Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Studien undersökte hur effektivt minimalistiska rörelse och formrepresentationer kan användas för att framkalla illusionen av levande och igenkännbara sammanhang. Kopplingen baseras på ett antal kognitivpsykologiska studier och teorier av Arnheim, Forti, Rorsach och Braisby & Gellatly. Bakgrunden till studien är baserad på att spelvärldar oftast upplevs obebodda, då det skulle ta mycket resurser från spelet att rendera fulla gator och folkmassor. För att testa problemformuleringen skapades 8 filmklipp uppdelade i 4 scener med två versioner var. En mer detaljerad med fulla modeller och detaljerade objekt och en odetaljerad där endast huvudsakliga former visade samma rörelser. För att testa dessa filmklipp designades en semistrukturerad intervju som användes för att intervjua 10 deltagare. Svaren deltagarna gav var vad studiens teorier förutspådde och det klargjordes att rörelserepresentationerna var  effektiva i att framkalla de större sammanhangen av scenerna. Studien saknar dock tillräckligt med deltagare för att vara vetenskapligt sund och kan utvecklas med uppföljningsstudier.

No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad i kognitiva förmågor mellan kvinnor och män samt hur dessa förmågor värderas på arbetsmarknaden. Frågeställningen som ska besvaras är hur kognitiv förmåga påverkarsannolikhetenattvarasysselsatt,arbetslösocheji arbetskraften för kvinnor och män i Sverige respektive Tyskland. Metoden som används är multipel linjär regression med heteroskedastiska standardfel. För att se hur stor del av skillnaderna i sysselsättning som kan förklaras av att kvinnor och män har olika kognitiva förmågor används Blinder-Oaxaca dekomponering. Resultaten för Sverige visar att läs- och skrivkunnighet är viktigast för kvinnor medan räknefärdighet äravstörstbetydelseförmän.ITysklandärräknefärdighetviktigastförbägge könen. Gemensamt för länderna är att män har större sannolikhet att vara sysselsatta medan kvinnor oftare befinner sig utanför arbetskraften. Vad det gäller arbetslösheten är det ingen signifikant skillnad mellan könen i något av länderna. Blinder-Oaxaca dekomponeringen visar att det i båda länderna finns en skillnad i sysselsättning mellan könen som inte kan förklaras av olika förmåga.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem. Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem. Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier. Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.

Brister i exekutiva funktioner (EF) har i tidigare forskning visat sig ha en koppling till symtom på Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Studiens syfte var att undersöka relationen mellan brister i EF och lärarskattade ADHD-symtom hos förskolebarn i en icke-klinisk urvalsgrupp med en heterogen socioekonomisk bakgrund. Studien undersökte också könsskillnader i ADHD-symtom. Test av inhibition, arbetsminne och kognitiv flexibilitet analyserades för att undersöka i vilken utsträckning dessa kunde förklara ADHD-symtom. Resultaten visade att det fanns en tydlig koppling mellan brister i EF och ADHD-symtom. Brister i inhibition var av störst betydelse för att förklara variation i ADHD-symtom i denna ålder. Relationen mellan EF och ADHD-symtom var tydligare vad gäller symtom på ouppmärksamhet jämfört med symtom på hyperaktivitet/impulsivitet. Vidare uppvisade pojkarna i högre grad ADHD-symtom jämfört med flickorna. Sammantaget bidrar dessa resultat med en ökad kunskap om vilka specifika brister i EF som kan kopplas till ADHD-symtom i tidig ålder. Merparten av resultaten är i linje med tidigare forskning medan det faktum att brister i EF i högre grad förklarade symtom på ouppmärksamhet skiljer sig från denna. Resultaten från denna studie talar även för att kognitiv flexibilitet som tidigare inte undersökts så mycket bör inkluderas i liknande studier framöver. / PsPATHS (Promoting Alternative Thinking Strategies, Preschool version) vid Psykologiska institutionen

Bakgrund: Demenssjukdom beror på kognitiv svikt i hjärnan, är kronisk och en av de mest snabbväxande sjukdomarna i Sverige. Problem: Utifrån patienters och närståendes perspektiv uppstår olika hinder när patienter med demenssjukdom vårdas på sjukhus. Dessa patienter har kognitiva och beteendemässiga symtom som kan förvärras i samband med sjukhusvård då dessa patienter hamnar i en obekant miljö och deras behov inte blir tillgodosedda. Det ställs högre krav på sjukvården då dessa patienter har ett större vårdbehov än andra. Syfte: Att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med demenssjukdom på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Det framkom två huvudteman (hämmande- och främjande aspekter i vårdandet) och sju subteman (brist på tid, fysiska miljön, brist på kommunikation och förståelse, brist på kunskap och utbildning, att bekräfta patienten genom beröring och närvaro, att vårda patienten genom engagemang samt att skapa förtroende i en vårdrelation) för att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med demenssjukdom på sjukhus. Slutsats: Att öka kunskaper om demenssjukdomar hos sjuksköterskor, anpassa sjukhusmiljön för dessa patienter, ägna mer tid till dem samt förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter kan bidra till bättre vård. Nyckelord: kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, sjukhusmiljö, sjuksköterskors upplevelser, vårdande.

Diagnosprocessen är en av de mest väsentliga delarna inom läkaryrket. En feldiagnostisering kan innebära förödande konsekvenser. Forskningen menar att några av orsakerna bakom feldiagnostisering kan bottna i kognitiv partiskhet och erfarenhet. Forskningen betonar vikten att genom bättre självinsikt om sin kognitiva förmåga och noggrannare rutiner så kan feldiagnostisering minimeras. Syftet med denna studie var att undersöka läkares hantering av feldiagnostisering och vilka faktorer de anser kan påverka feldiagnostiseringar. Sex läkare deltog i studien. En tematisk analys tillsammans med meningskoncentrering användes för att bearbeta och analysera data. Resultatet visar att faktorer som kan påverka feldiagnostisering var ovisshet, som exempelvis svårfattliga symtom och en tidskrävande diagnosprocess. Resultaten visar vidare att läkares hantering för att undvika feldiagnostisering var av största vikt i diagnosprocessen, där konsultation och erfarenhet var två hanteringsmetoder för att minimera feldiagnostisering. Faktorerna bakom feldiagnostisering är många och kan vara svåra att upptäcka. Genom ökad förståelse och en bättre insyn på människors beslutsfattande, så kan feldiagnostisering identifieras snabbare, elimineras och förhindra vårdskada.

Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.