Uppsatsens syfte är att belysa hur den kommunala planeringen hanterar problematiken kring översvämningsrisker i praktiken vid waterfront housing-projekt. Genom att ta utgångspunkt i Granberg, Nyberg & Modhs, (2016) artikel om konkurrens och klimatanpassning i Karlstad, ämnar uppsatsen besvara frågeställningar kring hur klimatanpassning tillämpas i praktiken inom den kommunala planeringen, kopplat till översvämningsrisker vid waterfront housing-projekt. Dessutom undersöks kommunens påverkansmöjligheter när det kommer till att föra in klimatanpassning, kopplat till översvämningsrisken, vid waterfront housing-projekt. För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts på Kvarteret Kanoten i Karlstad. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av innehållsanalys av tillhörande kommunala handlingar för området och kompletteras med två intervjuer med två kommunala tjänstemän som varit delaktiga i planprocessen. Resultatet visar att den kommunala planeringen, med hjälp av tekniska lösningar, försöker förhindra, reducera samt vara beredda på översvämningsrisken. På så sätt översvämningsskyddas området samtidigt som exploatering möjliggörs. Resultatet pekar även på stora påverkansmöjligheter från den kommunala planeringens sida att föra in klimatanpassning. Främst genom den stora kunskap kring översvämningsnivåer och riskscenarion som finns tillgänglig. Det stora antalet exploatörer i området gör även att den kommunala planeringen kan lägga kostnaderna för översvämningsskyddet på de som vill bebygga området, vilket ökar de ekonomiska möjligheterna att få till ett bra skydd. Slutligen identifieras en brist på ett övergripande perspektiv som studerar översvämningshotet som helhet och på så sätt skapar möjligheter att urskilja lösningar som skyddar större områden. Som slutsats bekräftas Granberg, Nyberg & Modhs, (2016) forskningsartikel om att det ekonomiska perspektivet styr klimatanpassningsåtgärder. Klimatanpassning sker inte genom att undvika exploatering av dessa attraktiva områden, utan appliceras snarare när beslut om exploatering tagits. Skydd mot översvämning tillämpas i form av tekniska lösningar, vilket vittnar om en stor tilltro till tekniska lösningar och ekologisk modernisering från den kommunala planeringens sida att hantera problematiken. / The aim of this essay is to illustrate how the municipal planning deal with problems regarding the risk of flooding in practice, specifically in waterfront housing-projects. Taking a starting point in an article of Granberg, Nyberg & Modh (2016) about competitiveness and climate adaption in the city of Karlstad, this essay intends to answer research questions about how climate adaption is implemented practically in municipal planning, linked to the risk of flooding, in waterfront housing-projects. Also, the level of influence from the municipal planning to implement climate adaption measures in waterfront housing-projects is also investigated. To answer the research questions, a case study is applied on Kanoten, a waterfront area in Karlstad, Sweden. The essay applies a qualitative research approach with an analysis of content on related municipal documents and is supplemented with interviews with two municipal officials who were involved in the planning process of the area. The results show that the municipal planning, with the help of technical solutions, tries to handle the problem by preventing, reducing and preparing for the risk of flooding. In that way, the area is protected from flooding and available for exploitation at the same time. As it turns out, the result also indicates great possibilities for the municipal planning to implement climate adaption, mostly thanks to the great amount of knowledge on levels and potential scenarios on flooding that is available. The many developers in the area means that the municipal is able to put the costs of the flooding protection on those who want to exploit the area, making financial support and opportunities for protecting the area from flooding much better. Lastly, a deficiency is identified in terms of a broader perspective when looking at the threat of flooding in the city, a perspective that would be able to find solutions that protect larger areas. As a conclusion, the main findings of Granberg, Nyberg & Modh, (2016), regarding the superiority of the economical perspective that controls climate adaption measures, are confirmed by this essay. Climate adaption is not practiced by avoiding these attractive areas, but rather, it is applied when the decision to exploit the area is taken. Protection against flooding is applied through technical solutions which speaks of a great belief in these measures and ecological modernization from the perspective of the municipal planning to be able to handle the problem.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

