Ternary codes for unequal error protection is a part of a communication system where different parts of the information to be transmitted can receive different amount of error protection. There are a lot of applications where the channel conditions fluctuate so that reliable or acceptable communication can not be guaranteed. Regardless whether the fluctuations of the channel are intentional or not the idea is to let the coderate decrease so that the error correcting capability can increase for the part of the information to be more protected. By using the support, the nonzero positions of the ternary code, a new binary code can be extracted with properties different from the ternary code in the sense of cardinality and minimum Hamming distance. When the channel conditions are good the receiver decodes the message using ternary decisions and receives all information included in the codeword. When the channel conditions drops the receiver decodes the message using binary decisions to assimilate the information in the support. What the properties of the ternary code should be like to give a good ternary error correcting capability and best possible error correcting capability for the support is one of the questions this thesis will look at. A number of ternary codes used in this thesis are constructed from Mattias Svanströms dissertation “Ternary Codes with Weight Constraints”, [4]. The properties of the support have been studied and modified in that sense it has given a new binary code with better error correctingcapability and an acceptable coderate. The unequal error protection lies in the modulation scheme. By using knowledge of the weight distribution and the error correcting capability of the ternary code the signal points in the modulation scheme can be optimized in the sense of error probability for ternary or binary decoding. When optimal error probability for the complete system is required optimal signal points for both modulations schemes needs to be considered and the final signal points placed thereafter.

Design regulations for concrete structures differ through time and place. Throughout the years design regulations have been changed and adjusted for improvement and to ensure safe and secured structures. In Sweden, several design codes and regulations were published from time to time, regulations that needed to be followed when designing structures for different purposes. Some of the design codes that were used during the 20th century were BABS (Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstagdan, 1947-1968), SBN (Svensk Byggnom, 1968-1989), NR (Nybyggnadsregler, 1989-1994), and BKR (Boverkets Konstruktionsregler, 1994-2010) used for the consideration of load combinations on different structures. For design methods and theories “Statliga betongbestämmelser of year 1949” and “BBK 79, Nya betongbestämmelser” were published and used at that time. With development in the construction industry, new laws and regulations were issued to bear with today’s high standards and safety regulation. The Eurocodes were released to consider all new improvements and adjustments as well as facilitate trade between the European countries participating in the European standardization work, CEN. The Eurocodes were set as a base reference for several design purposes among the Europe area. The thesis was performed at the engineering consultancy company WSP to collect and assemble knowledge about the old norms and calculation methods and compare them with Eurocode and identify similarities and differences. The knowledge on the old and new codes was used to study two case studies. Case studies 1 and 2 are both office building structures where high and varying loads occur. Case study 1, built in 1954, consists of a 6-floor story building with the upper floors used as offices and the ground floor as commercial shops. Case study 2, built in 1961, consists of an 8-floor story building with 6 upper floors for office use and ground floors for commercial shops. From each case study one upper floor was chosen for the design and a continuous beam was designed for bending and shear. The design of columns was done on the last column which lays on the foundation of each building. The design calculations are made for beams and columns starting with “Statliga Betongsbestämmelser” as a reference code and the area of steel obtained from the dimensioning are kept the same in the design using “BBK79” and “Eurocode”. The variable difference are the load combinations that differ among the three codes BABS, SBN80 and Eurocode and the change in the design method which resulted in the change in the utilization ratio. The results were similar for both case studies which shows the consistency in the calculations. The total load q increased by 10% in SBN and 41% increase in Eurocode compared to BABS. This showed the change in safety standards by raising the total load on a structure by the use of partial coefficients. For beams in case 1, the utilization for bending was 98% of its capacity when designing using BABS with Statliga Betongsbestämmelser. This value decreased to 64% while using SBN80 with BBK79. In Eurocode the ratio of