Syftet med denna studie är att undersöka hur begripligheten i Göta hovrätts domar förändrats mellan 2001 och 2021. Studien syftar till att undersöka dels hur syntax och lexikon förändrats i domarna, dels hur följsamheten till klarspråksråd har förändrats under perioden. Materialet består av totalt 18 domar från Göta hovrätt: tre brottmålsdomar och tre tvistemålsdomar vardera från 2001, 2011 och 2021. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts i studien: I den kvantitativa analysen undersöktes syntax och lexikon i samtliga 18 domar och i den kvalitativa textanalysen användes klarspråkstestet för domar som verktyg för att analysera sex av domarna djupare. Resultatet visar att det skett förändringar i domspråket under den tid som undersökts, men att det inte är entydigt huruvida domarna har blivit mer begripliga eller ej. Den kvantitativa analysen visar att domarna i många avseenden ligger längre ifrån klarspråksidealet år 2021 än 2001 och 2011. Resultatet av den kvalitativa analysen visar dock att följsamheten till klarspråksråden förbättrats under den undersökta perioden. Facktermer rensas bort eller förklaras i större utsträckning, det juridiska språket närmar sig det vardagliga och tonen blir mer läsarvänlig. Den sammantagna slutsatsen blir därför att domarna i vissa avseenden blivit mer begripliga och närmat sig idealet, men att ytterligare förbättringar krävs för att de ska bli tillgängliga även för icke juridiskt kunniga läsare. / The purpose of this study is to examine how the comprehensibility of the judgments from Göta Court of Appeal has changed between 2001 and 2021. The study aims to examine how the syntax and terminology has changed within the judgments as well as how the compliance with Plain Language Guidelines has changed during this period. The material consists of 18 judgments from Göta Court of Appeal: three criminal convictions and three civil actions each from the years of 2001, 2011 and 2021.A combination of quantitative and qualitative methods has been used: In the quantitative analysis, syntax and terminology were examined in all eighteen judgments and for the qualitative analysis, Klarspråkstestet (“the plain language test”) was used as a mean to further analyze six of the judgments. The results show that the language has changed during the selected period, but it remains ambiguous whether the language has become more comprehensible or not. The quantitative analysis shows that the judgments lie further away from the Plain Language Ideal in 2021 than they did in 2001 and 2011. However, the results of the qualitative analysis show that the compliance with Plain Language Guidelines has improved during this period. Technical terms are removed or explained to a greater extent, the legalese is approaching the everyday language and the tone is becoming more reader friendly. The conclusion is therefore that in some respects, the judgments have become more comprehensible, but that further improvements are required to make them accessible for readers who do not have a clear understanding of judicial language.

I den här uppsatsen undersöks tre trafikbolags webbplatser utifrån en utvald mottagargrupps upplevelser. Mottagargruppen utgörs av studerande på universitet eller högskola och undersökningarna genomfördes med hjälp av att personer ur denna mottagargrupp agerade informanter. Syftet var att ta reda på i vilken mån mottagarna upplevde webbplatserna som användarvänliga och begripliga och hur detta påverkade deras helhetsintryck av webbplatserna. I uppsatsen redogörs för två undersökningar; dels ett praktiskt experiment och dels en digital enkätundersökning. Det praktiska experimentet var en kombination av metoderna observation och intervju, där 15 informanter fick testa webbplatsernas användarvänlighet genom att svara på frågor om struktur och visuellt utseende samt göra ett praktiskt test där de skulle hitta specifika webbsidor. I enkätundersökningen ställdes webbplatsernas begriplighet i fokus genom att 29 informanter svarade på frågor om textinnehållet på utvalda webbsidor. I båda undersökningarna ingick även en jämförelse av informanternas helhetsintryck av de tre webbplatserna. Resultaten visade att alla tre webbplatser upplevdes som mer eller mindre begripliga, dock med vissa skillnader mellan webbplatserna. Däremot uppstod tydliga problem och skillnader gällande användarvänligheten och det framkom kritik mot innehållets mottagaranpassning. I båda undersökningarna värderade informanterna sina sammanfattande helhetsintryck på ett liknande sätt, vilket visar på ett samlat resultat där en av webbplatserna värderades som bäst medan en bedömdes ge sämst intryck.

