Denna uppsats studerar Sveriges riksdagspartiers valmanifest i syfte att jämföra dem ur ett klarspråksperspektiv. Frågeställningarna som undersöks är tre stycken - I vilken utsträckning uppvisar riksdagspartierna klarspråk i sina valmanifest?, Vilket riksdagsparti uppvisar klarspråk i störst utsträckning i sitt valmanifest? samt Hur skiljer sig partierna åt i sitt uppvisande av klarspråk i sina valmanifest? Materialet för undersökningen är samtliga riksdagspartiers valmanifest från 2018. Huvudsakligen granskas de delar ur manifesten som handlar om sjukvården, eftersom sjukvården länge varit en av de politiska frågor som svenska folket tycker är den viktigaste inför valet. En textanalys av manifestens utvalda delar genomförs med Språkrådets klarspråkstest. Testet kompletteras med en modell som bygger på kvantifiering av språkliga drag, för att kunna se hur och hur mycket partierna skiljer sig åt i uppvisande av klarspråk. Utifrån jämförelsen går det att konstatera att alla partier uppvisar klarspråk till viss del, men att inget parti gör det till hundra procent. Dessutom synliggör resultatet att Kristdemokraterna är det parti som uppvisar klarspråk i störst utsträckning. Men det går också att se att olika partier uppvisar olika grad av klarspråk för olika klarspråkskategorier. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-09</p>

Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur handläggare upplever tolkförmedlande samtal med barn inom den offentliga sektorn. För att få fram data gjordes totalt fem digitalt genomförda semistrukturerade intervjuer med handläggare från Socialtjänst och Migrationsverket. Tematisk analys användes som metod för att få fram gemensamma ämnen utifrån datainsamlingen. Därefter presenteras resultatets svårigheter och lösningar utifrån tre kategorier. Den första kategorin tar upp tolkens påverkan på samtalet genom teman i tolk som ett verktyg, skillnader på tolkar, platstolkar samt telefontolkar, dialekter och osäkerheten i det som berättas. Den andra tar upp hur respondenterna försöker arbeta med myndighetsutövning på ett rättssäkert sätt utifrån olika anpassningar och förhållningssätt som kulturella skillnader och myndighetspråk. Den sista delen i resultatet visar vikten av tekniker i arbetet med barn. Om att förenkla språket, fördela makt, få barnets röst hörd och organisatoriska förutsättningar. Efter resultatet presenteras analysen utifrån de tre teoretiska ramarna kommunikationsteori, filter- och brusmodellen och Domänteorin. Där identifieras det ideala samtalet, vilket tar upp svårigheter som handläggaren konfronteras med samt lösningar för att säkerställa att barnen får sin röst hörd. Vi analysera även respondenternas beskrivningar av tolkanvändning och myndighetsutövning utifrån filter- och brusmodellens variabler i filter, brus och kanal för att sedan bryta ner och förenkla bilden av tolkanvändningens påverkan i utredningar med barn. Slutligen analyseras barnkonventionen som styrningsideal och hur detta påverkar respondenternas verksamheter politiskt, organisatoriskt och yrkesmässigt. Slutsatsen är att barnets bästa alltid bör prioriteras i dessa samtal, detta utifrån deras förutsättningar och en barnkonsekvensanalys. Det leder sedan till förståelsen om att inget samtal är de andra likt och olika förutsättningar samt lösningar går att finna i samtalen. Handläggare måste därmed kunna navigera mellan dessa olikheter för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. Till sist redovisas idéer för vidare forskning om detta är något som kan studeras utifrån samhället i stort eller om det är något som kommer att förändras med framtidens teknik.

