Written information from municipalities and authorities is often associated with a formal and bureaucratic use of language that many of us can find difficult to understand. This is despite the fact that we in Sweden have a language law that states that the language in public activities must be nurtured, simple and comprehensible. It is a democratic right that everyone should understand all information from our municipalities and authorities. The municipality of Strängnäs works according to the Language Act and follows a number of language preservation guidelines that are commonly called plain language. Despite this, the municipality's residents experience that the municipality's information texts are complicated and difficult to understand as the texts have a formal and bureaucratic use of language. In this thesis, I have with the help of text analyzes, LIX measurements and the Black List analyzed municipality of Strängnäs information texts to show which stylistic problem areas negatively affect the texts 'readability in a broad target group and how the texts' style level can be changed to improve readability. Based on these methods and with support in theories and previous research in readability, stylistics, plain language and terminology, I have designed a plain language recommendation that with advice and examples taken from municipality of Strängnäs information texts will help the municipality's writers to write more readable texts. / Skriftlig information från kommuner och myndigheter förknippas ofta med ett formellt och byråkratiskt språkbruk som många av oss kan tycka är svårt att förstå. Detta trots att vi i Sverige har en språklag som slår fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är en demokratisk rättighet att alla ska förstå all information från våra kommuner och myndigheter. Strängnäs kommun arbetar efter språklagen och följer ett antal språkvårdande riktlinjer som gemensamt kallas för klarspråk. Trots det upplever kommunens invånare att kommunens informationstexter är krångliga och svåra att förstå då texterna har ett formellt och byråkratiskt språkbruk. I det här examensarbetet har jag med hjälp av textanalyser, LIX-mätningar och Svarta Listan analyserat Strängnäs kommuns informationstexter för att visa vilka stilistiska problemområden som påverkar texternas läsbarhet negativt hos en bred målgrupp och hur texternas stilnivå kan ändras för att på så sätt förbättra läsbarheten. Med avstamp i de här metoderna och med stöd i teorier och tidigare forskning inom läsbarhet, stilistik, klarspråk och terminologi har jag utformat en klarspråksrekommendation som med råd och exempel hämtade ur Strängnäs kommuns informationstexter ska hjälpa kommunens skribenter att skriva mer läsbara texter.

Studiens syfte är att undersöka huruvida Energimyndigheten arbetar med klarspråk i sin externa kommunikation på deras webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Undersökningen har gjorts med hjälp av analysmetoder för läsbarhet och multimodalitet. Resultaten från analyserna påvisar att Energimyndighetens klarspråk och tillgänglighet är bristfällig och inte går i linje med språklagen (2009:600), Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) eller Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019). Slutsatsen är att om Energimyndigheten skulle utgå från ovan nämnda strategi och policy, skulle de också följa språklagen och den externa kommunikationen skulle bli mer i linje med kraven för klarspråk och tillgänglighet.

I mitt examensarbete har jag studerat hur myndigheter kan utveckla och förbättra sina rekryteringstexter i syfte att dessa ska attrahera målgruppen jobbsökare i så hög grad som möjligt. I studien har jag använt tre olika metoder: textanalys, enkät och semistrukturerade intervjuer. Genom litteraturstudier och tidigare forskning har ett teoretiskt ramverk sammanställts. Utifrån detta är några av slutsatserna följande: Att det är viktigt att undersöka hela perspektivet kring hur texter skapas för att kunna uppnå klarspråkliga texter. Nyckeln till en lösning på problemet kan vara gömd i själva skrivprocessen, vilket det visade sig vara i detta fall. Att de som skriver texter i sitt yrke även bör kompetensutveckla sig inom skrivområdet, men att detta bör anpassas individuellt. Att punktlistor ger ledtrådsstrukturer i läsningen och en stig genom texten som bidrar till en snabb överblick och hjälper minnet på traven. Att bild kan tillföra ytterligare en dimension till rekryteringstexterna. Men att det också är viktigt hur bilden ser ut, samt att mottagaren får hjälp i sin tolkning av bilden, exempelvis av en bildtext. Jag har dels tagit fram en guide kring text och bild i rekryteringsannonser som är riktad till rekryteringskonsulter, dels ett gestaltningsförslag på hur Eskilstuna kommuns rekryteringsannonser skulle kunna se ut. Dessutom kan en sådan idealannons även användas av rekryteringskonsulterna som mall för hur en rekryteringsannons bör se ut. Idealannonsen består av en omstrukturerad text med punktlistor. Bild med bildtext har tillförts som ett nytt element och jag föreslår ett bildkoncept som lyfter fram äkta ögonblick från verksamheten.

Denna studie syftar till att undersöka grad av klarspråk och klarspråkliga skillnader mellan avsändare och medier. Studien har genomförts med hjälp av textanalys med klarspråkligt perspektiv på Enköpings kommuns och Västerås stads ansökningshandlingar för förskola och familjedaghem, via e-tjänst och via blankett. Resultatet visar att det finns brister i klarspråk i samtliga material som ingår i studien. Resultaten visar vidare på vissa skillnader i klarspråk mellan avsändare, medan klarspråkliga skillnader mellan medier är något större, där främst blanketten från Enköpings kommun visar sig vara mer klarspråklig än de resterande materialen i studien. Jag drar slutsatsen att Enköpings kommun och Västerås stad följer den digitala samhällsutvecklingen, men att klarspråkliga parametrar i det analyserade materialet inte följer med i utvecklingen.

Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att undersöka klarspråksarbetet i EU-texter riktade till allmänheten med utgångspunkt i huruvida de interna direktiven rekommenderar klarspråk och om de faktiska översättningarna skrivs på klarspråk. För att uppnå detta genomfördes en analys på direktiven i jämförelse med de svenska klarspråksriktlinjerna utgivna av Språkrådet. Därefter analyserade jag två EUtexter med allmänheten som mottagare utifrån de aspekter som tas upp i klarspråksrekommendationerna. Som lyfts i metodavsnittet finns det flera svårigheter vid klarspråksundersökningar såsom en avsaknad av tydliga definitioner av så kallade byråkratiska och ålderdomliga ord och uttryck. Resultatet visar vidare att de interna direktiven rekommenderar klarspråk men att översättningarna i varierande grad följer dessa rekommendationer. Med andra ord har det klarspråksarbete som utförs av Europeiska kommissionen ännu inte slagit genom på bred front i praktiken.

Med hjälp av den här undersökningen i svenska med didaktisk inriktning skapas en uppgiftspecifik lärandematris utifrån en bedömningsmatris med hjälp av Johan Alms femstegsmodell. Avsikten med lärandematrisen är att synliggöra lärandet för eleven och baseras på de styrdokument som Skolverket tillhandahåller. Den har ett elevperspektiv, vilket skiljer den från den mer vedertagna bedömningsmatrisen, som har ett bedömningsperspektiv ur pedagogens vinkel. Lärandematrisens uppbyggnad med tydlig layout och lättillgängligt språk underlättar för elevens förståelse för uppgiften och dess progression vilket bör bidra till ökat kunskapsintag. Litteraturstudiens resultat bekräftar att femstegsmodellen är användbar i skapandet av lärandematrisen, och bekräftar därmed syfte och frågeställning. / With the help of this research in Swedish with didactic focus, a task-specific learning matrix is created based on an assessment matrix using Johan Alm's five-step model. The intention of the learning matrix is to make the learning visible to the student and is based on the steering documents provided by the National Agency for Education. It has a student perspective, which distinguishes it from the more accepted assessment matrix, which has an assessment perspective from the educator´s aspect. The structure of the learning matrix with clear layout and easily accessible language facilitates the student's understanding of the task and its progression, which should contribute to increased knowledge intake. The result of the literature study confirms that the five-step model is useful in the creation of the learning matrix, thereby confirming the purpose and research question.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components – images and illustrations – in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives. To do this study I use a semiotic analysis including denotation and connotation and narrative analysis according to Burke and Greimas. The result showed that most of the images are used to anchor, confirm, the written text while some seek to guide our interpretations of the text or to add a new dimension to it. Only one of my three analyzed brochures contains a clear example of a narrative, while the others contain narrative element. My most important finding is that the narratives are mostly hidden within the images and therefore get dual functions– both as anchors of the text and as a narrative

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext. Undersökningen syftar till att analysera klarspråksarbetets roll för dagens myndighetsspråk. Undersökningen är indelad i två sektioner, en funktionell textanalys och en enkätundersökning. Textanalysen av de två beslutstextvarianterna klarlägger vilka klarspråksstrategier som har använts genom att belysa textens deltagare och vilka roller de har. Analysen utgår från texternas funktion som ett led i en längre kommunikationskedja och deras bruk av språkhandlingar, modalitet, processer och deltagarroller. Enkätundersökningen fylldes i på internet av 100 informanter, och undersöker vilka attityder de studerade textvarianternas målgrupp har till kommunikationen. Textanalysen visar att CSN har använt samma klarspråksstrategier genom hela beslutstexten, främst genom att synliggöra funktionella deltagare. Enkätundersökningen visar att olika avsnitt av beslutstexterna alstrar olika mottagarattityder. Klarspråksvarianten av huvudavsnittet, stycket ”Skäl till beslut”, bedöms av informanterna som begripligt och tillförlitligt. Det avslutande avsnittet, stycket ”Information”, bedöms som ungefär lika begripligt i klarspråksvarianten som i ursprungsvarianten. Sammantaget med textanalysens resultat innebär detta att ett klarspråksarbete måste anpassas efter vilka textavsnitt som ingår för att vara effektivt. Därför behöver utvecklandet av framtida riktlinjer för klarspråk kartlägga vilka textmönster som utgör ett effektivt klarspråksarbete för specifika innehållsavsnitt. Undersökningen visar att de nackdelar som klarspråksarbetets kritiker har utpekat visserligen existerar, men att de överträffas av de fördelar som följer av ett effektivt klarspråksarbete.

I denna uppsats undersöks Pensionsmyndighetens interna och externa kommunikation i två olika texter för att finna vilka likheter och skillnader det finns mellan dessa, ur ett klarspråksperspektiv. Materialet består av en rapport och en broschyr som har inhämtats från myndighetens webbsida. För att kunna besvara syftet har rapporten jämförts mot broschyren, för att sedan sammanställas. Resultatet visar att det finns likheter i ordval, men att det även förekommer vissa skillnader som beror på vilken målgrupp texten riktar sig till. Målgrupperna sträcker sig både internt och externt inom myndigheten, vilket också påverkar kontexten. Därför är rapporten mer svårläst än broschyren.

Klarspråket som begrepp är väl känt inom Sverige, och arbetet med det har utförts systematiskt under lång tid. I Polen är klarspråket, eller prosty język, ett relativt nytt begrepp och arbetet med att göra myndighetstexter begripliga i Polen har just börjat. En jämförelse mellan de två länderna är alltså mycket intressant – arbetet kommer att fokusera på en jämförelse mellan skattemyndigheter, en specifik typ av myndighet som mig veterligen inte har varit föremål för en sådan komparativ studie mellan Sverige och Polen i fråga om klarspråk tidigare. Även klarspråkets historik, ledande myndigheter och rekommendationer kommer att tas upp i uppsatsen.