Spelling suggestions: "subject:"kandidatarbete""
1 |
Städers arbete med koldioxidneutralitet : En textanalytisk studie om problemframställningar / Cities' work with carbon neutrality : A text analysis of problem representationsGustavsson, Sofia, Niklasson, Anna January 2014 (has links)
I och med de ökade hoten från klimatförändringar har fler städer börjat arbeta med att minska sin påverkan på klimatet. Ett exempel på det är attsträva efter koldioxidneutralitet. Denna studie syftar till att undersöka vad som städer framställer som problem i arbetet med att uppnåkoldioxidneutralitet. Utifrån framing och Bacchis (1999) analysverktyg om problemframställningar samt tidigare forskning om städersklimatarbete, har de tre städerna Linköping, Köpenhamn och Melbourne undersökts. Dokument om städernas arbete med koldioxidneutralitet haranalyserats genom kvalitativ textanalys. Studien visar att energi och avfall är två frågor som ofta uppmärksammas och problematiseras av städermedan konsumtion och individers beteende lämnas utanför problemframställningen. / As a result of the increasing threats from climate change more cities have started to work with decreasing their climate impact. One example ofthis is to pursue carbon neutrality. This study aims to examine what the problem is represented to be by cities in their work to achieve carbonneutrality. Based on framing and Bacchi’s (1999) analyzing tool about problem representations, as well as previous research on cities and climatechange, the three cities Linköping, Copenhagen and Melbourne have been examined. Documents concerning carbon neutrality in the cities havebeen analyzed by the use of qualitative text analysis. The study shows that energy and waste are two issues that often are highlighted andproblematized by cities while consumption and the behaviour of individuals are excluded from the problem representation.
|
2 |
Klimatarbetets effekter på företagets lönsamhet : En studie om uppfattningar bland svenska företag / The effects of environmental performance on corporate profitability : A study of perceptions among Swedish companiesJensen Cartolano, Emy January 2021 (has links)
Industrin gör att samhället utifrån det ekonomiska system som det verkar i, fungerar. På samma gång står industrin för stora delar av de växthusgasutsläpp som värmer upp jorden och den globala kris som det innebär. Att företag mäter sina utsläpp, jobbar för att sänka de, genomför klimatpositiva åtgärder, klimatanpassar och jobbar förebyggande blir av vikt för att kunna minska på utsläppen såväl globalt som lokalt. Ett företag drivs utifrån olika faktorer så som att vara lönsamma på olika vis. I den här studien, som är ett samarbete med Hagainitiativet, undersöks vad 102 svenska börsnoterade företag anser om sitt klimatarbete och hur det påverkar företagets lönsamhet. Företagen svarar även på hur de menar att politiska beslut och Covid-19-pandemin påverkar deras klimatarbete. Material inhämtades med hjälp av kvantitativ metod, webbenkät. Studien visar på att företagen över lag ställer sig positiva till att engagera sig i klimatfrågan och menar att klimatarbetet får positiva effekter för företagets lönsamhet. Allra starkast tycks synergin vara mellan klimatarbetet och en positiv effekt för varumärket samt för attraktiviteten som arbetsgivare. När Hagainitiativets enkätsvar från 2019 jämfördes med svaren från denna undersökning i 2021, svarar fler att klimatarbetet får en positiv effekt för företagets lönsamhet och färre att det får en negativ effekt. Det klimatpolitiska läget samt Covid-19 skulle kunna presentera en del av förklaringen till varför. Resultaten indikerar på att det finns ett flertal frågor som hade varit intressant att ställa framöver för att få mer information om vad företagen gör, vad de inte gör och varför. Att ytterligare fördjupa förståelsen kring de uppfattningar som finns kan vara en del av det som krävs för att bana vägen framåt för företag att kunna jobba för hållbar utveckling och på samma gång uppnå en god lönsamhet. / The industry keeps society spinning in its current system. At the same time, it accounts for large parts of the greenhouse gas emissions which are heating up the earth and is responsible for the global crisis that it entails. Companies measuring their emissions, working to reduce them, implementing climate-positive measures, adapting to climate- change and working preventively is important to reduce emissions both globally and locally. For a company to survive, it runs based on various factors, such as being profitable in different ways. This study, which is a collaboration with the Hagainitiativet, examines what 102 Swedish listed companies think about their climate work and how it affects various profitability aspects of the business. The companies also respond to how they believe that political decisions and the Covid-19 pandemic affect their climate work. Materials were obtained using a quantitative method, web survey. The study shows that companies in general are positive about getting involved in the climate issue and believe that their responses to climate change result in positive effects on the company's profitability. The synergy seems to be strongest between climate responses and a positive effect on the brand and the attractiveness as an employer. When the questionnaire from Hagainitiativet in 2019 were compared to the responses from this survey in 2021, more companies answered that climate work has a positive effect on the profitability and fewer that it has a negative effect. The climate policy situation and Covid-19 could present part of the explanation for why this is. The results indicate that there are several questions that would be interesting to ask in the future to get more information about what companies do, what they do not do and why. Further deepening the understanding of existing perceptions, can be part of what is required to pave the way for companies to work for sustainable development and at the same time achieve profitability.