utilization increased to a value of 75%. Moreover, the utilization of columns in bending using BABS with Statliga betongbestämmelser showed a ratio of 84% and then decreased to 47% in SBN80 with BBK79 and increased somewhat to 51% in Eurocode. Regarding shear design all three norms were critical and strict in the method of design. It showed the importance and sensitivity of beams against shear. For BABS 67% of shear utilization was obtained and this value decreased to 54% in SBN and 52% in Eurocode. This shows the change in the method of designing using consecutive codes at three different times. The change concerns new concepts in the safety regulations from applying the safety on the material in the old norms to increasing the load and allow more usage of the material in the more recent codes. BBK79 and Eurocode share similarities in the design procedures and the use of the partial coefficient method. The increase of utilization in the Eurocode is due to the higher partial coefficient values and the modified load combination equations that resulted in a higher possible load than that from BBK79 but with almost the same load-bearing capacity in both BBK79 and Eurocode. / Genom åren har tillvägagångsättet för dimensionering av betongkonstruktioner reformerats. Äldre konstruktioner är beräknade med den norm som vid tidpunkten för projekteringen gällde. Variationer av normer som har använts under åren för lastkombinering är BABS (Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan 1947–1968), SBN (Svensk Byggnorm, 1968–1989), NR (Nybyggnadsregler, 1989– 1994) och BKR (Boverkets Konstruktionsregler, 1994–2010). Normer som använts för dimensionering är ”Statliga betongbestämmelser år 1949” och ”BBK 79, nya betongbestämmelser”. Eurokoder som är gemensamma dimensionsregler för bärverk i Europa började tillämpas dels för högre krav sattes på konstruktioner, dels för att underlätta handeln inom de länder som ingår i det europeiska standardiseringsarbetet CEN. Eurokoderna utgör en referensbas för olika ändamål vad gäller dimensionering av konstruktioner i Europa. Detta examensarbete genomfördes på med konsultföretaget WSP för att samla in och sammanställa kunskapen om gamla normer och beräkningsmetoder och jämföra dem med Eurokoderna och identifiera likheter och skillnader. Kunskapen om gamla och nya normer användes i två fallstudier. Fallstudierna 1 och 2 är båda kontorsbyggnader där höga och varierande laster förekommer. Fallstudie 1, byggt 1954, består av en sexvåningars byggnad med de övre våningarna för kontor och bottenvåningen för kommersiella affärslokaler. Fallstudie 2, byggd 1961, består av en åttavånings byggnad med de sex översta våningarna för kontor och de understa för affärslokaler. I varje fallstudie valdes ett övre våningsplan ut för dimensionering och en kontinuerlig balk dimensionerades för böjande moment och tvärkraft. Dimensioneringen av en pelare genomfördes för den sista pelarna som ansluter till respektive byggnads grundläggning. Konstruktionsberäkningarna görs för balkar och kolonner som börjar med ”Statliga Betongsbestämmelser” som en referenskod och armeringsarean från den dimensioneringen låses och används sedan vid dimensioneringen enligt ”BBK79” och “Eurocode”. Den variabla skillnaden är lastkombinationerna som skiljer sig mellan de tre koderna BABS, SBN80 och Eurokod och förändringen i dimensioneringsmetoden som resulterade i förändringen i utnyttjandegrad. Resultaten var liknande för båda fallstudierna som visar konsistensen i beräkningarna. Den totala belastningen q ökade med 10 % i SBN och 41 % ökning i Eurokod jämfört med BABS. Detta visade förändringen i säkerhetsstandarder genom att höja den totala belastningen på en struktur med hjälp av partiella koefficienter. För balken i fallstudie 1 var utnyttjandegraden för böjande moment 98 % av dess kapacitet vid dimensionering med BABS med Statliga Betongsbestämmelser. Detta värde minskade till 64 % när SBN80 och BBK79 användes. Med Eurokod ökade utnyttjandegraden till 75 %. Vidare visade dimensionering med BABS med Statliga betongbestämmelser en utnyttjandegrad för pelaren på 84 % som sedan minskade till 47 % med SBN80 och BBK79 och ökade något till 51 % med Eurokod. När det gäller tvärkraftsdimensionering var alla tre normer kritiska och strikta. Det visade vikten av och känsligheten hos balkar mot skjuvning. För BABS erhölls 67 % av kapaciteten för tvärkraft och detta värde minskade till 54 % i SBN och 52 % i Eurokod. Detta visar förändringen i metoden att dimensionera med hjälp av på varandra följande koder vid tre olika tidpunkter. Förändringen gäller nya koncept i säkerhetsföreskrifterna från att beakta säkerheten för materialet i de gamla normerna till att öka belastningen och möjliggöra en högre utnyttjandegrad av materialet i de nyare koderna. BBK79 och Eurocode delar likheter i konstruktionsförfarandena och användningen av metoden för partiell koefficient. Ökningen av utnyttjandet i Eurokoden beror på de högre partiella koefficientvärdena och de modifierade ekvationerna för belastningskombinationer som resulterade i en högre möjlig belastning än den från BBK79 men med nästan samma bärförmåga i både BBK79 och Eurokod.

