Syftet med denna studie är att undersöka hur utbildningsdeltagare påverkas av en klarspråksutbildning på Skatteverket. Frågeställningarna är: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarspråksbild förmedlas under utbildningstillfället? Vad förväntar sig deltagarna av klarspråksutbildningen och hur motsvaras dessa förväntningar? Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgår från en sociokulturell syn på lärande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som används är kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primärmaterial bestående av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial från ett utbildningstillfälle som omfattar 90 minuter. Detta primärmaterial analyseras tematiskt. Två utvalda nedslag i observationsmaterialet analyseras också genom att identifiera skrivdiskurser hos utbildningsdeltagare och utbildningsledare, ur vilka en tänkbar språksyn och klarspråksbild kan härledas. Resultatet visar att utbildningsdeltagarnas inställning till klarspråk i princip är oförändrad efter utbildningstillfället. Detta förklaras bland annat av skrivdiskursanalysen, som belyser att utbildningsdeltagare och utbildningsledaren har en relativt likartad klarspråksbild – de likställer båda genom genrediskursen klarspråk som en fråga om mottagaranpassning, en syn som normativa klarspråkskällor också delar. Resultatet visar även att utbildningsdeltagarnas förväntningar härrör ur begränsad information om utbildningens innehåll och kan beskrivas som förväntningar om textrespons, praktiskt textarbete och diskursrespekt. Textresponsen orsakar diskussioner som kan förklaras genom motsättningar mellan diskursgemenskaper och approprieringsproblematik, samtidigt som praktiskt textarbete inte alls förekommer under utbildningstillfället. Den förväntning som upplevs som positivt motsvarad av samtliga utbildningsdeltagare är diskursrespekt, någonting som också leder till ett generellt positivt intryck av utbildningstillfället från deltagarnas sida. Diskursrespekt är enligt resultatet en viktig komponent för att skapa en positiv attityd till en klarspråksutbildning.

IT-företaget Conect AB var i behov av en förstärkning av sin marknadskommunikation, som innebar en utveckling av deras webbsida, samt en nyproduktion av produktblad om företagets samtliga tjänster, som ska finnas tillgängliga på webbsidan. Då företagets informationskanaler och målgrupp var förutbestämda, återstod en förbättring av budskapet. Med hjälp av teorier inom informationsteknik med inriktning på användbarhet, användbar webbdesign och användbar grafisk kommunikation skulle företagets budskap förtydligas. Tillämpandet av teorierna skulle på så sätt förbättra kommunikationen med potentiella och befintliga kunder. Uppdraget formulerades som en övergripande frågeställning med två delfrågor:  Hur kan man med informationsteknik förbättra ett företags marknadskommunikation? o Hur kan webbsidan byggas upp för att fungera som en länk mellan företag och kund med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar webbdesign? o Hur kan ett produktblad på ett effektivt sätt förmedla information till kunden med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar grafisk kommunikation? Utvecklingen av produkten genomfördes utifrån teorier som gör den enkel och lättförståelig. Stor vikt lades vid webbsidans utseende, navigation, struktur och information. Med webbsidan som plattform utvecklades produktbladen i enlighet med den. Viktiga aspekter gällande produktbladen var utseendet som skulle samspela med webbsidan, samt behandling av information, formgivning av texter, bilder och illustrationer. Resultatet blev en marknadsföringsprodukt som använder både Internet och det personliga mötet som informationskanal, dvs. webbsidan, samt säljarens möte med kunden där produktbladen kommer väl till hands. Webbsidan och produktbladen bildar ett marknadsföringspaket där användaren kan ta del av företagets budskap. Produkten bidrog till ett upplyft av företagets marknadskommunikation genom Internet och personliga möten som informationskanaler, där webbsida och produktblad kommunicerar med kunderna på ett effektivt sätt. Genom informativa rubriker, texter och bilder som samspelar med en användarvänlig navigering och struktur, leder det till att budskapet på ett effektivare sätt når fram till användaren. Därmed har målet mot god marknadskommunikation uppnåtts. / The IT-company Conect AB was in need of an improvement of their marketing communication, which involves a development of their website and a production of product sheets about the company’s services that will be available on the website. Because of the company’s already determined information channels and target group, an improvement of their message remained. With theories within Information Technology with concentration on usability, usable web design and usable graphics communication, the company’s message would be clarified. The appliance of the theories would therefore improve the communication with potential and existing customers. The assignment was formulated as a comprehensive question with two part questions: • How can Information Technology improve a company’s marketing communication? o How can a website be produced in order to act like a link between the company and the customer with considered theories within usability and usable web design? o How can a product sheet efficiently mediate information to the customer with considered theories within usability and usable graphics communication? The development of the product was carried out on the basis of theories which make it easy and understandable. Huge efforts were made on the website’s layout, navigation, structure, and information. With the website as a platform, the product sheets were developed in accordance with it. Important aspects concerning the product sheets were the layout that would ensemble with the website, and the treatment of the information, design of text, pictures, and illustrations. The result was a marketing product that uses both Internet and personal meetings as a information channel, i.e. the website and the vendor’s meeting with the customer where the product sheets become convenient. The website and the product sheets establish a marketing package where the user can take part of the company’s message. The product contributed with an improvement of the company’s marketing communication through Internet and personal meetings as information channels, where the website and the product sheets communicate with the customers in an efficient way. With informative headlines, texts and pictures that ensemble with a user friendly navigation and structure, the message reaches the user more efficiently. Thus the goal of positive marketing communication has been achieved.

