<p>Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.</p><p>Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.</p><p>Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.</p><p>Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.</p><p>För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.</p><p>Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits.</p>

<p>För att utvärdera en metod för tillämpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anställda på Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA består av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA är en metod som kan användas i tillämpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvärdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket är tabeller över kognitiva krav sammanställda av datamängden insamlad i intervjuerna. Utvärderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanställa en CDT med högt innehåll av kognitiva poster. Tabellerna har vidare presenterats för ett flertal personer engagerade i systemdesign eller forskning i beslutsfattande. Resultaten visar att praktiker kan sammanställa en CDT med hög andel kognitivt innehåll och att tabellen upplevs vara användbar både inom systemdesign och forskning. Dessutom presenteras förslag på hur ACTA kan anpassas för att stödja systemdesign.</p>

<p>Denna rapport redogör för en utvärdering av praktisk tillämpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA består av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden är speciellt utvecklad för att kunna användas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden är tänkt att utgöra ett verktyg med vars hjälp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan använda informationen som underlag för exempelvis systemdesign. I utvärderingen deltog civilingenjörer som intervjuledare, och de intervjuade experterna var stridsflygförare från Saab och FMV. Personer med mycket stor domänkunskap validerade informationen som framkom genom ACTA:s tillämpning, med avseende på i vilken grad innehållet kan betraktas som expertkunskap. Studien visar att metoden i stort fungerar som den är tänkt, d.v.s att den kan tillämpas av praktiker för att ta fram expertkunskap</p>

<p>Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.</p>

<p>Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.</p>

<p>Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.</p>

<p>Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet. Undersökningen syftar till att ta reda på om denna fontförbättringsteknik gagnar individer med olika utvecklad läsförmåga i samma utsträckning. Misstanke till detta bygger på tidigare forskning som har visat att kognitiv förmåga och läsbeteende ändras då individer utvecklar en läsförmåga. En undersökning med en komplex inomgruppsuppläggning (2x3) genomfördes där barn i olika åldrar (8 år, 12 år och 15 år) läste text från bildskärm med och utan fontförbättringstekniken ClearType. Resultaten visar att effekten av ClearType inte var statistiskt signifikant, men dock förekommer en tendens till en ökad läshastighet hos äldre åldersgrupper vid tillämpning av ClearType.</p>

No description available.

Syftet med arbetet är att beskriva eSport-branschen och skapa en förståelse för hur den fungerar. Vi ska också beskriva hur olika företag ser på branschen genom att analysera deras beslut till att beträda marknaden eller inte. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur en beslutstagares kognitiva struktur påverkar ett företags inträdesmetod till eSports.

Amningshjälpen is a Swedish non-profit association where women, called helpmothers, provide breastfeeding peer-support. Purpose: The aim of this bachelor thesis is to examine how and where helpmothers experience information needs and seek information on breastfeeding, and what obstacles they face doing this. Method: The method used is qualitative email-interview where four helpmothers answered a number of questions via email comparable to questions in a semi-structured interview. Theoretical framework: This thesis rests upon the serious leisure perspective and the theory of cognitive authority, particularly institutional authority and the theory that cognitive authority is created in communication between people. Earlier research: Earlier research shows that seeking leisure-related information is an ongoing process. Participants use a variety of sources and the most common are other people and the internet. Result and discussion: The results show that the helpmothers information behaviour is similar to that of earlier studies in serious leisure. Their information seeking is an ongoing process that cannot easily be separated from information seeking in daily life. This could be an explanation to why they don’t experience many information needs. They use a variety of sources, including databases, books and homepages. The most common sources are other people: laypersons, health care professionals and other helpmothers. When seeking information helpmothers want the information to be unbiased and based on science, they also encourage each other to look for such information. This way they are both part of and affected by the process of making science as an institution a cognitive authority in society.