att tillsammans kunna hantera dessa. Syfte: Att undersöka barnmorskors upplevelse av samarbetet med operationssjuksköterskan i samband med kejsarsnitt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes, där 14 barnmorskor från två olika sydsvenska sjukhus intervjuades om sina upplevelser. Intervjuerna var semi-strukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av intervjumaterialet framträdde tre huvudkategorier; Möjligheter och begränsningar för interprofessionellt samarbete vid kejsarsnitt, Kommunikationens betydelse samt Olika specialistprofessioner interagerar. Till dessa huvudkategorier tillhörde sju underkategorier som beskrev hur barnmorskan upplevde samarbetet med operationssjuksköterskan vid kejsarsnitt; Att vistas på ”annans mark”, Att vara beroende av operationssjuksköterskans kunskap, Vikten av att kommunicera, Vikten av hur man kommunicerar, Att mötas i akuta situationer, Att prioritera olika samt Vem gör vad? – att ha tydliga arbetsroller i operationssalen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att barnmorskors upplevelse av samarbetet med operationssjuksköterskor präglas av känslan av att arbeta på en plats som kan kännas främmande, där ett beroende finns gentemot den andre partens kunskaper. Kommunikation var av stor betydelse och samarbetet präglades av hur tydliga arbetsrollerna var, hur lika eller olika prioriteringar professionerna hade samt den stundande situationens behov av skyndsamhet. / Background: Caesarean section is a common operative intervention in the Swedish healthcare where operating theater nurses and midwives, amongst others, is a part of the interprofessional team around the patient. These two professions needs to cooperate to secure the quality of care and patient safety in conjunction with the operative intervention. Caesarean section is associated with several complications and the operating theater nurse and the midwife needs to have a well functioning collaboration to be able to cope with these. Aim: To investigate midwives’ experiences working together with operating theater nurses in conjunction with Caesarean section. Method: An interview study with qualitative design was conducted, where 14 midwives from two different hospitals in the south of Sweden were interviewed about their experiences. The interviews were semi-structured and analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis of the interviews three main categories appeared; Possibilites and limitations for interprofessional collaboration in conjunction with Caesarean section, The importance of communication and Interaction between different specialist professions. With these main categories seven subcategories belonged, which described how the midwives experienced the collaboration with the theater nurse in conjunction with Caesarean section; To be on ”foreign territory”, To be dependent on the knowledge of the theater nurse, The importance of communicating, The importance of how to communicate, To meet in an emerency situation, To have different priorities and Who does what? – to have distinct working roles in the operating theater. Conclusion: The conclusion of this study is that midwives’ experiences of collaboration with the theater nurse is characterized by the sense of working in a foreign place, where there is a dependency towards the knowledge of the others. The communication was of great importance and the collaboration was characterized by how distinct the working roles were, how similar priorities were and the urgency of the situation.

Kvinnan upplever varierande känslor relaterat till ett akut kejsarsnitt. Upplevelsen av akut kejsarsnitt är individuell och varierar från person till person. Syftet var att ta reda på kvinnors psykologiska upplevelser av akut kejsarsnitt samt att undersöka vad sjuksköterskan kan göra ur ett omvårdnadsperspektiv under vårdtiden samt uppföljning efter hemkomst. En litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades från följande databaser: Pubmed, Scopus, Cinahl och Cochrane. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa känslor relaterade till akut kejsarsnitt samt olika erfarenheter relaterade till kontakten med vården. De vanligaste psykologiska upplevelserna som identifierades var stress, rädsla och att inte ha kontroll över situationen. Det fanns dock även kvinnor som upplevde akut kejsarsnitt som en positiv upplevelse och med tacksamhet mot att ha fött sitt barn via kejsarsnitt. En uppskattad del i vården var god kommunikation och bemötande mellan sjuksköterska och föderska under vårdtiden. Konsultation postpartum mellan sjuksköterska och föderska var en effektiv metod för att öka den positiva upplevelsen av akut kejsarsnitt då det öppnade möjligheter för kvinnan att få en förklaring över händelseförloppet, ventilera om uppkomna känslor samt kunna ställa frågor. Akut kejsarsnitt kan vara en oväntad, utelämnad och känslig situation för kvinnan och därför är det av största vikt att sjuksköterskan är medveten om att vårdtiden samt efterföljande vård har stor betydelse för kvinnan för att lindra efterföljande psykologiska konsekvenser. / Women experience different emotions towards emergency caesarean section. The experience of an emergency caesarean section is perceived individually. The main purpose of the thesis was to explore psychological experiences by women undergoing an emergency caesarean section and in what ways the nurse can support the woman during emergency caesarean section, as well as the time afterwards. The method used in the thesis was a literature study and ten articles from databases: Pubmed, Scopus, Cinahl and Cochrane were included. Main findings of the study were that there were both positive and negative emotions towards having to give birth by an emergency caesarean section. There were also different perceptions regarding the contact with caregivers such as midwives and nurses. The most commonly described psychological experiences of emergency caesarean section were stress, fear, and lack of control. However, there were also women who experienced relief, gratitude and overall a positive experience towards giving birth through caesarean section. Good communication by caregivers were described as essential by many women. Consultation postpartum with a midwife/nurse was appreciated amongst many women. It allowed women to talk through their individual experience of childbirth and ask questions regarding what had happened. In conclusion, emergency caesarean section can lead to both positive and negative emotions for women due to its unexpectancy and sudden turn of events, leaving many women feeling out of control. It is important that the midwife/nurse is aware of emotions women might feel during the procedure. Emergency caesarean section can be an unexpected and fragile situation for the woman and therefore it is important that caregivers are aware of the impact they have when it comes to the care that they provide at the hospital as well as the time afterwards to prevent psychological consequences for the woman.