I denna uppsats undersöks språket i 18 domar från Uppsala tingsrätt. Syftet är att ta reda på hur väl domarnas språk motsvarar de klarspråkskrav som ställs på myndighetstexter idag. Hälften av domarna är skrivna år 2004 och den andra hälften år 2014, vilket möjliggör en diakron jämförelse domarna emellan. De delar av språket som undersöks är dels syntax och lexikon och dels de aspekter som rör klarspråk över flera språkliga nivåer. Två textanalyser används: Den ena är en kvantitativ analys av meningslängd, långa ord, lix och fundamentlängd i samtliga 18 domar. Den andra utgår från de frågor rörande klarspråk som finns i Klarspråkstestet för domar och inriktas på en av domarna från varje årtal. Resultatet av den kvantitativa analysen visar att domarna ligger längre ifrån klarspråksidealet 2014 än 2004 när det gäller syntax och lexikon. Däremot visar resultatet av den kvalitativa analysen att mycket har blivit bättre ur klarspråkssynpunkt. Bl.a. har domskälen blivit fylligare och klarare, rubriksättningen förbättrats och många krångliga juristspråkliga ord försvunnit.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna. Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan. Det andra materialet består av Försäkringskassans interna klarspråksutbildning, som är uppdelad i en webbutbildning och ett lärarlett kurstillfälle. Materialet från kurstillfället är insamlat genom etnografiska fältobservationer. Analysmetoden är baserad på aktivitetsteori. Analysen av intervjuerna visar att handläggarnas verksamhet inrymmer två olika normuppsättningar kring skrivande. Den ena uppsättningen främjar framför allt juridisk korrekthet i texterna. Den andra uppsättningen främjar framför allt så begripliga texter som möjligt. Handläggarna prioriterar i praktiken normuppsättningarna olika högt, där den normuppsättning som främjar juridisk korrekthet oftare ges högre prioritet. Analysen av utbildningen visar att webbutbildningen förmedlar klarspråksråden utan att anpassa dem till lokala skrivförutsättningar. Däremot kan kursledaren vid det lärarledda tillfället anpassa råden genom att bland annat förhandla om expertroller samt visa diskursrespekt. Resultaten visar dels att praktikernas övergripande mål är att undvika omprövningar, dels att myndighetens övergripande mål med klarspråksutbildningen är att medborgarna begriper. På grund av hur olika målen är, och på grund av att handläggarna har ansvaret för sina texter, får klarspråksutbildningen begränsade effekter på handläggarnas slutgiltiga skrivande.

I denna uppsats undersöks klarspråk i praktiken vid en myndighet i Sverige. Uppsatsen grundar sig på Språklagens krav på att offentliga verksamheters kommunikation ska vara vårdad, enkel och begriplig. Utifrån några lokala klarspråksråd på Örebro kommun analyseras två texter för att avgöra om de aktuella klarspråksråden är synliga. Textmaterialet består av en broschyr och en rapport. Undersökningen kompletteras också med intervjuer med två medarbetare på Örebro kommun. Intervjuerna ger information om kommunens klarspråksverksamhet. Undersökningen visar att flera av de utvalda lokala klarspråksråden är synliga i texterna och att broschyren innehåller fler synliga råd än rapporten. De råd som texterna inte lyckas följa till hundra procent är använd aktiva verb, undvik ålderdomliga ord och till viss del använd du-tilltal. Intervjuerna visar att Örebro kommuns klarspråksverksamhet inte är problemfri. Ledningens bristande intresse och skribenternas okunskap om kommunens normerande dokument för klarspråk diskuteras som två av de bidragande orsakerna till verksamhetens problem.

Syftet med studien är att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag använder riktlinjer för klarspråk i sina hållbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som är utvecklade för myndighetsspråk, även är lämpliga att tillämpa på hållbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen består av Språkrådets klarspråkstest. Hållbarhetsrapporter är ett sätt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmässigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarspråk och att det vore lämpligt med ett speciellt klarspråkstest för hållbarhetsrapporter.

Sammandrag Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet på Sveriges riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare på Riksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen av betänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna, textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådande klarspråksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samt vilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultaten visar att arbetet med klarspråk på riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annat riksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt. Främst tycks textgranskarnas möjlighet att påverka betänkandena, också på ett tidigt stadium, och deras kommunikation med skribenterna vara av vikt för att utveckla klarspråksarbetet. En seriös satsning genom ett klarspråksprojekt skulle kunna ge textgranskarna möjligheten att komma in tidigare i processen när betänkandena blir till och utveckla kontakten med skribenterna. Baserat på resultatet drar jag slutsatsen att man kan anta att god kommunikation mellan skribenter och textgranskare samt både skribenters och textgranskares möjlighet att påverka texterna de arbetar med har en positiv inverkan på klarspråksarbetet i en verksamhet.

De flesta som jobbar med klarspråk är nog överens om att passiva verb är någonting man ska undvika i för stor utsträckning men har ingen forskning att luta sig tillbaka på. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på om det tar längre tid att förstå meningar med passiva verb än meningar med aktiva verb. Är så fallet kan det användas som argument till varför man bör undvika passiva verb i skrift. Metoden som använts går ut på att visa informanter en bild och en mening där de ska svara på om meningen är sann i förhållande till bilden. Informanternas svarstid jämfördes och resultatet blev att meningarna med passiva verb tog något längre tid än de med aktiva verb. Enligt teorin om konstruktionsgrammatik kan det bero på att informanterna förväntade sig en aktiv mening till att börja med men fick veta att verbet var passivt mitt i meningen. Då var de tvungna att ändra vem som var objekt i meningen vilket kan ha lett till att det tog längre tid att tolka meningen. Utifrån transformationsgrammatiken kan en orsak till resultatet vara att aktiva satser har en simplare djupstruktur än passiva.