<p>Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage.</p>

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad. Gott ledarskap utmärks av att läraren har tydliga mål för arbetet i klassrummet (en genomtänkt människo- och kunskapssyn), är en auktoritet, varierar sin undervisning, förklarar så eleverna förstår, motiverar varför eleverna ska läsa ett visst avsnitt, kan hålla ordning, har humor och är uppmärksam på klassrumsklimatet. Eleverna har medinflytande och medansvar. Läraren kan påverka klassrumsklimatet genom stimulerande och meningsfull undervisning, genom tydliga regler och rutiner, ha positiva förväntningar på eleverna och bemöta dem på ett bra sätt. Konstruktiv konflikthantering, samtal, olika övningar och föräldrasamverkan påverkar klassrumsklimatet positivt. Majoriteten av eleverna i år7 upplever att trivseln är bra i klassen och att de vågar säga vad de tycker. Gruppklimatet skiljer sig på vissa punkter mellan klasserna. Arbetsron och hur man lyssnar på varandra fungerar sämre i en klass. I den klassen förekommer också mobbning. Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker ganska mycket av det de lär sig i skolan är intressant.

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer. Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.

Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen. Därför tar jag bland annat upp kompismassage, olika vänskapsövningar, kvalitetscirklar, rollspel samt vikten av en stimulerande utemiljö och många vuxna ute på rasterna. I resultatdelen redovisar jag hur fyra lärare arbetar med mobbningsförebyggande arbete i sina klasser. Detta framkom genom kvalitativa intervjuer. I diskussionen har jag sedan sammanfört det som jag läst med det som framkom under intervjuerna.Genom detta arbete har jag fått kunskap om vikten av att man arbetar med klassen/gruppen på olika sätt för att motverka att mobbning uppstår.

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta. För att få ytterligare kunskaper och svar på mina frågeställningar har jag gjort en studie genom att intervjua sex stycken klasslärare som arbetar med barn i år 1-6. Det som utmärker ett bra klassrumsklimat är: trygghet, respekt, glädje, samhörighet och tillåtelse. Det tar ofta tid att skapa ett bra klimat. Hur lärare arbetar varierar beronde på klass. Det är till exempel viktigt att ta tag i problemen direkt, ge barnen förtroende, låta dem vara delaktiga, visa uppskattning och ha trevligt ihop. En bra lärare ska vara: tydlig, lyhörd, konsekvent, glad, förtroendeingivande och anpassningsbar.

Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer. Eleverna påverkar genom sitt sätt att bete sig. Ett bra beteende är när eleverna sköter sitt arbete, tar ansvar och är goda kamrater. Resultatet för undervisningen påverkas av klassrumsklimatet. I ett bra klassrumsklimat finns tid att ägna sig åt uppgifterna, i ett dåligt klassrumsklimat blir eleverna störda hela tiden och inte den mest välartade elev kan lära sig något. I den empiriska delen presenteras lärare och elever med eyy porträtt så att läsaren får en helhetsbild av dem. Alla lärare anser att för att få en fungerande undervisning måste klassen först fungera socialt. Eleverna nämner ljudnivån som en stor orsak till att arbetet i klassen störs.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar.. Läraren ska även hålla i lektioner som är roliga och varierade. För att skapa ett bra klimat inomgruppen arbetar lärarna med olika typer av övningar, som t.ex. Projekt Charlie, och även med trygghetsgrupper i olika former.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum". Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats. När eleverna själva får skapa sitt "drömklassrum" handlar det mycket om att skapa en miljö som känns hemtrevlig och mysig.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete. Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning. Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området. Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet. En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.