I mitt arbete studerar jag H&amp;M:s språkbruk i information kring hållbart mode. Jag har avgränsat mig till texten På väg mot hållbar bomull, en informationstext på H&amp;M:s externa webbplats www.hm.com. Syftet med min studie är att visa hur man med en anpassad form av Klarspråk, tillsammans med en tydlig koppling mellan ord och handling i text, kan öka förutsättningarna för större kunskap och vägledning till hållbart mode. I min studie använder jag mig av två metoder, en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet är att undersöka hur läslig, läsbar och läsvärd H&amp;M:s text är för målgruppen unga människor och att få dem att berätta om deras syn på konsumtion i allmänhet och hållbart mode i synnerhet, samt hur de tänker kring hur man kan underlätta till en mer hållbar modekonsumtion. Utifrån min empiri och mitt teoretiska ramverk har jag tagit fram en ny text, skriven med en för målgruppen unga människor anpassad form av Klarspråk. Den nya texten utgår från två utvalda textstycken i den analyserade texten På väg mot hållbart mode och är för målgruppen därefter anpassad så att läslighet, läsbarhet och läsvärdet har ökat. Utöver detta innehåller den nya texten tydlig vägledning till var man kan hitta alternativ till hållbart mode. Anpassning har också gjorts till textens miljö, dvs. placering på webben. / I have chosen to study H&amp;M’s use of language when it comes to sustainable fashion. Instead of studying a range of sources, I have narrowed it down to the specific text På väg mot hållbart mode, which is a text presented on H&amp;M’s external website www.hm.com. The purpose and fundamental objective of my study is how one can alter the language, as stated in Klarspråk, together with a distinct connection between word and action, which will engender a positive effect on both knowledge and guidance, hence how to affect sustainable fashion by means of consumption. My study is founded upon two methods, one analysis of text and one semi-structured focus group. The purpose is to study how obtainable information is from H&amp;M, seen from a young adults perspective, have their opinions on consumption in general and sustainable fashion in particular and understand their reflections on how business can create possibilities for a progressively more sustainable consumption. With the foundation of previously carried out studies and my own acquired evidences, I have produced a new piece of work, written in a way using the outline stated by Klarspråk, aimed towards young people. This new text is based on two separate paragraphs from the text, which I have chosen to analyze. My own work is therefore written in a langue that is adapted to suit young people to become readable, legible and to have value. Furthermore, this work contains evident and clear guidance where one can find alternatives for sustainable fashion. I have also given thought to the placement of the text, i.e. on the web.

I denna uppsats har två myndigheters webbaserade kommunikation analyserats ur ett kritiskt perspektiv. Detta har gjorts med syfte att undersöka hur dessa myndigheter ägnar sig åt identitetsskapande och ger uttryck för värderingar genom sin visuella och verbalspråkliga kommunikation, huruvida det finns motsättningar mellan detta identitetsskapande och de lagstadgade klarspråkskraven samt ifall det går att se influenser från en kommersiell diskurs i myndighetskommunikationens diskurs. För att göra detta har Försäkringskassans och Skatteverkets hemsidor analyserats och kontrasterats mot den kommersiella aktören Adlibris’ hemsida med hjälp av verktyg från den multimodala systemisk-funktionella grammatiken. Studiens resultat visar att de båda myndigheterna ägnar sig åt identitetsskapande och värderingsuttryck i varierande utsträckning och med hjälp av olika visuella och verbalspråkliga resurser. Resultaten visade även på att det kan finnas en viss motsättning mellan klarspråklig tydlighet och begriplighet och ett stort fokus på identitetsskapande. Sist men inte minst kunde studien visa på ett mått av kommersiella influenser i den webbaserade myndighetskommunikationen.

<p>IT-företaget Conect AB var i behov av en förstärkning av sin marknadskommunikation, som innebar en utveckling av deras webbsida, samt en nyproduktion av produktblad om företagets samtliga tjänster, som ska finnas tillgängliga på webbsidan. Då företagets informationskanaler och målgrupp var förutbestämda, återstod en förbättring av budskapet. Med hjälp av teorier inom informationsteknik med inriktning på användbarhet, användbar webbdesign och användbar grafisk kommunikation skulle företagets budskap förtydligas. Tillämpandet av teorierna skulle på så sätt förbättra kommunikationen med potentiella och befintliga kunder.</p><p>Uppdraget formulerades som en övergripande frågeställning med två delfrågor:</p><p> Hur kan man med informationsteknik förbättra ett företags marknadskommunikation?</p><p>o Hur kan webbsidan byggas upp för att fungera som en länk mellan företag och kund med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar webbdesign?</p><p>o Hur kan ett produktblad på ett effektivt sätt förmedla information till kunden med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar grafisk kommunikation?</p><p>Utvecklingen av produkten genomfördes utifrån teorier som gör den enkel och lättförståelig. Stor vikt lades vid webbsidans utseende, navigation, struktur och information. Med webbsidan som plattform utvecklades produktbladen i enlighet med den. Viktiga aspekter gällande produktbladen var utseendet som skulle samspela med webbsidan, samt behandling av information, formgivning av texter, bilder och illustrationer.</p><p>Resultatet blev en marknadsföringsprodukt som använder både Internet och det personliga mötet som informationskanal, dvs. webbsidan, samt säljarens möte med kunden där produktbladen kommer väl till hands. Webbsidan och produktbladen bildar ett marknadsföringspaket där användaren kan ta del av företagets budskap.</p><p>Produkten bidrog till ett upplyft av företagets marknadskommunikation genom Internet och personliga möten som informationskanaler, där webbsida och produktblad kommunicerar med kunderna på ett effektivt sätt. Genom informativa rubriker, texter och bilder som samspelar med en användarvänlig navigering och struktur, leder det till att budskapet på ett effektivare sätt når fram till användaren. Därmed har målet mot god marknadskommunikation uppnåtts.</p> / <p>The IT-company Conect AB was in need of an improvement of their marketing communication, which involves a development of their website and a production of product sheets about the company’s services that will be available on the website. Because of the company’s already determined information channels and target group, an improvement of their message remained. With theories within Information Technology with concentration on usability, usable web design and usable graphics communication, the company’s message would be clarified. The appliance of the theories would therefore improve the communication with potential and existing customers. The assignment was formulated as a comprehensive question with two part questions:</p><p>• How can Information Technology improve a company’s marketing communication?</p><p>o How can a website be produced in order to act like a link between the company and the customer with considered theories within usability and usable web design?</p><p>o How can a product sheet efficiently mediate information to the customer with considered theories within usability and usable graphics communication?</p><p>The development of the product was carried out on the basis of theories which make it easy and understandable. Huge efforts were made on the website’s layout, navigation, structure, and information. With the website as a platform, the product sheets were developed in accordance with it. Important aspects concerning the product sheets were the layout that would ensemble with the website, and the treatment of the information, design of text, pictures, and illustrations.</p><p>The result was a marketing product that uses both Internet and personal meetings as a information channel, i.e. the website and the vendor’s meeting with the customer where the product sheets become convenient. The website and the product sheets establish a marketing package where the user can take part of the company’s message.</p><p>The product contributed with an improvement of the company’s marketing communication through Internet and personal meetings as information channels, where the website and the product sheets communicate with the customers in an efficient way. With informative headlines, texts and pictures that ensemble with a user friendly navigation and structure, the message reaches the user more efficiently. Thus the goal of positive marketing communication has been achieved.</p>