|
3 |
Framgångsrik hållbarhetskommunikation : Kommunikationens betydelse för miljöarbete inom små och medelstora företagBark, Johanna January 2017 (has links)
Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.
|
4 |
Hållbara tjänsteresor i kommunal verksamhet : En studie om hur mobility management kan minska klimatpåverkan i Trelleborgs kommun / Sustainable municipal business travel : A study on how mobility management can reduce climate impact in the municipality of TrelleborgJohansson, Cecilia January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. / The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.
|
5 |
Norrköpings kommuns klimatarbete : ett arbete med ett bredare perspektiv på klimatproblematiken / Norrköpings communitys work with the climatechange : a work with a broader perspective on the climatechange problematicsEdstam, AnnaKarin January 2003 (has links)
<p>Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta relateras till tankarna om klimatproblematiken som ett samhällsbyggnadsproblem. Kommunens klimatarbete är organiserat så att arbetsgrupper har bildats på tio kontor och enheter, med varsin representant i en klimattvärgrupp. Under år 2003 ska arbetsgrupperna ta fram en klimathandlingsplan i kommunen, där inriktningen främst är på de kommunala verksamheterna. En del i arbetet med klimathandlingsplanen är att söka det statliga bidraget Klimp. I Norrköpings Klimpansökan, som lämnades in den 30 april år 2003, finns tio projekt som kommunen är huvudman för. Projekten är mer av punktinsatser och stödåtgärder, än av karaktären strukturförändringar eller samhällsbyggnadsåtgärder. Projekt i kommunens klimathandlingsplan kan bli mer av samhällsbyggnadskaraktär.</p>
|
6 |
Kommunalt klimatarbete : Jämförande studie mellan tre kommuner med avseende på drivkrafter och framgångsfaktorerJohansson, Kristina, Ghaderi, Midya January 2013 (has links)
The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability. / Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar. Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.
|
7 |
Norrköpings kommuns klimatarbete : ett arbete med ett bredare perspektiv på klimatproblematiken / Norrköpings communitys work with the climatechange : a work with a broader perspective on the climatechange problematicsEdstam, AnnaKarin January 2003 (has links)
Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta relateras till tankarna om klimatproblematiken som ett samhällsbyggnadsproblem. Kommunens klimatarbete är organiserat så att arbetsgrupper har bildats på tio kontor och enheter, med varsin representant i en klimattvärgrupp. Under år 2003 ska arbetsgrupperna ta fram en klimathandlingsplan i kommunen, där inriktningen främst är på de kommunala verksamheterna. En del i arbetet med klimathandlingsplanen är att söka det statliga bidraget Klimp. I Norrköpings Klimpansökan, som lämnades in den 30 april år 2003, finns tio projekt som kommunen är huvudman för. Projekten är mer av punktinsatser och stödåtgärder, än av karaktären strukturförändringar eller samhällsbyggnadsåtgärder. Projekt i kommunens klimathandlingsplan kan bli mer av samhällsbyggnadskaraktär.
|
8 |
Kommuners miljö- och klimatarbete : En undersökning hur kommunerna i Skåne län arbetar med att begränsa sin klimatpåverkanBoye, Linnéa January 2019 (has links)
The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to “Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.
