The aim of this master thesis was to establish if sodium is trapped in aluminium current collectors, which in turn could affect the capacity fade in sodium-ion battery systems. In the case of lithium-ion batteries, previous studies have shown that a trapping mechanism, where lithium diffuses through the active material and current collectors, can explain the capacity fade observed for several systems. However, no such reports have been published in the sodium case, motivating this pioneering investigation. Contact samples of sodium and aluminium current collector material confirmed the uptake of sodium as shown by ICP-AES analyses. The uptake of sodium in the aluminium was equivalent to a charge of 0.4 µAh after 70 days of contact at 55°C. The main characterisation method was galvanostatic plating and stripping of sodium on aluminium in a pouch-cell configuration. When using a bare aluminium working electrode with a metallic sodium counter electrode in a 1 M NaPF6/diglyme electrolyte, the galvanostatic cycling showed coulombic efficiency instabilities. It was concluded that a more stable, high efficient plating-stripping would be needed to quantify the effects of sodium trapping with the employed electrochemical methods. Coulombic efficiency values that exceeded 100 % were attributed to the oxidation of disconnected (detached) sodium from previous plating cycles. On consecutive cycles some of the disconnected sodium got reconnected, resulting in coulombic efficiency values well over 100 %.

Öl är en dryck som i ökande grad framställs av mindre bryggerier. För bryggarna är ett av målen att producera öl med så lång hållbarhet och en så jämn kvalitet som det är möjligt utifrån resurser, ekonomi och engagemang. En av svårigheterna vid ölbryggning är oönskad förekomst av syre efter jäsning. Syre i produkten kan förstöra ölets karaktär och ge upphov till oönskade smakämnen. Det här projektet har handlat om att mäta koncentrationen löst syre(O2) i öl efter filtrering med kiselgur och med några olika metoder försöka minimera syreupptag under filtreringsprocessen. Detta för att säkerställa god kvalitet på Nils Oscars öl. Resultatet visar på att det finns skillnad i syrekoncentrationen i alla ölsorter när metoderna med kallt- och varmt förträngningsvatten har använts samt när koldioxidgenombubblingen tillförts i kiselgurublandaren. Det skulle behöva ses över på andra delar av bryggeriprocessen för att utesluta syrekontakt med öl genom att kontrollera ventiler, rör, ledningar för att försäkra sig om att syretillförsel inte sker. Det finns också åtgärder under filtreringen som skulle behöva förbättras. Om varmare vatten används i produktionen och koldioxid tillsätts i kiselgurblandaren kommer det att minska syrekoncentrationen i filtrerad öl. / Beer is a drink that increasingly is produced in smaller brewers. For the brewers the most important is to make the beer long lasting, and that requires resources, economy and commitment. Many things can go wrong when making beer, and one concern is the oxygen levels in beer that can change its taste and character and produce off flavors that are not wanted in the product. In this project the levels of oxygen was measured in the beer after filtration with kisel- gur, and using different methods attempting to minimize oxygen uptake during the filtering process to insure a good quality of Nils Oscars beer. The results showed that there are differences in oxygen levels between all beer types when using the three methods with cold- and hot water as a narrowing water and using carbon dioxide in the kiselgur mixer. It would be necessary to lock at other parts of the brewing process to exclude oxygen contact with beer. By ensuring valves, pipes and lines, quality of the equipment, and exclude any contact with oxygen. There are workarounds during filtration that can be improved. Like using hot water for a longer time. It would also need a stable and prolonged solution for induction of carbon dioxide to bubble in the kiselgur mixer. The induction of carbon dioxide has been shown to minimize oxygen pick up in filtrated beer.

Oligonucleotides may become a new class of therapies with the potential of curing many today untreatable diseases. Oligonucleotides becomes increasingly more difficult to separate with an increase in length since the relative difference in retention of these very similar compounds becomes increasingly smaller. Therefore, coelution of impurities formed during synthesis may result in insufficient purity, which is necessary for therapeutic treatments. Oligonucleotides are also relatively large biomolecules, possibly consisting of hundreds of nucleotides. As a result, oligonucleotides may have limited diffusion through the stationary phase pores which affects separation performance. Surprisingly few studies have be published in this research area and a wider knowledge in how this affects separation is needed. In this master thesis, separation of deoxythymidine oligonucleotides with 5-30 mers in length were separated with 60, 100, 200 and 300 Å pore size reversed phase C4 columns. It was concluded that pore size resulted in more restricted diffusion if insufficient pore size was used. Poor peak performance was also observed with too large pore sizes which lead to less efficient separations.