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat. / I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

Undersökningens syfte är att granska patientinformation från mottagningar och avdelningar vid Enköpings lasarett för att se huruvida kommunikationen från vårdgivare till patient är vårdad, enkel och begriplig. För att uppnå ett resultat analyseras innehåll, språk och grafisk form i tio autentiska patientkallelser. Resultatet visar att kallelserna är formulerade med relativt enkla ord och generellt med en god meningsbyggnad men även att det finns tydliga förbättringsområden för samtliga av de undersökta patientkallelserna. Främst handlar det om brister dels gällande mottagaranpassning, dels stavfel och skrivfel. Vidare är det inte medicinska begrepp och sammansättningar som skapar otydlighet samt obegriplighet utan snarare att relevant information saknas och att det finns svårigheter med att kunna urskilja vilken information som kan anses vara viktigast. Slutsatsen är att språkbruket är vårdat och enkelt men att de finns brister gällande begriplighet. Kallelserna bör även mottagaranpassas ytterligare samt förtydligas eftersom det är en grundläggande förutsättning och rättighet att förstå informationen som man blir tilldelad.

Sammandrag Klarspråk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vårdat, enkelt och begripligt språk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarspråk och Sverige ses även som ett föregångsland i dessa frågor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarspråksarbetet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur de båda länderna argumenterar och motiverar klarspråk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlängningen säger om klarspråksarbetet i stort i de båda länderna. Materialet för undersökningen består av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarspråk. Dessa har sedan med hjälp av argumentationsanalys undersökts för att kunna se vilka argument som används och hur de framställs. Resultatet visar att de båda länderna använder snarlika argument vilka har sin grundtanke i att klarspråk stärker demokratin. En framträdande skillnad är dock att de svenska handböckernas tyngsta argument består i att klarspråk sparar tid och pengar, medan de mexikanska manualerna finner sin tyngd i att klarspråk stärker landets demokrati. Det kan tyda på att det svenska klarspråksarbetet i stort har övergått från att vara ett initiativ grundat på demokratiska tankar till att användas som ett verktyg för att effektivisera myndigheters verksamhet. I det mexikanska klarspråksarbetet är det en fråga om hur man skapar en bättre demokrati och i förlängningen ett bättre land. Detta beror i sin tur på underliggande kulturella skillnader.

I denna uppsats undersöks tre olika informationstexter från CSN, Försäkringskassan och Diskrimineringsombudsmannen ur ett klarspråksperspektiv. CSN:s och Försäkringskassans texter är utformade som informationsblad medan DO:s text är en artikel på myndighetens hemsida. För att analysera texterna används Klarspråkstestet, vilket är en kvalitativ textanalysmetod som kan användas för att klarspråksanpassa myndighetstexter. Resultatet visar att alla tre texterna för det mesta följer riktlinjerna för klarspråksarbetet. CSN:s text visar någon brist när det gäller styckeindelning. Försäkringskassan visar brister i rubricering, omtal och till viss del stavning. DO:s text visar brister i tilltal, omtal och till viss del rubricering. Resultatet visar vidare att skillnaderna mellan texterna är relativt små, vilket tyder på att klarspråksarbetet har fått en effekt på hur myndighetstexter skrivs.

No description available.