I takt med att jordens klimat förändras ökar risken för översvämning, ras, skred ocherosion. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Sveriges mediankommuner medavseende på befolkningsmängd arbetar med klimatanpassning mot dessa risker. Studien består av en kvantitativ enkätundersökning som skickades till 20 % av Sverigeskommuner, samt kvalitativa djupintervjuer med 4 kommuner och en länsstyrelse. Enkätenvar uppdelad i fyra områden som syftade till att besvara frågeställningarna ochden utformades med inrådan från kunniga personer både inom undersökta områden ochenkätutformning. Djupintervjuerna följde en semi-strukturerad form som gav respondenternamöjlighet att svara relativt fritt. Enkätens svarsfrekvens låg på 64 % vilket motsvarar 37 kommuner. Resultatet av enkätundersökningenvisar att kunskapsstödet till kommunerna upplevs som relativt bramedan det ekonomiska stödet upplevs som mindre bra. I princip alla kommuner har områdensom riskerar att översvämmas medan drygt hälften av kommunerna har områdensom hotas av ras, skred och erosion. Kommunerna arbetar både med fysiska åtgärder ochstrategiska åtgärder i klimatanpassningssyfte. Vad gäller fysiska åtgärder har fler genomförtsför översvämning än för ras, skred och erosion. Under djupintervjuerna framkombland annat att klimatanpassning fortfarande upplevs som relativt nytt i kommunernaoch att det därför har fått lägre prioritet. Bristen på resurser, samordning och förankringinom kommunen är andra aspekter som framhävdes under intervjuerna. Slutsatsen är att kommunerna arbetar mer aktivt med översvämning än med ras, skredoch erosion. Det främsta arbetet sker strategiskt genom att implementera riskerna i planeroch program men fysiska klimatanpassningsåtgärder har också genomförts. Kommunernasbedömning av framtida utmaningar är relativt osäkra och för att förbättra arbetet medklimatanpassning efterfrågar de riktade ekonomiska resurser, fortsatt kunskapsstöd ochen samordnande funktion i arbetet med klimatanpassning. / As the earth’s climate changes, the risk of flooding, landslides, avalanges and erosionincreases. The purpose of this report is to investigate how Sweden’s median municipalitieswith regard to population work with climate adaptation against these risks. The study consists of a quantitative survey that was sent to 20 % of Sweden’s municipalities,as well as qualitative in-depth interviews with 4 municipalities and a countyadministrative board. The questionnaire was divided into four areas aimed at answeringthe questions at issue and it was designed with the advice of people with knowledgeabout both examined risks and survey design. The in-depth interviews followed a semistructuredform that gave the respondents the opportunity to respond relatively freely. The response rate to the survey was 64 %, which is equal to 37 municipalities. Theresults of the survey show that the knowledge support to the municipalities is perceivedas relatively good, while the financial support is perceived as less good. In principle,all municipalities have areas that are at risk of flooding, while just a small majority ofthe municipalities have areas that are threatened by landslides, landslides and erosion.The municipalities work with both physical measures and strategic measures for climateadaptation purposes. In terms of physical measures, more have been implemented forflooding than for landslides, avalanges and erosion. During the in-depth interviews, itemerged, among other things, that climate adaptation is still perceived as relatively newin the municipalities and that it has therefore been given lower priority. The lack ofresources, coordination and anchoring within the municipality are other aspects thatwere emphasized during the interviews. The conclusions are that the municipalities work more actively with flooding than landslides,avalanges and erosion. The main work is done strategically by implementing therisks in plans and programs, but physical climate change adaptation measures have alsobeen implemented. The municipalities assessment of future climate challenges is relativelyuncertain and in order to improve the work with climate change adaptation they demandtargeted financial resources, continued knowledge support and a coordinating function inthe work with climate change adaptation.

No description available.