This study examines the relationship between music and image in two of Hayao Miyazaki's films. Based on literature studies on film music and narrativity, together with an analysis of how the music is used in the films Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service, the study shows how the music affects the narrative. The questions discussed in this reflective essay are: What is the narrative function of Hisaishi's compositions for Miyazaki's Studio Ghibli films? What is the function of the leitmotifs and are any musical codes used? Does diegetic music appear in the films? How are the leitmotifs associated with the characters in different situations? Do the motifs convey objects, characters, emotions, places or something else? The conclusion of the paper shows that by using leitmotifs, musical themes and codes, Hisaishi has managed to strengthen and enhance the narrative of both films. Hisaishi's compositions for both Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service have been shown to play a significant role in the viewer's experience of the film and its plot. Hisaishi's use of leitmotifs varies depending on the character, event or emotion it represents. Some of the leitmotifs convey the characters' emotions and expressions to the audience, which we would otherwise not see through dialogue alone. The composer also uses a lot of musical codes and even diegetic music. Several cultural musical codes can be heard that make the audience associate with a Western culture.

På grund av de senaste årens ökade konkurrens inom detaljhandeln har det blivit allt mer nödvändigt att på olika sätt differentiera sig från sina konkurrenter. Ett viktigt verktyg för företagen kommer bli hanteringen av informationsteknologiska strategier. Frågan företagen bör ställa sig är hur de ska lyckas med dessa strategier. Syftet med denna studie är därför att undersöka om informationsteknologiska lösningar kan integreras i en fysisk butik på ett sådant sätt att det skapar mervärde för kunder.Teorin utgår ifrån nyckelorden konsumentbeteende och upplevt värde. Det upplevda värdet har operationaliserats och ligger vidare till grund för studiens sju hypoteser. För att finna svar på studiens syfte har en kvantitativ undersökning gjorts, vilket mer specifikt utgjorde observation och enkät i en fysisk butik. Enkätens genomförande innebar att respondenterna först fick i uppdrag att scanna en QR-kod och ta del av informationen i den, därefter fick de svara på ett antal frågor.Resultaten från enkätstudien visar att respondenterna är positivt inställda till QR-koder i fysiska butiker, dock krävs det att de på något sätt blir introducerade till QR-koden. Genom att erbjuda information som respondenterna normalt inte har tillgång till vid ett butiksbesök visar resultatet att QR-koden ökar den upplevda effektiviteten och bekvämligheten. Emellertid uppskattar respondenterna inte effektivitet i form av att betala en vara med QR-koden för att slippa stå i kassakö, däremot kan QR-koden minska behovet av personlig service. Slutsatsen av resultaten är att QR-koder ökar det upplevda konsumentvärdet i fysiska butiker.Denna studie är baserad på ett icke-sannolikhetsurval, på grund av detta är det av intresse att i framtiden genomföra en större studie med ett representativt urval. Viktigt att ta i beaktning gällande resultaten är att dessa kan vara påverkade av undersökningens kontext som innebär ett påhittat scenario. Slutligen presenterar denna uppsats ett antal förslag på hur företag inom detaljhandel ska förhålla sig till informationsteknologiska lösningar för att öka det upplevda kundvärdet. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten. Den 1 januari år 2008 övergick SNI-koderna från bestämmande till att bli vägledande. Gränsdragningsproblem huruvida en tjänst är att klassificera som byggtjänst och ett företag som byggföretag uppstår för de företag där en tillämpning av regelverket inte är glasklart. I den här studien undersöks rapporter, doktrin, rättspraxis och lagtext för att tydliggöra och uppmärksamma detta problem. Byggmoms innebär att det är förvärvaren av tjänsten som hanterar utgående moms för förvärvad tjänst. Hanteringen av mervärdeskatten liknar mervärdesskattesystemet som används inom handeln av varor och tjänster mellan företag i olika länder inom EU. Regelverket har uppfyllt sitt syfte, att göra det mindre lönsamt att fuska. Ett hinder för att erhålla avdragsrätt för ingående moms som inte kommer att redovisas och betalas av säljaren. Regelverket för omvänd skattskyldighet är tydlig för majoriteten av byggföretagen. Skatteverket har utfärdat förhandsbesked åt företag där gränsdragningen har varit ett problem. Alla förhandsbesked har inte alltid varit i linje med varandra, vilket visar på problematik vad gäller regelverkets tillämpningsområde och dess gränsdragning.