Studies show that young adults do not see public sector as an attractive employer. There is an incorrect view that needs to be treated with correct information. Ovanåkers municipality has therefore requested an information material that highlights them as employers. Public sector need to comply with laws and directives in their external communication. But how can these rules coincide with visual and verbal rhetoric, in order to maintain both the tune of the authority and yet influence the target audience? Previous research shows that visual and verbal rhetorical figures and tropes can affect the receiver so they look at the sender and the message more positively. However, there is no previous research on which rhetorical figures or tropes that works best in text and image, or how rhetorical figures and tropes can interact with language in public sector. This study has through comparative analysis and testing on the target audience come to the assumption that there are 11 rhetorical figures and tropes that work better than others with language in public sector with an informative purpose, and that there are six figures and tropes that should be able to interact to some extent with language in public sector, for example in images. Of these figures and tropes, this study indicates that public sector could use rhyme in heading, epanaleps in the introduction, antithesis in body text and hyperbola in image if they want their target audience to positively be affected by the information. The visual rhetoric should subsequently complement or say the same as the verbal rhetoric in order for them to work together. / Studier visar att unga vuxna inte ser på offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Det finns en felaktig syn som behöver bemötas med korrekt information. Ovanåkers kommun har därför bett om ett informationsmaterial som framhäver dem som arbetsgivare. Offentlig sektor behöver förhålla sig till lagar och direktiv i deras externa kommunikation. Men hur kan dessa regler samverka med visuell och verbal retorik i syfte att behålla både myndighetstonen men ändå påverka målgruppen? Tidigare forskning visar att visuella och verbala retoriska stilfigurer kan påverka mottagaren så att de ser på avsändaren och meddelandet mer positivt. Det finns dock ingen tidigare forskning på vilka retoriska stilfigurer som fungerar bäst i text och bild, eller hur retoriska stilfigurer kan interagera med myndighetsspråk. Denna studie har genom komparativ analys och utprovning på målgruppen kommit fram till antagandet att det finns 11 retoriska stilfigurer som fördelaktigt borde kunna samverka med myndighetsspråk i informativ text, samt att det finns sex stilfigurer som till viss del borde kunna samverka med myndighetsspråk, exempelvis i bilder. Av dessa stilfigurer indikerar studien att offentlig sektor kan använda rim i rubrik, epanaleps i ingress, antites i brödtext och hyperbol i bild – om de vill att målgruppen positivt ska påverkas av meddelandet. Den visuella retoriken borde sedan komplettera eller säga samma sak som den verbala retoriken för att de ska kunna fungera tillsammans.