Syftet med studien var att ta reda på om det finns några skillnader mellan elever i lågstadiets kunskapsutveckling utifrån varierade undervisningsmetoder i kemiämnet. Tidigare forskning visar på det praktiska arbetets många fördelar i samspel tillsammans med andra. Skolan behöver erbjuda en undersökande och utforskande miljö, samtidigt som eleven själv får uppleva, observera, beskriva, reflektera och jämföra världsliga ting. Det är när eleven får använda alla sina sinnen som förståelsen för naturvetenskapliga begrepp utvecklas. Dock menar tidigare forskning också på att den praktiska delen inte automatiskt leder till den teoretiska delen. Därav besitter läraren ett stort ansvar över att leda och stötta eleven att få förståelse för kopplingen mellan det praktiska görandet och uppgiftens syfte. Det har därför varit intressant att ta reda på om praktiskt arbete kan generera större förståelse och djupare kunskap för naturvetenskapliga begrepp, än om eleverna enbart få ta del av en film. Denna fråga har undersökts i en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med 20 elever. Dessa 20 elever har i enskilda intervjuer fått uttrycka sina kunskaper för utvalda naturvetenskapliga begrepp före och efter genomförd undervisning. Utifrån intervjuerna var det intressant att ta reda på samtliga elevers eventuella progression utifrån den undervisningsmetod som de erbjudits. Vidare delades eleverna in i två lika stora grupper, där den ena gruppen erbjöds praktiskt undervisning, medan den andra enbart fick se en film som bearbetade samma begrepp. De elever som erbjöds praktisk undervisning, grundades på de experiment som nämns i filmen. Som stöd att undersöka elevernas lärande utgick studien från ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. En intressant faktor som framkommit i studien är hur praktiskt arbete i samspel med andra individer kan stötta eleven att såväl tillägna sig kunskaper och förståelse, samtidigt som det också stöttar eleven att reda ut eventuella missförstånd gällande begreppen. Resultatet visar därav på att elever som undervisats praktiskt utvecklar djupare kunskaper. Dock tycks individens förutsättningar utifrån egna erfarenheter påverka hur väl förståelsen för naturvetenskapliga begrepp kan tillägnas. Då studiens resultat enbart baseras på en elevgrupp, kan resultatet inte generaliseras. Det skulle då behövts fler undersökningar med liknande undervisningsmetod, utifrån andra naturvetenskapliga begrepp, samt utifrån genus och skolor med andra inriktningar.

The aim of this project was to apply statistical process control (SPC) and measure the variation of fat content in milk in order to improve the standardization, so that the fat content does not change more than 0.03 percentage units from target. Recommendations of how to adjust the standardization should also be developed. The standardization takes place together with pasteurization in one of the three pasteurizers. Thereafter, the milk goes to a common product tank with all the pasteurizers. Samples from the three pasteurizers and the product tank were collected and analyzed on MilkoScan FT2 and the fat content was plotted into Shewhart and cumulative sum (CUSUM) charts. Sampling on the pasteurizers from startup showed that samples should be taken after about 20 minutes, because then the variation is in general smaller. The data from the product tank showed a smaller variation than the pasteurizers. Because the milk from all the pasteurizers is transported into one product tank, it is impossible to know which pasteurizer that is out of control and need to be adjusted. Therefore, the conclusion is that samples should be taken after the pasteurizer and plotted into Shewhart and CUSUM charts. Action limits were achieved from the Shewhart and CUSUM charts, respectively. These are the limits that should be used to determine when adjustments of the pasteurizers are needed, and not the brand limits that are considerably wider. If the measurements fall outside the second limit in the Shewhart chart (three times the standard deviation) or outside the limits (H) in the CUSUM chart, the standardization before the pasteurizer in question should be considered. It is not known if using SPC will improve the fat content to be within 0.03 percent units from target, because the recommendation has not been applied in the process yet, but it going to be that soon. / Syftet med detta arbete var att implementera statistisk processtyrning och mäta variationen i mjölkens fetthalt för att kunna förbättra standardiseringen. Detta skulle medföra att fetthalten inte förändras mer än 0,03 procentenheter från målet. Rekommendationer om hur standardiseringen bör justeras av fetthalten i mjölk ska också utvecklas. Standardiseringen sker tillsammans med pastöriseringen i en av de tre pastörerna. Därefter går mjölken till en gemensam produkttank för pastörerna. Prover från de tre pastörerna samt produkttank samlades in om analyserades på MilkoScan FT2 och fetthalten plottades in i Shewhart och Kumulativsumma (CUSUM) diagram. Provtagning från produktstart på pastörerna visade att prover skulle tas efter 20 minuter, eftersom variationerna då är mindre. Data från produkttank visade en lägre variation än hos de tre pastörerna. Eftersom mjölken från pastörerna transporteras till en produkttank är det omöjligt att veta vilken av de tre pastörerna som är utom kontroll och bör justeras. Därför är slutsatsen att proverna ska tas efter pastörerna och plottas in i Shewhart och CUSUM diagram. Åtgärdsgränser togs fram för både Shewhart och CUSUM diagram. Dessa är gränserna som ska användas för att bestämma när justeringar bör göras på pastörerna och inte varumärkesgränserna som är avsevärt bredare. Om ett mätvärde faller utanför den andra gränsen i Shewhart diagrammet eller utanför gränserna (H) i CUSUM diagrammet bör standardiseringen innan pastören i fråga justeras. Det är ännu oklart om standardiseringen kommer förbättras eftersom rekommendationerna inte har applicerats i processen än. Men kommer att göra det i den närmsta framtiden.