</p> / <p>In the early 2000s the Swedish Tax Agency produced a report which examined the shortfall of taxes in the construction industry. The report did include a proposal to introduce reverse charge in the construction industry, construction VAT. The legislative proposal in the bill 2005/06: 130 was accepted by the Swedish parliament and came into force on 1st of July 2007. During the remainder of 2007 the SNI-codes was used to decide whether a company would be subject to the reverse charge or not. On 1st of January 2008 the SNI-codes went from the role of defining to the role of guiding. The main problem is that of boundary concerning the categorization if a service should be classified as a building service or a company classified as a building company where the application of the regulation is not crystal clear. This study examines reports, doctrine, jurisprudence and legal document to clarify and address this problem. Construction VAT means that the purchaser of the service will handle outgoing VAT for the acquired service. The handling of the construction VAT is similar to that used in the trade of goods and services between companies in different countries within the EU. The legal framework has served its purpose, to make it less profitable to withhold tax and to become an obstacle to obtain the right to deduct VAT which will not be reported and remitted by the seller. The law of reverse charge is distinct to the majority of construction companies. The Swedish Tax Agency has issued preliminary notifications to companies where boundaries have been a problem. All of the notifications have not always been consistent with each other which are signs of problems with demarcation of the regulation.</p>

<p>En säker informationskanal med hög överföringskvalitet krävs i dessa dagar när informationsöverföringen ökar för varje år som går. Det finns olika sätt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet är av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstå kan detekteras och även korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori.</p><p>Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera några vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon. Jag går in på djupet av en av de absolut äldsta kodningsalgoritmerna, en kod som presenterades 1954 av David E. Muller, något senare presenterade en annan föregångare inom kodningsteori, Irving S. Reed, en avkodningsalgoritm för Mullers kod. Denna kod blev känd under namnet Reed-Muller kod.</p><p>Jag presenterar teorin bakom Reed-Muller kod och hur ett Reed-Muller kodord skapas med hjälp av teorin. Jag visar också hur man avkodar Reed-Muller kod med hjälp av olika algoritmer där Irving S. Reeds algoritm står i centrum. För att testa kodning och avkodning i simulerad verklighet används datorprogrammet Matlab. Slutligen presenteras hur kodnings- och avkodningsalgoritmer kan skapas med hjälp av grindnät.</p>

I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten. Den 1 januari år 2008 övergick SNI-koderna från bestämmande till att bli vägledande. Gränsdragningsproblem huruvida en tjänst är att klassificera som byggtjänst och ett företag som byggföretag uppstår för de företag där en tillämpning av regelverket inte är glasklart. I den här studien undersöks rapporter, doktrin, rättspraxis och lagtext för att tydliggöra och uppmärksamma detta problem. Byggmoms innebär att det är förvärvaren av tjänsten som hanterar utgående moms för förvärvad tjänst. Hanteringen av mervärdeskatten liknar mervärdesskattesystemet som används inom handeln av varor och tjänster mellan företag i olika länder inom EU. Regelverket har uppfyllt sitt syfte, att göra det mindre lönsamt att fuska. Ett hinder för att erhålla avdragsrätt för ingående moms som inte kommer att redovisas och betalas av säljaren. Regelverket för omvänd skattskyldighet är tydlig för majoriteten av byggföretagen. Skatteverket har utfärdat förhandsbesked åt företag där