Kvinnors upplevelse i samband med akuta kejsarsnitt har belysts i flertalet studier. Beskrivning av upplevelsen är kantad av oro, smärta och svårigheter att först vad som hänt. Definitionen på omedelbara kejsarsnitt är otydligt vilket har resulterat i att många studier använder begreppet akut och inkluderar där både akuta och omedelbara kejsarsnitt. Renodlade studier på den allvarligaste formen av kejsarsnitt, det omedelbara kejsarsnittet, har inte gått att finna. Då tidsaspekten anses vara en faktor som kan påverka upplevelsen framstod det som intressant att undersöka hur omedelbara kejsarsnitt upplevs. Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av omedelbara kejsarsnitt. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomfört genom semistrukturerade djupintervjuer och analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att omedelbara kejsarsnitt många gånger upplevs traumatiska. Utdragna förlossningsförlopp var vanliga och kvinnan kände oro för om hon och barnet skulle överleva. När larmet hade gått skedde det ibland så snabbt att patienten inte hade förstått vad som var på väg att ske. Informationen brast. Vårdande kommunikation ansågs avgörande i detta skede. Efterförloppet präglades av mycket smärta som hindrade kvinnorna att ta hand om sig själva och barnet. Behovet av en god smärtlindringsregim var tydlig. Uppföljning var betydande och många gånger avgörande för hur kvinnorna kunde leva med sina minnen efteråt. Det var viktigt att kunna se ett sammanhang. Huvudkategorierna som framkom var; information från vårdgivare till patient, utlämnad i sin otillräcklighet samt behovet av en utförlig uppföljning.

Bakgrund: Genom perioperativt arbetssätt vårdar anestesi- och operationssjuksköterskortillsammans patienten före, under och efter ingreppet. Urakut kejsarsnitt är ett komplextingrepp med fokus att rädda liv. Komplikationer kan uppstå, vilket leder till att ingreppetsnabbt skiftar i intensitet. Specialistsjuksköterskor försätts då i en position där det ställskrav på stresstålighet och kompetens. Båda bidrar med sin unika spetskompetens och sittperioperativa förhållningssätt, vilket kan lindra lidande för patienten. Detta gör anestesiochoperationssjuksköterskor till en viktigt medarbete i teamet. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelse under denperioperativa vården vid urakut kejsarsnitt. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med fyraanestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den relationsinriktadeomvårdnaden, en utmanande arbetssituation samt teamets betydelse med sjuunderkategorier.Konklusion: I resultatet framkommer att genom att vara en trygg person kan en godpatientrelation upprätthållas, när värdighet visas för patienten kan det minska lidande.Kommunikation och känna stöttning inom teamet är viktigt för att samarbetet ska fungera.När arbetssituationen är utmanande vid exempelvis komplikationer medför detta stress.Scenarioträning kan ge möjligheten till kompetenshöjning och ge mer trygghetspecialistsjuksköterskors arbetsroll. / Background: Through perioperative nursing, nurse anaesthetist and theatrical nurse together care for the patient before, during and after surgical procedure. Emergency caesarean section (Ecs) is a complex situation where focus is to save lives. Complications can occur, leading to a rapid change in work intensity. The special nurses are then placed in a position where there is a demand for stress resistance and competence. Both contribute with their unique competence and perioperative nursing, which can alleviate suffering for the patient. This makes the nurse anaesthetist and theatrical nurse`s an important part of the team. The aim: The aim of the study was to elucidate the experience of special nurses during theperioperative care of the Ecs. Method: The study used a qualitative method where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews conducted with four nurse anaesthetist and four theatrical nurse s. Results: Three categories emerged from the analysis; the relational care, a challenging work situation, the importance of the team with eight subcategories. Conclusion: The result point out by being a confident person a good patient relationship can be maintained, when dignity is shown it can reduce suffering for the patient.Communication and support within the team is important for the collaboration to work.When work situation is challenging this causes stress. Scenario training can provide the opportunity for skills enhancement and provide more security for the specialist nurse's jobrole.