|
9 |
Ökad hållbarhet genom Green IS : En studie om digitala klimatverktyg i svenska kommuner och regioner / Improving environmental sustainability with the use of Green IS : A study of digital climate tools in swedish municipalities and regionsÖsterberg, Joakim, Jenebeck, Pontus January 2021 (has links)
Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning och därmed krävs ett omfattande arbete för att minska vår klimatpåverkan. Parallellt i samhället har det skett en stor utveckling inom digitalisering och ökad implementation av informationssystem. Tidigare forskning belyser att informationssystem besitter en stor potential för ett mer hållbart arbete där kommuner och regioner innehar en viktig roll i att miljöanpassa sina verksamheter. Green IS (Green Information Systems) och Environmental Management Systems (EMS) är två termer som vuxit fram inom IS-sektorn. Det innebär att implementera informationssystem som stödjer miljöarbete och hållbarhet samtidigt som effektivisering och kostnadsreducering eftersträvas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kommuner och regioner i Småland använder sig av Green IS och EMS för ett mer hållbart klimatarbete. Studien ämnade att belysa vilken sorts system som används och huruvida det bidrog till ett minskat klimatavtryck. Kommuner och regioner är stora aktörer och det ses som viktigt att de ligger i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ små-N-studie på sex kommuner och regioner. Informanterna valdes ut strategiskt då de arbetade i olika roller på respektive miljöenhet. Insamling av empiriskt material utfördes genom semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse inom området. Vidare tillämpades en tematisk analys för att strukturera det empiriska resultatet. Strategiska teman valdes ut för att framhäva hur kommuner och regioner verkar i det generella miljöarbetet, hur de använder informationssystem och huruvida det har hjälpt till för organisationen. Resultatet från den här studien visade att kommuner och regioner använde en mängd system och digitala verktyg inom verksamheten som kan härledas till Green IS och EMS. Majoriteten av organisationerna hade någon form av mjukvara för att beräkna och rapportera klimatdata, samt möjlighet att visualisera denna data. I organisationernas klimatarbete användes det för att samla in statistik för utsläpp och samtidigt identifiera kritiska områden. Det mynnade ut i att åtgärder har kunnat implementerats i avsikt mot ett mer effektivt miljöarbete. Det empiriska resultatet tyder på att det inte finns några kvantitativa siffror på hur användningen av Green IS och EMS har påverkat organisationernas klimatavtryck. Det har istället varit till hands genom ett effektivare sätt att identifiera kritiska områden genom beräkning och visualisering av klimatdata, som sedan har agerat underlag för åtgärder. Följaktligen har Green IS och EMS implementerats på flera sätt i kommuner och regioner vilket lett till indirekta minskningar i dess utsläpp. / Nowadays, the climate issue is a worldwide challenge and, thus, extensive work from individual actors and organizations is required to reduce our climate impact. In parallel, there has been major development in digitization and implementation of information systems (IS). Previous research highlights that information systems have great potential for more sustainable work. The Information Systems, which go under the collective names of Green IS and Environmental Management Systems (EMS), have been implemented in organizations to support environmental work and sustainability, while striving for efficiency and cost reduction. Municipalities and regions are major organizational actors and it is important that they are at the forefront of a development towards a country without fossil emissions. Thus, the purpose of this bachelor thesis research has been to investigate how municipalities and regions in Småland use Green IS and EMS for sustainability and climate work. The research study explored which type of these information systems are used in municipalities and regions in Småland and whether their use has contributed to reduced climate footprint. For this, a small-N-approach was selected in six municipalities and regions. The informants were purposively chosen as they work in different roles at environmental units of municipalities and regions. For the collection of empirical research data, semi-structured interviews were conducted with the aforementioned informants to gain a deeper knowledge and understanding of the research topic. Furthermore, a thematic analysis was applied to present the research results and highlight how municipalities and regions operate regarding environmental work; how they use information systems for that purpose and whether this has helped the organization. The bachelor thesis research results show that municipalities and regions used a variety of Green IS, Environmental Management Systems and related digital tools. Most of the organizations had some form of software and applications for calculating and reporting climate data, as well as the ability to visualize this data. Within the organization’s climate work, this was used to collect statistics for emissions and, at the same time, identify critical areas. This has resulted in measures being implemented in the pursuit of more efficient climate work. The research results indicate that there are no quantitative figures on how the use of Green IS and EMS has affected the organization’s climate footprint. Instead, it has provided a more efficient way to identify critical areas through calculation and visualization of climate data, which has been the basis for measurements. Concluding, Green IS and EMS were found to be implemented in several ways, indirectly reducing emission factors in the study’s surveyed municipalities and regions.