gränsdragningen har varit ett problem. Alla förhandsbesked har inte alltid varit i linje med varandra, vilket visar på problematik vad gäller regelverkets tillämpningsområde och dess gränsdragning. / In the early 2000s the Swedish Tax Agency produced a report which examined the shortfall of taxes in the construction industry. The report did include a proposal to introduce reverse charge in the construction industry, construction VAT. The legislative proposal in the bill 2005/06: 130 was accepted by the Swedish parliament and came into force on 1st of July 2007. During the remainder of 2007 the SNI-codes was used to decide whether a company would be subject to the reverse charge or not. On 1st of January 2008 the SNI-codes went from the role of defining to the role of guiding. The main problem is that of boundary concerning the categorization if a service should be classified as a building service or a company classified as a building company where the application of the regulation is not crystal clear. This study examines reports, doctrine, jurisprudence and legal document to clarify and address this problem. Construction VAT means that the purchaser of the service will handle outgoing VAT for the acquired service. The handling of the construction VAT is similar to that used in the trade of goods and services between companies in different countries within the EU. The legal framework has served its purpose, to make it less profitable to withhold tax and to become an obstacle to obtain the right to deduct VAT which will not be reported and remitted by the seller. The law of reverse charge is distinct to the majority of construction companies. The Swedish Tax Agency has issued preliminary notifications to companies where boundaries have been a problem. All of the notifications have not always been consistent with each other which are signs of problems with demarcation of the regulation.

En säker informationskanal med hög överföringskvalitet krävs i dessa dagar när informationsöverföringen ökar för varje år som går. Det finns olika sätt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet är av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstå kan detekteras och även korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori. Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera några vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon. Jag går in på djupet av en av de absolut äldsta kodningsalgoritmerna, en kod som presenterades 1954 av David E. Muller, något senare presenterade en annan föregångare inom kodningsteori, Irving S. Reed, en avkodningsalgoritm för Mullers kod. Denna kod blev känd under namnet Reed-Muller kod. Jag presenterar teorin bakom Reed-Muller kod och hur ett Reed-Muller kodord skapas med hjälp av teorin. Jag visar också hur man avkodar Reed-Muller kod med hjälp av olika algoritmer där Irving S. Reeds algoritm står i centrum. För att testa kodning och avkodning i simulerad verklighet används datorprogrammet Matlab. Slutligen presenteras hur kodnings- och avkodningsalgoritmer kan skapas med hjälp av grindnät.

Detta kandidatarbete kommer undersöka hur vi designar en smart applikation i köket för att bidra till ett minskat matslöseri. Vi går in i undersökningen med frågan “Hur kan en smart applikation i köket göra vardagen trevligare och lättare, samt bidra till ett minskat matslöseri?”. Vi forskar inom matslöseri, smarta hem, smarta kylskåp och QR-koder. Utifrån denna forskning designar vi upp en prototyp för ett smart kök i form av en applikation. Vi bildar en egen uppfattning på konceptet det smarta köket. Det kommer finnas en genomgång på hur vi gestaltar vår lösning till frågeställningen och vilka metoder som använts för att komma fram till slutresultatet. / This Bachelor Thesis will examine how to design a smart appliance in the kitchen to help reduce food waste. We go into the survey with the question "How can a smart application in the kitchen make the living day more enjoyable and easier, as well as contribute to a reduced food waste?". We research in food waste, smart homes, smart refrigerators and QR codes. Based on this research, we design a prototype for a smart kitchen in the form of a mobile application. We form our own perception of the concept of the smart kitchen. There will be a review of how we shape our solution to the question and the methods used to arrive at the final result.

Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angående kodväxling, en form av språkblandning. En förutsättning för att den här typen av språkblandning kan ske är att talaren erhåller en tvåspråkighet där det ena språket är mer dominant än det andra. Det språket som är dominant är i den här undersökningen är svenska och det så kallade gästspråket som kodväxlingen sker på är engelska. Kodväxlingen skiljer sig dock från låneord och importord då kodväxlingsord ännu inte blivit accepterade som låneord och importord i det svenska ordförrådet. Kodväxling har implementerats i det svenska språkbruket i flera decennier genom flera språk, framförallt franska och tyska under dessa länders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodväxling främst kommit att ske på engelska. Detta beror på att engelsktalande länder, som USA och England, varit i framkant på de marknader som idag är världsledande. Det mest betydande, för den här typen av språkförändring, är den tekniska utvecklingen och utvecklingen av de sociala medier som ofta förekommer på engelska (Birch-Jensen 2011:9). Kodväxlingen på engelska växte, och växer fortfarande, fram i stor del på de sociala medierna där den här typen av språkbruk används för att underlätta konversationer. Detta språkbruk används dock inte endast på sociala medier och internet utan har även kommit att implementerats i det talade språket och blivit en allt större del av vardagen menar de ungdomar som deltagit i studien. Den tidigare forskning som skett kring ämnet är begränsad, men Appel och Muyskens sociolingvistiska teori kring varför kodväxling förekommer är en teori som är anpassningsbar gällande ämnet. Likt den sociolingvistiska teorin påvisar den här studien på flera användningsområden för kodväxling, men det nämns av de deltagande ungdomarna ytterligare användningsområden än de Appel och Muysken redovisat. Resultatet av den här studien hävdar, i enlighet med den sociolingvistiska teorin, att den här formen av språkblandning sker med engelska ord och fraser i samband med svenskt språkbruk för att förstärka, förtydliga och för att inge en annan känsla än vad det svenska ordförrådet är kapabelt till enligt de deltagande ungdomarna (Appel &amp; Muysken 2005:117). En form av exkludering kan även ske via kodväxling, men detta är dock inget som ungdomarna anser vara ett primärt användningsområde för kodväxling. Den här formen av exkludering kan ske då ungdomarna menar att de inte tillämpar kodväxling med äldre personer, då de anser att kodväxling är begränsat till en viss generation då kunskap om kodväxling och det engelska språket ofta saknas hos en äldre åldersgrupp. Appel och Muysken teori påvisar dock motsatsen att kodväxling inte är åldersbegränsat, vilket medför att ungdomarnas påstående angående detta kan ifrågasättas (Appel &amp; Muysken 2005:119). Om kodväxling idag är åldersbegränsat, vilket ungdomarna menar, kan det dock ha skett en förändring genom de sociala mediernas stora utveckling de senaste åren. Eftersom ungdomar främst är den åldersgrupp som använder dessa sociala medier är det möjligt att de även har blivit de som brukar den typen av språkligt fenomen som ofta förekommer på dessa medier. Detta kan ha medfört att ungdomarna infört den här typen av språkbruk mer i det talade språket. Språkliga förändringar har påverkan på samhället och dess inrättningar. Skolan är en av de inrättningar som ständigt måste adaptera sig efter förändringar, men anpassningen efter dessa förändringar är ofta svårgenomförlig. Undervisningen i ämnet svenska präglas idag främst av det språkbruk som kallas rikssvenska, vilket många elever inte kan identifiera sig med. Om undervisningen skulle anpassas mer efter erfarenhetspedagogiken och tillåta eleverna att använda sitt egna språk, däribland kodväxling, skulle detta troligen öka elevernas förståelse och motivation till ämnet (Nilsson 2005:68). Kodväxling har idag enligt resultatet av den här studien blivit ett normaliserat fenomen. Detta främst beroende på att det har blivit en avgörande del av det språkbruk som tillämpas av de deltagande ungdomarna. Om detta språkbruk kommer att fortsätta att tillämpas av ungdomarna även i vuxen ålder kan inte avgöras, men då ungdomarna påstår att de tillämpar kodväxling då det svenska ordförrådet inte räcker till är det möjligt att kodväxling fortsättningsvis kommer utgöra en stor del av det svenska språkbruket för ungdomarna även i framtiden. Om en utökning av det svenska ordförrådet inte sker kommer ett alternativt språkbruk, eventuellt kodväxling, vara nödvändigt för den kommunikation som ungdomarna vill föra.