Syftet med arbetet har varit att titta på hur kommunerna genom sin översiktliga planering arbetar med klimatanpassning utifrån översvämningar, höga havsnivåer, skyfall, erosion, ras och skred, biologisk mångfald, restriktioner för nybyggnation samt skydd av befintlig bebyggelse. Avgränsningarna inom arbetet, både gällande material och analys av översiktsplanerna, baseras på teorin ekologisk hållbarhet. Teorin syftar till att öka medvetenheten kring att klimatförändringar har en negativ påverkan på samhällets ekonomi, det vill säga den ekonomiska hållbarheten vilket i sin tur har en påverkan på människors hälsa och välmående, den så kallade sociala hållbarheten. Materialet som granskats i arbetet är avgränsat till internationella lagar och riktlinjer, svenska lagar, två förordningar, relevanta publikationer från SMHI, Boverket, Naturvårdsverket samt tre kommunala översiktliga plandokument. Detta gör att arbetet är tydligt avgränsat och analyserat utifrån den information som har framkommit från materialet, dock har relevanta delar varit tvungna att väljas ut från dokumenten för att arbetet har varit tidsbegränsat. Fallstudien har även den avgränsats och baseras på tre specifika fall. Valet av fallstudier har baserats på det geografiska läget samt kommunernas storlek. Fallstudien avslutas i en analys för att se hur de förhåller sig till varandra. Vidare kommer diskussionen där materialet diskuteras gentemot varandra och mynnar ut i en slutsats där forskningsfrågorna besvaras

Klimatet är föränderligt och jordens medeltemperatur har ökat. Troligen kommer det att leda till större kontraster med perioder av torka och perioder med kraftigt regn. Detta kan påverka skogsbruket genom att leda till en ökad risk för bränder, stormskador och insektsangrepp. Den främsta skogsskötselåtgärden inför ett framtida förändrat klimat är att anpassa trädslagsvalet och sprida riskerna på flera trädslag.   Syftet med studien var att undersöka privata skogsägare i Bohuslän och Dalslands inställning till klimatförändring, intresse av att klimatanpassa sitt skogsbruk över tid samt vad som motiverar dem till det.   En enkätstudie genomfördes och skickades till 400 skogsägare som var medlemmar i Södra Skogsägarna. 69% av skogsägarna trodde att klimatet förändras i sådan omfattning att det avsevärt kommer att påverka deras skog.   Skogsägarna svarade att ett anpassat trädslagsval och att öka andelen blandskog är en lämplig klimatanpassning. Oavsett om de tror på klimatförändringar och dessas påverkan på deras skog eller inte så kan de tänka sig att klimatanpassa sitt skogsbruk.

Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner arbetar för att förebygga översvämningar till följd av skyfall i tätorter. Flera klimatscenarier och prognoser pekar på att extremväder kommer att förekomma med tätare intervaller och öka i intensitet i framtiden, det osannolika vädret väntas alltså bli sannolikt i framtiden. Fler människor bor i städer samtidigt som grönytor försvinner till förmån för hårdgjorda ytor, detta leder till försämrade förutsättningar för vattnet att infiltreras på naturlig väg och påfrestar det kommunala dagvattennätet ytterligare och skadar i värsta fall bebyggelse eller hindrar samhällsviktiga funktioner. Det finns ett tydligt behov av att klimatsäkra tätorter och göra dem mer motståndskraftiga mot stora nederbördsmängder. Uppsatsen är avgränsad och har använt ekologisk hållbarhet samt resiliens som teoretiskt ramverk för att fokusera på kommunernas klimatanpassningsarbete, vidare har svenska lagar, internationella riktlinjer, utredningar samt myndigheters och organisationers rekommendationer använts för att synliggöra vilka krav som ställs på kommunernas klimatanpassningsarbete i den fysiska planeringen. Genom en fallstudie och en kvalitativ innehållsanalys har tre olika kommuners grönstrukturplaner samt två detaljplaner från respektive kommun undersökts, fokus har legat på vilka åtgärder kommunerna använder för att förebygga översvämningar till följd av skyfall samt hur kommunerna reglerar dessa genom fysisk planering.  Under analysen har det framkommit att kommunernas arbetssätt liknar varandra men att det varierar vilka åtgärder som används och hur de regleras.

Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.