Universiẗat, Diss., 2002--Tübingen.

This essay, “Education in literature, for what reason?” with the subtitle “A qualitative study of teachers reflections on the didactic questions what and why in the education of literature” has as its purpose to research how gymnasium teachers in literature reflects on the didactic questions what and why in relationship to the literature field of education. This is explored using qualitative interviews made with five teachers that is teaching literature in the Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects and analyzed with a focus on which aspects and raison d'être the informants use as a base for their reflections around the didactic questions. In the discussion chapter  of the essay the result of the study is put against current literature didactic research and also relevant theories of general didactics. The result shows that the informants conducts a meta reflexive process in the education of literature and that there also exists inner conflicts in the didactic process, which in the discussion is connected to a discrepancy between the measurable goals in the teaching and the raison d'être that is in the essay called the socio cultural aspect. A consequence of this discrepancy that is being lifted in the final discussion is that the pupils understanding of why they are reading literature in school and the teachers understanding of why is not in alignment, which could cause confusion amongst the pupils. / Denna uppsats, ”Litteraturundervisning, av vilken anledning?” med undertiteln ”En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen” har som syfte att undersöka hur gymnasielärare i ämnet svenska reflekterar över de didaktiska frågorna vad och varför i förhållande till litteraturundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer utförda med fem undervisande svensklärare i gymnasieskolan. Den insamlade empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med ett fokus på vilka aspekter och legitimeringsgrunder som informanterna utgår ifrån i sina reflektioner kring de didaktiska frågorna. I diskussionen ställs studiens resultat mot aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att informanterna har en metareflexiv process i litteraturundervisningen. Samt att det finns inre konflikter i den didaktiseringsprocessen som i uppsatsens diskussion diskuteras kopplat till en diskrepans mellan det mätbara i undervisningen och den legitimeringsgrund som i uppsatsen kategoriseras som den sociokulturella aspekten. En konsekvens av detta som lyfts fram i den avslutande diskussionen är att elevernas förståelse för varför de ska läsa litteratur i skolan och lärarnas bild av ämnets legitimering skiljer sig åt, vilket kan skapa förvirring hos eleverna.

Sammanfattning Teknikämnet är ett ungt ämne som söker sin roll i skolan och följsamhet till det teknikintensiva samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur teknikämnet i grundskolans senare årskurser motiveras och konstrueras i kursplanen. Efter en involverande arbetsprocess har Skolverket föreslagit och regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla från och med hösten 2022. De frågor jag behandlar är vilka problemrepresentationer som finns i ramverket kring revideringen av kursplanerna samt vilka som finns i dagens kursplan teknik. Dessa problemrepresentationer ses sedan ur ett bildningsperspektiv för att ytterligare belysa konstruktionen av teknikämnet. För analysen av problemrepresentationerna har jag använt Carol Bacchis WPR metod och en innehållsanalys vid belysningen av bildningsperspektivet. Som bildningsperspektiv har Klafki´s koncept använts med bildningskategorierna materiell, formell och kategorial bildning. Empirin är presskonferenser, pressreleaser, kursplaner och kommentarmaterialet till kursplanen i teknik dvs i huvudsak har texter använts. De problemenrepresentationer som framkommit visar på teknikämnets avgörande roll i att ge eleverna en teknisk allmänbildning för att kunna delta och agera i ett demokratisk teknikintensivt samhälle. Teknikämnet har en otydlig roll i skolan och kämpar med att vara följsamt till samhällets snabba tekniska utveckling. En följsamhet som Skolverket inte klarar av utan överlämnar till läraren. Ramverket kring revideringarna visar på ett antal problemrepresentationer som att svensk skola inte är likvärdig avseende undervisningens innehåll eftersom lärarna måste innehållsprioritera vid stoffträngsel och att betygsättandet är orättvist eftersom dagens kunskapskrav i kursplanerna är svårhanterade. Det bildningperspektiv som till övervägande del blir aktualiserat i problemrepresentationerna är den kategoriala bildningen. Den kategoriala bildningen vill ge eleven förståelse för det samtida samhället genom fokus på ett meningsfullt och bildande innehåll så att eleven kan fortsatt utvecklas och på ett ansvarsfullt sätt agera i samhällets demokratiprocess.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.