Fokuset i denna undersökning har varit att undersöka huruvida kemiundervisningen inom området stökiometri i Sverige skiljer sig med avseende på; geografiskt område, skolstorlek, ålder på de deltagande lärarna samt deras arbetslivserfarenhet. Data samlades in genom användning av internetbaserade enkäter, de distribuerades via e-mail och skapades i Google drive. Svaren från enkäterna presenteras antingen via olika sorters diagram eller i en sammanfattande text beroende på om frågorna var slutna respektive öppna frågor. För att analysera den insamlade datan användes två olika metoder; kvalitativ innehållsanalys, som användes för att analysera de öppna frågorna samt de huvudsakliga böckerna lärarna använder sig av, och bivariat analys, som användes för att analysera de slutna frågorna. Då denna studie är för liten för att kunna dra några riktiga slutsatser presenteras enbart de tendenser författarna kan se utifrån de svar som har getts i enkäten. Utifrån resultaten verkar det geografiska området inte ha lika stor inverkan som resterande faktorer. Skolstorleken påverkar däremot hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning. De tendenser som kan ses är att det är åldern samt arbetslivserfarenheten som har störst påverkan ifråga om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Alla lärare angav att de använder sin huvudsakliga lärobok till tämligen stor del i sin undervisning. Gällande de fyra områden inom stökiometri - substansmängdsberäkningar, substansmängdsförhållande, begränsande reagens samt koncentrationsberäkningar - som undersöktes med avseende på läroböckerna angav alltid minst hälften av lärarna att de nyttjade sin huvudbok. De böcker lärarna angett som sina huvudböcker har stora skillnader i text- och exempelmängd samt text- och exempelkvalité och det var möjligt att associera vissa av elevernas svårigheter till läroböckernas brister. / The focus of this study has been to examine whether the chemistry education in stoichiometry differs in regard to; geographical area, school size, age of the participating teachers and their professional experience. Data was collected through use of internet-based surveys, because they were distributed via e-mail and were created in Google drive. The answers from the surveys are presented either through diagrams or in a summary depending on if the questions were closed or open respectively. To analyse the collected data two methods were used; qualitative content analysis, which was used to analyse the open questions as well as the main textbooks the teachers used, and bivariate analysis, which was used to analyse the closed questions. Because this study is too small to draw any real conclusions only the tendencies the authors can observe through the answers to the survey are presented. From the results, the influence of the geographic area does not seem as big as the influence from the remaining factors, but the school size seems to have some influence on how teachers choose to set up their teaching. Age and professional experience seem to have the biggest influence on how teachers set up their teaching. All of the teachers indicated that they use their main textbook to a fairly large extent in their teaching. Regarding the four areas of stoichiometry - calculations on amount of substance, mole ratio, limiting reactant and concentration calculations - that were investigated in regard to the textbooks at least half the teachers always indicated that they used their main textbooks. The textbooks the teachers indicated as their main books had major differences in the amount of text and examples as well as the quality of text and examples, and it was possible to associate some of the student’s difficulties to the deficiencies of the textbooks.