|
10 |
Koldioxidbudget 2021-2045 för Tranemokommun : En granskning av potentiella vägar till en fossilfri kommunAxengren, Julia January 2020 (has links)
Antropogena utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har orsakat en ökning avden globala genomsnittliga yttemperaturen över förindustriella nivåer. Samhället stårdärför inför en klimatomställning på en global, nationell och lokal nivå. Den globalakoldioxidbudgeten motsvarar den totala mängd antropogena koldioxidutsläpp som ärtillåtet för att hålla sig inom ramen av de uppsatta målen inom Parisavtalet. Studienbryter ner den globala koldioxidbudgeten på lokal nivå för att åskådliggörapotentiella vägar för Tranemo till att bli en fossilfri kommun. Studien bygger därförpå en datainsamling av territoriella och konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp inomkommunens geografiska område samt inom kommunens förvaltningsorganisation.Studien analyserar vidare hur den framtida utvecklingen av klimatarbetet påverkarkoldioxidutsläpp med hjälp av scenariotekniker baserat på suveränitetsprincipen.Utsläpp orsakade från industrisektorn, transporter och utrikesflyg motsvarar de trestörsta utsläppskällorna i det geografiska området. Det beskrivna önskvärda scenariot,Best case scenario, budgeterar 602 KT CO2 mellan åren 2021-2045 därutsläppsminskande åtgärder från en av kommunens största industrier är avgörandeför att hålla sig inom ramen av budgeten. Studien visar att om samhället fortsätter attproducera och konsumera i samma takt som tidigare år kommer budgeterade utsläppvara förbrukad vid år 2027. Studien speglar den nationella och globala bilden av industrisektorn som endominerande utsläppskälla. I kontrast till identifierade konsumtionsbaseradeutsläppsminskande åtgärder är industrisektorn är en aktör som skapar en avgörandeeffekt i klimatarbetet för att reducera koldioxidutsläppen. Slutsatser dras attkoldioxidbudgeten som ett politiskt styrande dokument betraktas som ett effektivtstyrmedel om kommunen har större handlingskraft och rådighet över utsläppen somsker. Samverkan mellan offentlig och privat sektor betraktas därför som enframgångsfaktor. Kommunens utmaning för att möjliggöra klimatomställningen är attföra en kraftfull klimatpolitik och vidta åtgärder i ett tidigt skede. Vidare slutsatsersom dras i studien är därför vikten av ett strategiskt utvecklingsarbete för attmöjliggöra klimatomställningen. / Carbon dioxide emissions together with other greenhouse gases emitted byanthropogenic activities have caused an increased global average surface temperatureabove pre-industrial levels. The society is therefore facing a challenge to limit theenvironmental and societal risks associated to a global warming below 2 ° C, with theambition of 1.5 ° C. The global carbon budget determines the total amount ofanthropogenic carbon dioxide emissions that are allowed to likely limit a globalwarming of 2 ° C. By breaking down the global carbon budget at a local level,highlights this study hypothetical ways for the municipality of Tranemo to become afossil free municipality by using scenario techniques according to the principal of“grandfathering”. The study therefor maps out historical territorial and consumptionbasedcarbon dioxide emissions that are caused within the municipality’sgeographical area, and within the municipality’s administrative organization, in orderto further identify and propose climate actions.The study points out that emissions caused by the industrial sector, transportationsector, and international flights generate the greatest impact in the geographical areaof Tranemo. The desirable scenario, Best case scenario, accounts 602 KT CO2 betweenyear 2021-2045 where an emission reduction action from one of the municipality’slargest industries is crucial to stay within the budget. The study illustrates that thebudget will be spent by the year 2027 if the society continues to produce and consumein the same pace as previous years. The industrial sector is a dominant polluter at a national and global level. The studyconfirms that industrial sector is also a dominant emission source at a local level forthe geographical area of Tranemo. Climate actions within the industrial sector aretherefore crucial. The identified consumption-based climate actions are consequentlynegligible in contrast to emissions caused by the industrial sector. The studyconcludes that the carbon budget as a political document is regarded as an effectivetool if the municipality has a greater leverage and resourcefulness of the overallgenerated emissions. Cooperation between public and private actors is considered tobe a factor for success. The study clarifies the importance of strategic developmentwork, and influencing factors connected to it when it comes to transforming oursociety towards a sustainable development. / <p>2020-06-05</p>
|
Page generated in 0.0608 seconds