I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande: Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen? Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet? Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsa Vilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa?   Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. Dessutom utgör en enkätstudie som besvarats av 85 lärare kompletterande metod. Med utgångspunkt i Bernstein och Lindes teorier om hur kunskap kan bedömas utifrån olika koder och hur läroplanens intentioner tolkas och omtolkas visar undersökningens resultat att samsynen kring betyget Godkänd kan förklaras med att lärarnas betygsättning i ämnet för bygger på en bedömning av kunskaper utifrån competence code. Det viktigaste med ämnet är att utveckla kunskaper om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, samt att väcka ett intresse för fysisk aktivitet. Studien visar att båda dessa teman kan bedömas utifrån competence code för betyget Godkänd. Resultatet visar också att lärarna uppfattar det som att de nya styrdokumenten inte kommer att påverka undervisningen och betygsättningspraktiken särskilt mycket. Det som kan komma att förändras är att undervisningen kommer bli mer teoretisk. Lärarna är positiva till att den nya betygsskalan har fler steg, men att de otydliga kunskapskraven och trappstegsprincipen i betygsskalan gör att rättvisa och likvärdighet inte kommer att kunna garanteras. Slutsatsen är att lärarna i idrott och hälsa tillämpar en betygssättningspraktik med utgångspunkt i en konstruktivistisk kunskapssyn för det lägsta betygssteget, vilket innebär att de bedömer och betygsätter dessa elevers lärprocess. Studien ger indikationer på behovet av adekvat och professionell fortbildning, bedömningsexempel för ämnet och en aktiv diskussion om den nya betygsskalans tillämpning både på formuleringsnivå och på transformeringsnivå.

<p>Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien. Det kan förväntas att ländernas skilda institutionella uppsättningar kommer att påverka bolagskodernas tillämpning. Vidare är det av intresse att studera vilka faktorer som kan förklara bolagens val att följa bolagskoden.</p><p>För att uppfylla uppsatsens syfte har ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats antagits. Utifrån två befintliga teorier, agentteorin och den institutionella teorin, har att antal förklarande variabler tagits fram. Våra data insamlades i en kvantitativ dokumentundersökning, i vilken 100 svenska och 39 tjeckiska bolag ingick.</p><p>Slutsatsen blev att bolagskoden tillämpas i en högre utsträckning bland de svenska bolagen än de tjeckiska bolagen, i synnerhet vad det gäller de svenska bolag som åläggs att tillämpa bolagskoden. Storlek, hemlandets påverkan, antal styrelseledamöter, korsnotering samt lönsamhet var de förklarande variablerna vars statistiska samband med följsamhet gentemot koden inte kunde förkastas.</p>

Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien. Det kan förväntas att ländernas skilda institutionella uppsättningar kommer att påverka bolagskodernas tillämpning. Vidare är det av intresse att studera vilka faktorer som kan förklara bolagens val att följa bolagskoden. För att uppfylla uppsatsens syfte har ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats antagits. Utifrån två befintliga teorier, agentteorin och den institutionella teorin, har att antal förklarande variabler tagits fram. Våra data insamlades i en kvantitativ dokumentundersökning, i vilken 100 svenska och 39 tjeckiska bolag ingick. Slutsatsen blev att bolagskoden tillämpas i en högre utsträckning bland de svenska bolagen än de tjeckiska bolagen, i synnerhet vad det gäller de svenska bolag som åläggs att tillämpa bolagskoden. Storlek, hemlandets påverkan, antal styrelseledamöter, korsnotering samt lönsamhet var de förklarande variablerna vars statistiska samband med följsamhet gentemot koden inte kunde förkastas.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin följt av hur Funktionsinriktad Musikterapi – FMT växte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med två adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogör för den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin. För att beskriva resultatet har jag valt att använda mig av s.k. analystabeller, dessa tabeller ger en beskrivning av hur jag uppfattar adepternas utveckling av sina funktioner över tid. Resultaten visar på förbättringar hos båda adepterna. Den stora avgörande skillnaden för adepternas förändring, är den tid som krävts för den enskildes utveckling.

<p>Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas. Detta syfte besvaras genom en kvalitativ studie där intervjuer genomförs med sex revisorer på två kontor inom revisionsbyrån KPMG.</p><p>En etisk kod är till för att öka medarbetares kunskap och på så vis påverka deras beteende. När en etisk kod har implementerats i organisationer uppstår frågor om hur de ska försäkra sig om att koden efterlevs. Interaktion mellan värderingar, beteenden och strukturer kan bidra till att etik efterlevs i organisationer. Global Code of Conduct är KPMGs utarbetade etiska kod, vilken sätter grunden för företagets etiska principer. I mer eller mindre utsträckning tar koden upp företagets värderingar, att medarbetarna ska uppträda med integritet, ansvarsförhållanden, etiskt ställningstagande och att medarbetare ska söka hjälp vid dilemman. Respondenterna i sin tur tar i mer eller mindre utsträckning upp organisationens struktur och utformning, kännedomen om och förståelse för syftet med den etiska koden, personliga värderingar, etiksamordnaren i organisationen, organisationens tillvägagångssätt för efterlevnad av den etiska koden samt konsekvenser av oetiskt handlande.</p><p>Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterlevanden av en etisk kod och med hjälp av dessa faktorer analyseras det hur efterlevanden av den etiska koden ser ut i KPMG. Det har framkommit att KPMG bland annat tydliggör syftet med företagets etiska kod, uppmanar diskussioner mellan medarbetare samt att det finns etiksamordnare på kontoren för att den etiska koden ska efterlevas. Den slutsats som kan dras är att trots de olika tillvägagångssätt som KPMG använder sig av för att den etiska koden ska efterlevas är dessa försök inte tillräckliga för att medarbetare ska bli medvetna om denna etiska kod och dess innehåll.</p>

Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas. Detta syfte besvaras genom en kvalitativ studie där intervjuer genomförs med sex revisorer på två kontor inom revisionsbyrån KPMG. En etisk kod är till för att öka medarbetares kunskap och på så vis påverka deras beteende. När en etisk kod har implementerats i organisationer uppstår frågor om hur de ska försäkra sig om att koden efterlevs. Interaktion mellan värderingar, beteenden och strukturer kan bidra till att etik efterlevs i organisationer. Global Code of Conduct är KPMGs utarbetade etiska kod, vilken sätter grunden för företagets etiska principer. I mer eller mindre utsträckning tar koden upp företagets värderingar, att medarbetarna ska uppträda med integritet, ansvarsförhållanden, etiskt ställningstagande och att medarbetare ska söka hjälp vid dilemman. Respondenterna i sin tur tar i mer eller mindre utsträckning upp organisationens struktur och utformning, kännedomen om och förståelse för syftet med den etiska koden, personliga värderingar, etiksamordnaren i organisationen, organisationens tillvägagångssätt för efterlevnad av den etiska koden samt konsekvenser av oetiskt handlande. Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterlevanden av en etisk kod och med hjälp av dessa faktorer analyseras det hur efterlevanden av den etiska koden ser ut i KPMG. Det har framkommit att KPMG bland annat tydliggör syftet med företagets etiska kod, uppmanar diskussioner mellan medarbetare samt att det finns etiksamordnare på kontoren för att den etiska koden ska efterlevas. Den slutsats som kan dras är att trots de olika tillvägagångssätt som KPMG använder sig av för att den etiska koden ska efterlevas är dessa försök inte tillräckliga för att medarbetare ska bli medvetna om denna etiska kod och dess innehåll.

Hur gestaltas sanningsanspråket i mockumentärer i förhållande till dokumentärer? Denna uppsats tjänar till att undersöka hur/om ungdomar i 15 och 16 års ålder är kapabla att se skillnad på mockumentärfilm och dokumentärfilm.

Undersökning utgår från kläder som kommunikativa element och lyfter fram en blå dunjacka från Fjällräven som ett exempel. På vägen till en betydelse för detta tecken presenteras även tecknet fjortis, ett resultat av en teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. Människan kommunicerar mening via tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns. Vi lever i en kulturellt friställd tid, där även tecknen är friställda. Det finns många små möjliga tolkningar för ett tecken. Hur vi representerar oss med tecken har betydelse för hur vi uppfattas av andra individer. Det finns en föreställning om att frågor kring representation av individers identiteter är särskilt stora bland tonåringar. Ungdomars teckenspråk är dessutom fullt av nyanser. Jag bad därför sex elever i årskurs nio om hjälp, de fungerar i undersökningen som teckentolkare. Man kan tycka att jag gör en höna av en fjäder, men jag menar att denna blå dunjacka är ett exempel som belyser en stor del av det som är kultur, nämligen tecken som kommunikation. Som metod används klippdockor vid intervjuerna för att påvisa hur konstruktionen av en individs representation kan gå till. Dessa klippdockor animeras i gestaltningsdelen. Kortfilmen visualiserar hur tecken tolkas beroende på vilka koder läsaren har. / BI/Media

No description available.

Under tidigare arbete och VFU i förskola har vi uppmärksammat att pedagoger ofta inte engagerar sig i barns lek, speciellt utomhus. Facklitteratur beskriver hur det riskerar att hämma barns fysiska utveckling och förklarar att när barn och vuxna rör sig tillsammans förbättras barns förutsättningar för utveckling. Syftet med detta arbete är att skapa ett rörelsematerial som utmanar pedagoger att röra på sig och leka tillsammans med barn. Dilemmat är att det redan finns flera olika sorters rörelsematerial ute på marknaden. Frågan är då hur ett nytt rörelsematerial kan utformas så att det engagerar både barn och vuxna i rörelse och kompletterar sådant som redan finns. Metoden bestod av att först skapa ett rörelsematerial bestående av två lyckohjul med rörelser som inriktade sig på fin- och grovmotorik. Dessa lyckohjul mailades sedan till 34 pedagoger runtom i Sverige som fick prova på materialet och sedan utvärdera det i en enkät. Deltagarna söktes via sociala medier och pedagogerna som valdes ut var de som först visade intresse för materialet. Resultatet visar att både barn och pedagoger uppskattade rörelsematerialet men det var pedagogernas svar på enkäten som användes för att förbättra materialet. Bland annat lades bildstöd och en tydligare koppling till utomhusmiljön till i den uppdaterade versionen av materialet. Detta resulterade i att sex nya lyckohjul skapades, fortfarande inriktade mot fin- och grovmotoriska rörelser.