Följande studie syftar till att analysera mindre kommuners hinder och möjligheter i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Studien belyser även hur kritiska faktorer tar sig form som betydande i klimatanpassningsarbetet enligt aktörerna. Studiens empiriska material är baserat på sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med aktörer med varierande yrkesroll i fyra svenska kommuner. Analysen av det empiriska materialet identifierade ett antal teman som lyfte faktorer som ansågs betydelsefulla att belysa i mindre kommuners kommunala klimatanpassningsarbete. Identifierade teman var följande: ekonomiska barriärer, politik, kompetens, interna och externa samverkansprocesser och stöd och vägledning i klimatanpassningsarbetet. Studien visade att mindre kommuner har ett antal möjligheter som ansågs betydande i det kommunala klimatanpassningsarbetet och dessa bestod av korta beslutsvägar och god intern och extern kommunikation. Studien pekade på att mindre kommuners klimatanpassningsarbete karaktäriseras av fler hinder än möjligheter, något som anses hämma implementeringen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Hindren utgörs av bristande förståelse från allmänheten, bristande intresse på politisk nivå, svårigheter i att rekrytera relevant kompetens samt att definiera och strukturera det egna klimatanpassningsarbetet. Studien visar även att det är komplext för mindre kommuner att endast tala om översvämningar i klimatanpassningsarbetet, därav pekar studien på att mindre kommuner behöver få hjälp att skala ner riktlinjer till den egna kommunens kapacitet. Mindre kommuners långsiktiga och strategiska mål i kommunalt klimatanpassningsarbete anses vara viktiga variabler att belysa i framtida studier. / The following study aims to analyze the barriers and opportunities for less-populous municipalities in the climate adaptation work. The study also highlights critical issues taking shape as important to climate adaptation work according to the actors and how they differ in their work towards higher populated municipalities. The study's empirical material is based on six semi-structured interviews, conducted with actors with varying professional roles in four Swedish municipalities. The analysis of the empirical material identified several themes that were considered important in the municipalities' climate adaptation work. Identified themes were as follows: economic barriers, politics, competence, internal and external collaboration processes and support and guidance in climate adaptation work.The study showed that less-populous municipalities have a number of opportunities that were considered significant in the municipal climate adaptation work and these consisted of short decision paths and good internal and external communication. The study pointed out that less-populous municipalities' climate adaptation work is characterized by more obstacles than opportunities, something that is considered to impede the implementation. The obstacles consist of a lack of understanding from the public, a lack of interest at the political level, difficulties in retaining and recruiting relevant competence, and defining and structuring the local climate adaptation work. The study also shows that it is complex for less-populous municipalities to only talk about flooding in the climate adaptation work, hence the study points out that less-populous municipalities need to acquire tools to be able to scale down guidelines to their own municipality's capacity. The municipalities' long-term and strategic goals in the climate adaptation work are considered to be important variables to highlight in future studies.

Samhället står inför både samtida och framtida klimatförändringar. Det finns två primära tillvägagångssätt för att möta klimatförändringar. Dels kan man minska utsläppen och dels kan samhället vi lever i anpassas. Klimatanpassning är idag en aktuell fråga för Sveriges kommuner. En förordning för klimatanpassning väntas komma vilket kommer bidra till att frågan får mer gehör. En kommun som redan har börjat införa klimatanpassning i sin fysiska planering är Uppsala kommun. År 2017 fick de en utmärkelse om att de var högst rankade inom klimatanpassning enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rankning. Denna studie syftar till att analysera Uppsala kommuns klimatanpassningsarbete med fokus på deras fysiska planering. Analysen kommer utgå från Uppsala kommuns fokusområden inom klimatanpassning, begränsningar inom deras klimatanpassningsarbete samt samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala. Genom kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys kommer studiens frågeställningar att besvaras. Något som framgår av studien är att Uppsala kommun har vatten som ett fokusområde när det kommer till deras klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som naturligt i och med Fyrisåns centrala läge. Vidare framkom det att det kan urskiljas ekonomiska och institutionella begränsningar, något som kanske kan förhindras med den framtida förordningen för klimatanpassning. Slutligen framkom det att samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala fungerar bra, där samverkan främst sker genom en regionalgrupp med klimatanpassningssamordnaren från Länsstyrelsen Uppsala i spetsen.

Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län. Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden. Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker. Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

No description available.

<p>Uppsatsen följer upp SOU utredningen, <em>Klimat- och sårbarhetsutredningen</em> från 2007 och den efterföljande propositionen <em>En sammanhållen klimat- och energipolitik</em> där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.</p>

<p>Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling.</p> / <p>In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.</p>

Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling. / In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.

Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer. Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen. För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer. Jag har därför belyst ansvar- och rollfördelning hos ett urval aktörer som jag bedömt vara relevanta för mitt ändamål. I anslutning till detta har jag konstaterat att det finns en tydlig rollfördelning hos berörda myndigheter och att dessa förser kommunerna med relevant bistånd. Från kommunalt håll efterlyses emellertid ett ökat statligt ekonomiskt stöd. En slutsats som jag har dragit beträffande Nacka kommun är att man saknar en klart uttalad strategi samt dessutom en tidsplan för att kunna begränsa klimatförändringarnas skadeverkningar. / In this essay I will examine how the negative impacts of the climate change is affecting the municipality of Nacka, and describe the adaption measures that have been carried out. The essay is especially focused on the elevated water levels, resulting from increased precipitation and rising sea levels. The climate change will affect living conditions in all the world's societies, which implies a need for globally developed guidelines and instruments to prevent and limit the negative impacts of these. Increasingly, we become aware that the increase in emissions that affect the climate is accelerating rather than the reverse. The question of how the ongoing climate change should be handled depends on the political decisions made at an internation level. However, when it comes to preventive measures and adjustments, each nation have their own responsibility. It is in the regions, municipalities and local communities, the actual work must be done. My conclusion of this essay is that the municipality of Nacka lacks a clear strategy for addressing the climate change and has not stated a timetable for their intervention work. The essay also deals with the responsibilities and roles of national authorities and organizations. Furthermore, it highlights and problematizes the importance of local need for external knowledge support and information.

Bebyggda områden och byggnader har genom historien behövt anpassas för klimatet och vädret. Ibland är vädret mer extremt med stora mänder vatten eller vind. Med ett föränderligt klimat ändras förutsättningar för bebyggelse i städer som i Uppsala stad. Denna skrift behandlar dels kravbilden på kommuner avseende klimatförändringar och detaljplanering. Vidare studeras hur kommunen arbetar med frågan. Klimatförändringar kan gestaltas på flera sätt men denna studie studerar främst aspekter som berör översvämning. Det finns mycket kunskap och metoder att använda vid anpassning till ändrat väderklimat. Lagstiftning som berör detaljplanering och klimatförändring har analyserats. Vidare har intervjuer med tjänstemän verksamma inom Uppsala utförts för att får en bättre uppfattning om klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Texten innehåller även en studie av valda detaljplaner, inom Uppsala kommun, som bedömts vara inom riskzon för översvmämning och erosion i urban miljö. Vid all urban planering är det en fråga om priotiteringar inom olika områden. Ibland uppnås synergieffekter, vilket framgår i några av valda detaljplaner. Men för att göra mer än vad lagstiftning kräver behöver fördelarna med klimatanpassning lyftas fram tydligare i organisationen och klimatanpassning måste oftare ses utifrån ett mer övergripande planeringsperspektiv än detaljplanenivå. / Climate change will affect local urban areas differently and society’s ability to handle changes depend in some part on what is considered in the planning process. This paper examines what the municipality is required to do regarding planning for and climate change. It then presents the results of a case study conducted in Uppsala municipality, which contains a study of approved planes in Uppsala town and interviews with employees at Uppsala municipality and region office. The results are that some aspects of climate change are more considered than other in this case study of urban planning. One can build houses in areas at risk but with the right precautions. There is potential to make society more adapted to climate change but it needs to be prioritized and located starting with planning for it.

No description available.