På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.

Egentlig depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt. Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns. 85 deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling. Övriga deltagare utgjorde en preferensgrupp där de själva valt Internetbehandling. Båda behandlingsalternativen utgick från samma KBT-baserade behandlingsmoduler, som administrerades under åtta veckor samtidigt som veckovisa självskattningar med MADRS-S hämtades in. Efter avslutad behandling bedömdes vilka deltagare, bland dem som fått Internetbehandling, som var i behov av fortsatt vård och därmed skulle erbjudas ytterligare åtta sessioner med telefonterapi. Efter de första åtta veckorna var 70 % av samtliga deltagare utan diagnos och 40 % av deltagarna hade uppvisat sudden gains. Endast 22 % visade sig vid eftermätningen behöva gå vidare till telefonterapi, varav 60 % tackade ja och 40 % fullföljde. Efter avslutad telefonterapi var 75 % av dessa deltagare utan diagnos. En begränsning med studien är att den endast är partiellt randomiserad. Slutsatsen är att den Internetbaserade självhjälpsbehandlingen var så effektiv att få deltagare behövde ytterligare vård i stepped care. De deltagare som uppvisade sudden gains mådde bättre än övriga vid behandlingens slut och fortsatte att må bättre vid enmånadsuppföljning.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie. Behandlingen uppvisade ej effekt på behandlingsdeltagarnas upplevelse av skam. Studien visar således att TOSCA:s reliabilitet är god men att dess validitet behöver utredas vidare.

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group. For other measured outcomes, the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), Beck Anxiety Inventory (BAI), and the Quality of Life Inventory (QOLI), the difference between the groups were not significant,however the treatment group showed significant improvements between pre-and post measurements on all accounts.LAURA is most likely the first study to examine the treatment of psychological problems following traumatic childbirth. The results are promising and overall show that internet-administered cognitive behavioral therapy reduces post-traumatic symptoms following a traumatic childbirth, indicating a decrease in symptoms of anxiety and depression, and an improvement in quality of life.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor. Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom. Samtidigt pekar studien på att en viss förbättring sker även inom kontrollgruppen, vilket kan bero på den initiala terapeutiska kontakten, förväntanseffekt eller spontanremission. Studien indikerar att kognitiv beteendeterapi utförd av terapeutkandidater kan ha en positiv effekt på delar av HRQOL och optimism.

Den psykiska ohälsan har ökat i vårt samhälle under de senaste åren och diagnosen utmattningssyndrom har blivit ett utmanande tillstånd inom primärvården. Det finns inga etablerade evidensbaserade behandlingsmöjligheter. De existerande behandlingarna i form av psykologiskt stöd och stresshantering är begränsade och saknar individualisering och evidens. Musikterapi har visat sig vara effektiv för vissa psykiska sjukdomar. I form av en experimentell pilotstudie undersöktes användning av musikterapi med KBT-inriktning (musikterapigrupp) hos 3 primärvårdspatienter med utmattningssyndrom under en tidsperiod av 10 veckor (7-10 sessioner) med syfte att påskynda återhämtning och förbättra det psykiska måendet. Musikterapigruppen (vårdcentral i Stockholm) jämfördes med fyra utmattningspatienter (vårdcentral i Sundsvall) som hade tillgång till kurator- eller psykologkontakt under dessa 10 veckors observationstid. Med hjälp av standardiserade frågeformulär undersöktes förloppet av stressnivån (SCI93), livskvaliteten (BBQ) samt symtomen på depression (MADRS-S) och utmattning (KEDS). I båda grupperna noterades en minskning av depressionssymtom, minskade symtom på utmattning samt lägre stressnivå och förbättrad livskvalitet. I kontrollgruppen noterades delvis större förändringar än i musikgruppen. Avsaknad av sjukskrivning samt mer långdragen sjukdomsprocess i musikterapigruppen diskuterades som orsaker. God sömn och vila är basen i återhämtningsprocessen hos patienter med utmattningssyndrom. Musikterapi anses som en enkel, billig och biverkningsfri behandlingsmöjlighet för patienter med utmattningssyndrom inom primärvården. Det önskas fler randomiserade större studier i området musikterapi och utmattning för att kunna etablera nya behandlingsrekommendationer för behandling av utmattningssyndrom och för att förankra musikterapin i ett multimodalt rehabiliteringskoncept på vårdcentralen.

Sammanfattning Tinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra. Syftet Syftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy. Metod Metoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar. Urvalet har innefattat tre steg. Första steget var att välja ut artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter genom att granska artiklarnas titel. Andra steget var att granska de artiklar som valdes ut i steg ett genom att läsa deras sammanfattningssida för att se om innehållet var relevant för arbetets syfte. Tredje steget var att utförligt läsa de artiklar som valts ut i steg två. Resultat och diskussion Resultatet och diskussionen visar att det är svårt att säga huruvida TRT är effektivt. För detta skulle en mer omfattande liknande studie vara nödvändig.