Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning. De psykodynamiska terapeuterna uppvisade högre grad av inlärning via observerande reflektion (Iaktta), medan de kognitiva beteendeinriktade terapeuterna tenderade att ha högre grad av inlärning via aktivt experimenterande (Göra). Något signifikant samband mellan kön, ålder, grundutbildning, erfarenhet och inlärningsstil gick inte att fastställa. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning kring sambandet mellan epistemisk stil, kunskapsattityd, och val av psykoterapiinriktning.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats. Intervjufrågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att elever reagerar olika på framgång och misslyckande i skolprestationer, att mål som är realistiska och meningsfulla samt lärarens förväntningar är viktiga i motivationssynpunkt. Studien visar också att det finns vissa likheter och skillnader mellan stadierna. Exempel på likheter är att elever på båda stadierna efterfrågar information om kunskapsmålen i tyska, samt att de flesta tycker att den tyska grammatiken är svår. Några skillnader är att gymnasieelever känner större delaktighet i planeringen av undervisningen och att de är mindre beroende av respons och positiv feedback från läraren än vad grundskoleeleverna är. Lärarens förväntningar är en viktig motivationsfaktor i båda stadierna.

Anorexia nervosa är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet i långtidsuppföljningar. Trots detta finns i dagsläget ingen tydlig evidens vad gäller val av metod eller effektivitet när det gäller behandling för denna problematik. Föreliggande uppsats rapporterar preliminära resultat från en randomiserad kontrollerad studie av självhjälp med e-poststöd för individer med full och partiell anorexia nervosa. Syftet var att undersöka huruvida en behandling i självhjälpsformat som bygger på rekommenderade riktlinjer för vård av anorexia nervosa samt acceptance and commitment therapy är effektiv med avseende på beteende-, attityd- ochpersonlighetsvariabler relaterade till ätstörningsproblematik samt generella variabler som depression, självkänsla, tillfredställelse med livet och social anpassning. Under tidsperioden inkluderades 15 deltagare i studien och randomiserades till behandling(N=7) eller väntelista (N=8). Deltagare genomgick EDE-intervju före och efter behandling respektive väntelista samt svarade på en rad självskattningsformulär. Behandling respektive väntelista pågick under 12 veckor där deltagare i behandlingsgruppen arbetade på egen handmed ett nyskrivet självhjälpsmaterial med stöd via e-post från en kontaktperson.”Intent-to-treat”-analyser visade på enstaka signifikanta förbättringar i inomgruppsjämförelser mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen på attitydvariabler. Deltagarna i behandlingsgruppen försämrades dock signifikant på den generella variabeln social anpassning. Beräkning av kliniskt signifikanta förbättringar visade på enstaka förbättringar för enskilda deltagare. Ingen deltagare rörde sig ur en ätstörningsdiagnos men två deltagare i behandlingsgruppen ökade i vikt. Ingen deltagare i väntelistgruppen ökade lika mycket, istället gick tre ner motsvarande vikt. Slutsatserna är att resultaten är för preliminära för att med säkerhet kunna uttala sig ombehandlingsformatets effektivitet för denna problematik. Data från fler deltagare samt uppföljningsmätningar behövs för att kunna besvara frågeställningarna på ett adekvat sätt.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information. However, the result confirmed the hypothesis that a background noise impedes the ability to understand speech. The authors believe that studies like this are of great importance to the debate about how noise in open plan offices affect people's performance and the appearance of error information. / Denna studie grundar sig på en undersökning om hur 31 högskolestudenters kognitiva prestation, samt förmåga att skapa falska minnen påverkades av ett ovidkommande bakgrundsbrus. Studiens huvudsakliga hypoteser utformades utifrån tidigare forskning om hur ovidkommande ljudkällor påverkar den kognitiva förmågan samt inverkar på skapandet av falska minnen; 1) att ett ovidkommande bakgrundsbrus ökar förmågan att skapa falska minnen, 2) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information, 3) att ett ovidkommande bakgrundsbrus bidrar till en ökad återgivning av påhittad information, 4) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Resultatet visade en tendens av att falska minnen ökade i betingelsen utan bakgrundsbrus vilket går i hypotesens motsatta riktning. Vidare gav resultatet stöd åt hypotesen att ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information. I resultatet framgick även att det inte förelåg någon effekt mellan betingelserna beträffande återgivningen av påhittad information. Däremot bekräftades författarnas hypotes att ett bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Författarna menar att studier likt denna är av stor betydelse för debatten kring hur buller i öppna kontorslandskap påverkar människors prestationsförmåga samt uppkomsten av fel information.

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14). Deltagarna fick fylla i tre enkäter (SAS, LESCA och ACSI-28) vid en förmätning. Ett MANOVA test att visade de två grupperna inte skilde sig signifikant vid förmätningen. Experimentgruppen genomgick en 9-veckors interventionsperiod bestående av 7 sessioner innehållande: somatisk avslappning, dagbok för kritiska händelser, tankestopp, emotions/problem fokuserad coping, målsättning och biofeedbackträning. Ett Mann- Whitney U test visade en tendens till signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupp U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, där experimentgruppen drabbades av färre idrottsskador jämfört med kontrollgruppen. Resultatet ifrån studien diskuteras främst ur ett psykologiskt perspektiv och förslag på framtida forskning inom området ges. / The positive relationship between stress and sport injury is well documented in the literature. An increasing number of prevention intervention studies shows that it is possible to prevent sport injuries through cognitive-behavioral training. However, the use of biofeedback combined with a cognitive-behavioral approach for injury prevention is a relatively unexplored methodology (Johnson, 2007). The purpose of this study was to investigate if it is possible to combine biofeedback and cognitive-behavioral training to reduce numbers of sport injuries for soccer players. Participants from four sports high schools (16-19 years old) where divided into one experiment (n=13) and one control group (n=14). Participants were asked to complete three questionnaires (SAS, LESCA and ACSI-28) in a baseline measure. A MANOVA test showed that the two groups did not differ significantly based on the questionnaires at the baseline measure. The experiment group participated in a 9 week intervention period consisting of 7 sessions including: somatic relaxation, critical incident diary, thought stopping, emotions/problem focused coping, goal setting and biofeedback training. A Mann-Whitney U test showed a tendency to a significant difference between the control and experiment group U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, where the experiment group sustained fewer sport injuries compared to the control group. The result of the study is discussed foremost from a psychological perspective and proposals for future research are given.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan. Slutsatsen är att en internetbaserad intervention skulle kunna bidra till att fler som har nedsatt arbetsförmåga till följd av psykisk ohälsa får adekvat hjälp men att vidare metodutveckling och kontrollerade studier är nödvändiga.

Studiens hensikt: Målsettingen med denne studien er å se om manualisert kognitiv gruppeterapi har langtidseffekt i forhold til å redusere vold i nære relasjoner, for menn som frivillig ønsker tilbudet. Metode: Studiet sammenligner type og frekvens av fysisk , psykisk og seksuell vold hos den voldsutøvende mannen, ved hjelp av en utvidet utgave av spørreskjemaet Conflict Tactic Scales ( CTS), versjon Violence Questionnaire (VQ). Voldsatferden registreres før behandling og gjennom denne studien 4 – 7 år etter behandling. Deltakerne har alle fullført Sinnemestring Brøset Modellen (SBM) i tidsrommet 2002 – 2005. I 2009 ble 71 deltakere forespurt og aksepterte å delta i studien. Det var 37 personer som returnerte skjemaet (52.1%), mens det var 34 som ikke svarte. Det er brukt data fra første gangs registrering med CTS som også omhandler demografiske data og spørsmål om voldsutøver selv har blitt utsatt for overgrep i livet. Resultater: Studiet viser en signifikant reduksjon i bruk av vold 4 – 7 år etter å ha fullført SBM. Studiet viser også at deltakerne i stor grad har brukt intervensjonene fra SBM. Oppgaven viser også til sekundære funn hos menn som bruker vold i samliv, som kan være nyttig for videre forskning. Konklusjon: Manualisert kognitiv gruppeterapi for menn som frivillig søker hjelp er en nyttig intervensjon i forhold til vold i nære relasjoner.

No description available.

<p>Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.</p><p>Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.</p><p>Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.</p><p>Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.</p>