This study analyzes the semiotic resources in two versions of Vårdguiden's web text about tick bites: one longer version and one in easy Swedish. The aim is to identify and compare the prior knowledge and information need of each versions' model reader. This study is theoretically grounded in social semiotics and health literacy. The method consists of three multimodal text analyzes with ideational, interpersonal and textual sub-analyses.  Both versions presupposing several actual, practical and mental prior knowledge of the model reader. The information need of the versions' model reader is both common and separate. Both versions also presupposing that the model reader needs informing, explanatory, instructive and reassuring messages with a multimodal and multi-sequential presentation. The longer version presupposes more comprehensive prior knowledge and larger information needs. The version in easy Swedish though presupposes some prior knowledge which is not assumed in the longer version. For example, it is prior knowledge of how a tick bite looks like and the prior knowledges which is required when photographic close-ups should be interpreted. The version in easy Swedish also and presupposes larger needs for explanations and instructions. The results hinting what the versions presuppose of the empirical reader and prompting a discussion about how the versions high demands for health literacy can impede the reader friendliness. However, the results show that the versions' design creates possibilities for broad groups to assimilate the content. The study highlights some important challenges which are relevant when texts should be adapted to broad groups. / I studien analyseras två versioner av 1177 Vårdguidens text om fästingbett: en längre version och en version på lätt svenska. Syftet är att identifiera och jämföra de förkunskaper och behov av information som förutsätts hos versionernas modelläsare. Studien är teoretiskt grundad i sociosemiotik och hälsolitteracitet. Metoden består av tre multimodala textanalyser med ideationella, interpersonella och textuella delanalyser. Båda versionerna förutsätter flera faktiska, praktiska och mentala förkunskaper hos modelläsaren. Behoven av information hos versionernas modelläsare är dels gemensamma, dels skilda. Båda versionerna förutsätter att modelläsaren behöver informerande, förklarande, instruerande och lugnande budskap som presenteras multimodalt och multisekventiellt. Den längre versionen förutsätter mer omfattande förkunskaper och större behov av information. Versionen på lätt svenska förutsätter dock några förkunskaper som inte förutsätts i den längre versionen. Det är till exempel förkunskaper om hur ett fästingbett ser ut och de förkunskaper som krävs för att kunna tolka fotografiska närbilder. Versionen på lätt svenska förutsätter även att modelläsaren behöver fler förklaringar och instruerande budskap. Resultaten antyder vad versionerna förutsätter hos de empiriska mottagarna och föranleder en diskussion om hur versionernas höga krav på hälsolitteracitet kan hindra brukarvänligheten. Resultaten visar dock att versionernas utformning ger möjligheter för breda grupper att tillgodogöra sig innehållet. Studien belyser några viktiga utmaningar som är relevanta när texter ska mottagaranpassas till breda grupper. / <p>Uppsatsen ingår i kursen språkrådgivning och textvård magisterkurs, 30 hp.</p>

Not everyone can understand the regular news reports that are broadcast on television. The Swedish public service television company (SVT) therefore produces the newscast News in easy Swedish (Nyheter på lätt svenska), where the language is simplified. The purpose of this thesis is to investigate the comprehensibility of the audiovisual language in News in easy Swedish. Another purpose is to compare the level of comprehension in the audiovisual language in News in easy Swedish with that in SVT's regular newscast Aktuellt and Rapport. The foundation point is what content can be considered understandable for an audience who needs more time and more straightforward information than others in order to understand. The target audience could be, for example, people with cognitive disabilities. No individuals from the target group have been interviewed. Instead, knowledge of what is understandable to them has been obtained from projects where the target group is represented: Inclusion Europe (no date), Comprehensive text (Begriplig text) (2019) and EASIT (2021).  A total of seven news units have been transcribed, analyzed and compared. Five of these come from News in easy Swedish, one from Rapport and one from Aktuellt. The analytical methods utilized have been both quantitative and qualitative. The verbal auditory language has been analyzed using traditional readability methods, such as LIX and nominal ratio. Speech rate has been considered, but not inflection. The exposure time of images has been estimated and the presence of environmental noise has been noted. Subsequently, a qualitative analysis was made of how different semiotic resources interact. Finally, the results from the different news items were compared with each other.  The readability analysis illustrates that in the analyzed material there are no major differences in the level of verbal difficulty between News in easy Swedish, Rapport and Aktuellt. One of the news items on News in easy Swedish has the highest LIX and nominal ratio results, which indicates that it is the most difficult. At the same time, another news item from News in easy Swedish results in the lowest values, indicating that it is the easiest to comprehend.  No example was found in the material regarding how the semiotic resources counteract each other and thus affect information to becoming more difficult to understand. On the other hand, there are examples of news items where an improved collaboration between the semiotic elements could enable enhanced comprehension, for example through a more concise description of what is seen and heard. News in easy Swedish does not have its own film team but reworks material produced for other news programs. The program News in easy Swedish is just under five minutes long and is broadcast five days a week. The lack of own material and the short duration of newscasts are two factors that limit the prospect of creating comprehensible news for an audience who requires more time to be able to understand.