Kejsarsnitt är en vanlig förekommande operation som görs dygnet runt, både planerat och akut beroende på orsak. Antalet förlossningar som sker via kejsarsnitt ökar och detta ökar kraven på en effektiv vård. Operationen är förenad med smärta postoperativt som kan vara svår att behandla, vilket leder till att de som genomgått ett kejsarsnitt ofta lider av svår smärta. Detta har en negativ påverkan på patienten, närstående och dess nyfödda bebis då brister i omsorgen kan ses. Forskning visar på att postoperativ smärta ökar risken för sjukdomar, kronisk smärta, förlängning av vårdtider och de ekonomiska utgifterna i välfärden. Anestesisjuksköterskan har ett patientnära arbete i det perioperativa vårdförloppet, där en stor del av ansvaret handlar om att förebygga och behandla smärta för att förhindra lidande hos patienten. Examensarbetets syfte var att utforska patienters upplevelse av postoperativ smärta efter kejsarsnitt samt faktorer som påverkar upplevelsen. Det gjordes en integrativ litteraturöversikt med nio artiklar och analys utifrån Whittemore och Knafls metod. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier, faktorer som påverkar smärtupplevelsen och smärtupplevelse med tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att det finns flera faktorer i det perioperativa vårdförloppet som kan påverka smärtan, att det finns förväntningar hos patienterna kopplade till postoperativ smärta samt att en otillräcklig smärtlindring och svår postoperativ smärta upplevdes av patienterna. Slutsatser som drogs var att en medvetenhet hos anestesisjuksköterskan kring faktorerna som kan påverka den postoperativa smärtan är central i vårdandet och för att bedriva en jämlik vård. En underbehandlad postoperativ smärta kan leda till flera olika konsekvenser för både patienterna och vården. Det kan orsaka ett onödigt lidande och skapa ökade kostnader i samhället.

Bakgrund: Att bli förälder vid akut kejsarsnitt kan upplevas som överväldigande. Under 1900-talet blev kejsarsnitt allt vanligare som förlossningsmetod i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. Metod: I studien tillämpades kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där sex bloggar och tre vloggar inkluderades. Resultat: Pappor upplever oro för mammor och barn vid akut kejsarsnitt, oron hanteras med olika strategier. De upplever oklara roller vid akut kejsarsnitt, känner sig utlämnade och maktlösa. Pappor kan uppleva beskedet av akut kejsarsnitt som en lättnad. De har behov av kontinuerlig information för att situationen ska bli hanterbar. Studien belyser också pappors förmåga att ta till sig information. Slutsats: Pappor upplever oro över mammors och barns hälsa, samt välbefinnande. Deras oro dämpas av kontinuerlig information. Det är viktigt att barnmorskor inom förlossningsvården erbjuder pappor information, vilket kan minska känslan av oklar roll. Pappor upplever att barnmorskor inte ger relevant information vid det akuta skedet. / Background: Becoming a parent in an emergency caesarean section can be perceived as overwhelming. During the 20th century, caesarean section became an increasingly common method of childbirth in Sweden. Aim: The aim of the study was to shed light on fathers' experiences in emergency caesarean sections. Method: The study applied qualitative content analysis with an inductive approach, where six blogs and three vlogs were included. Results: Fathers experience anxiety for mothers and children in an emergency caesarean section, the anxiety is managed with different strategies. They experience unclear roles in the acute caesarean section, feel betrayed and powerless. Fathers may experience the message of an emergency caesarean section as a relief. They need continuous information to make the situation manageable. The study also highlights fathers' ability to absorb information.Conclusion: Fathers experience concerns about the health of mothers and children, as well as well-being. Their concerns are dampened by continuous information. It is important that midwives in maternity care offer fathers information, which can reduce the feeling of unclear roles. Fathers experience that midwives do not provide relevant information during the emergency phase