For a long period of time, it has been common to use creosote for impregnation of railroad ties. Creosote consists of 85% polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), of which some are carcinogenic and/or mutagenic. In 2016, a soil remediation process was commenced at an old impregnation facility in Sweden and both dermal, urine and blood samples were taken from soil remediation workers to investigate the occupational exposure. The objectives of this study were to develop a method for the extraction of polycyclic aromatic compounds (PACs), including PAHs, oxy-PAHs, alkylated PAHs and dibenzothiophenes and azaarenes from blood, and to quantify PAHs in the collected blood samples from the soil remediation workers. In the method development, two parameters were tested: centrifugation of samples before extraction and use of either basic or deactivated silica in the clean-up step of the blood extracts. The results showed that the best method was without centrifugation and with use of basic silica. Results from the analysis of the soil remediation workers´ blood showed PAHs in average concentrations of 0.05-6.47 ng/mL blood, with fluorene and biphenyl being the most abundant PAHs. The occupational groups (office, machine and sampling) had similar average concentrations of PAHs, with office workers being slightly less exposed. The PAHs blood profile did not reflect the PAHs profiles in contaminated soil from the area; the blood profiles had relatively higher abundances of low molecular weight PAHs, while the soils had higher relative concentrations of middle molecular weight PAHs. Both blood and soils had low relative concentrations of high molecular weight PAHs. Pyrene concentrations in blood and 1-hydroxypyrene metabolite concentrations in urine samples showed no correlation (linearity r2=0.045). Both blood and urine samples from the workers indicated a low exposure of PAHs. The method tested in this study can be used for analysis of a broad range of PACs and seems to be a better approach for studying the exposure of PACs than today’s methods analysing a few urine metabolites. But additional clean-up is suggested to improve the quantification of all blood samples. Further investigations are required to gain an understanding of normal, unexposed PACs levels in blood.

β-glucans are unavailable carbohydrates and a dietary fiber that cannot be readily metabolized by our own bodies’ enzymes in the gastrointestinal tract. They are instead metabolized by our microbiota in the large intestine, were they have multiple health benefits. They help with keeping the microbiota in balance and regulating our immune system. They have also been shown to have cholesterol lowering effects. β-glucans are found in cereals like barley, oat, rye, and wheat but they can also come from other sources like bacterial cell walls and fungi. However, depending on their origin, they have different structures and properties. β-glucans from cereals are linear polymers of β-(1→4)-D-glycopyranosyl units separated by single units of β-(1→3)-D-glycopyranosyl in a mixed linkage. The concentration of β-glucan is highly varied between cereal type as well as cultivar of the same cereal. The aim of this study was to investigate if there is a difference in β-glucan content between commercial bread baked using traditional versus modern cereal cultivars. β-glucan was determined using the Megazyme assay kit, a method approved by the American association of cereal chemists (AACC) International. The method uses a highly specific enzymatic breakdown of β-glucan into D-glucose that can then be determined colorimetrically. The results for β-glucan showed high variation between different types of cereals and bread tested, were grains like barley and rye had higher β-glucan content compared to oat and wheat, showing clear health benefits to eating grains like barley and rye, over grains like wheat. The β-glucan content for cereals ranged from 0.30 – 3.66% of dry weight, whereas the different bread had β-glucan ranging from 0.31 – 1.14% of dry weight. There was no significant difference between modern versus traditional cultivars and therefore neither had any greater health benefits from a β-glucan content perspective. The daily consumption of β-glucan needed to show cholesterol lowering effects is 3g, which in this study mean that about 7.5 bread slices (about 300 g) of the highest β-glucan containing bread is needed to be eaten daily to achieve the daily intake goal.

The purpose of this study was to contribute with increased knowledge of younger children 's questions when participating in activities with chemistry as content. The study is based on a phenomenographic perspective, which can be described as that the children's questions represent what they experience about the current topic and its content, to make slime. The method of data collection was observation during the chemistry-related activity; to make slime. The ob-servations were made on two occasions and combined four children, aged one to three years, and with two educators participated, however, an educator at each performance. The result shows that the children ask questions and that the questions are directed towards the content of the activity, which is to make slime. It also shows that there is interest from the children to know more and the desire to actively participate. The result also shows that the questions have a certain increase and that the focus of the questions is addressed in the second observation.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen betonas i läroplanen, Lgr 11. Eleverna ska inhämta nya kunskaper samtidigt som de utvecklar sitt språk. Detta är särskilt viktigt för andraspråkselever som ska lära sig ämnen på ett för dem nytt språk. Syftet med uppsatsen är att se vilka krav läroboken ställer på elevernas språk- och kommunikationsförmåga och hur läroboken tillsammans med lärarhandledningen inbjuder läraren till att arbeta språkutvecklande i klassrummet med eleverna. I studien ingår två olika läromedel för årskurs 7-9 i två skilda ämnen, kemi och historia. Läroböckerna analyseras utifrån en läsbarhetsanalys och tar framförallt upp språk, multimodalitet, författarröst och uppgifter och krav. Analysen på lärarhandledningarna avser hur dessa kan stötta läraren i att undervisa språkutvecklande. Resultatet tyder på att läroböckerna ställer flera krav på elevernas språk- och kommunikationsförmågor, vilket eleverna behöver stöttning av läraren för att utveckla. Det framkom skillnader mellan de två läromedlen. Även om läraren får viss hjälp av läromedlen att arbeta språkutvecklande lämnas mycket upp till varje lärare.