Trots att det i sjukvården betraktas som normalt att föda barn vaginalt väljer en del kvinnor att föda sina barn med hjälp av kejsarsnitt utan att det föreligger någon medicinsk indikation, varken för mor eller barn (elektivt sectio). Den medicinska vetenskapen visar att det både är säkrare och bättre i de flesta fall att föda vaginalt, men antalet elektiva kejsarsnitt ökar årligen. Kunskap om vad som driver kvinnor att önska elektivt kejsarsnitt kan öka möjligheten att minska kejsarsnitt som görs utan medicinsk indikation. Kunskapen är viktig för barnmorskor som kan hjälpa gravida kvinnor att i högre grad välja att föda sitt barn vaginalt då det inte föreligger indikation för kejsarsnitt. Syftet med arbetet var att beskriva kvinnors önskan om att föda sitt barn med hjälp av  elektivt kejsarsnitt utan att det föreligger någon medicinsk indikation för kejsarsnitt. En litteraturstudie har genomförts där sökningar efter artiklar gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och APA PsychInfo. Till studiens resultat har 20 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. De publicerade studierna är genomförda i  olika länder, en del i höginkomstländer och en del i medelinkomstländer enligt måttet bruttonationalprodukt per person och år, vilken beskriver ett lands produktion utifrån dess befolkningsutveckling (BNP per capita). Samtliga artiklar är publicerade mellan åren 2009-2019, och är etiskt godkända.  Kvinnors anledning att önska elektivt kejsarsnitt utan medicinsk indikation sammanfattas i detta arbete med två övergripande teman: Vaginal förlossning ett hot och Kejsarsnitt garanterar hälsa och trygghet. Kvinnornas rädsla för vaginal förlossning var en framträdande anledning till att önska kejsarsnitt. Rädslan hade sitt ursprung i egna eller andras negativa erfarenheter av vaginal förlossning. Rädslan grundades också i en oro för att kvinnans utseende och hennes relation skulle påverkas av en vaginal förlossning. Önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation grundades i en tro om att ingreppet skulle garantera hälsa och trygghet för mor och barn, något som vaginal förlossning inte kunde erbjuda.  Den mest framträdande anledningen till att kvinnor önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var en intensiv rädsla för en vaginal förlossning. Kvinnorna hade uppfattningen att ett kejsarsnitt skulle garantera säkerhet för mor och barn. Det kan inte uteslutas att önskan om elektivt kejsarsnitt kan bero på brist på kunskap.  Det finns ytterligare behov av forskning på ämnet, förslagsvis på interventioner från sjukvården som fokuserar på att utbilda födande kvinnor om vinsterna med vaginal förlossning.

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter. / Background: Statistics show an increased number of elective caesarean section internationally and nationally. A caesarean section can save the life of mother and child if complications arise, elective caesarean section in common with other major surgeries involve risk of complications. The number of elective caesarean sections on humanitarian indication has increased in Sweden and about 17% of all deliveries via caesarean section. To care and support women before, during and after a cesarean is an essential part of midwifery work. Objective: The aim of the study is to describe midwives' perception of indications and effects of childbirth by elective caesarean section on humanitarian indication illuminated on the basis of work experience. Method: A qualitative approach: semi structural interviews with nine midwives, phenomenographic analysis in seven steps was used for analysis of data. Results: Four descriptive categories emerged, elective Caesarean section on humanitarian indication is an ethical dilemma, elective Caesarean section on humanitarian indication is major surgery, elective Caesarean section on humanitarian indication affect the organization and midwives working environment and elective Caesarean section on humanitarian indication affect the woman's birth experience. Further nine categories that describe midwive´s perceptions emerged. Conclusion: Midwives perceived elective ceaserean section as something complex, that with their professional skills they support the natural part in caesarean sections on humanitarian indication and they lacked mandate to support and strengthen women's informed choice regarding elective Caesarean section on humanitarian indication. Clinical applicability: The result can be used in education regarding midwives supportive and caring role in deliveries with caesarean section. In addition the result can be used in discussions at delivery wards and antenatal care units regarding improving midwives mandate for their supportive and informative tasks.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen. Syftet med studien var att undersöka de riktlinjer som finns för oplanerade kejsarsnitt i spinalbedövning i Sverige. Sjukhusens riktlinjer efterfrågades och 24 stycken sjukhus skickade in sina riktlinjer till studien. Den senaste evidensen för ett par betydelsefulla medicin- och omvårdnadsområden söktes fram genom en systematisk litteratundersökning i databaser och jämfördes med rekommendationerna i riktlinjerna. Riktlinjernas kvalité bedömdes med instrumentet AGREE II, där 6 avsnitt betygsattes mellan 0 och 100 %. Resultatet visar att det är en bred spridning på de rekommendationer som finns på sjukhusen och att många inte är förankrade i evidensbaserad medicin och omvårdnad. Det finns inte mycket beskrivet om omvårdnad i riktlinjerna men det förekommer i viss form i en del. Då anestesipersonalen oftast står vid moderns huvud behöver riktlinjerna för anestesipersonalen innefatta mer omvårdnad än vad de idag gör. Kvaliteten hos riktlinjerna var överlag låg. Riktlinjerna behöver vara mer omfattande och de behöver vara baserade på den senaste evidensen som finns. Utformandet av riktlinjerna behöver i framtiden göras mer utförligt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

<p>För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start.</p> / <p>For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child’s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child’s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study’s responded to this study’s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study’s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study’s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day’s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day’s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.</p><p><strong>Metod: </strong>Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  </p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans<em> </em>upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också<em> </em>vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.</p>

För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start. / For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child’s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child’s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study’s responded to this study’s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study’s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study’s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day’s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day’s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment.