Depression är en funktionsnedsättande problematik som påverkar en stor del av den vuxna populationen varje år. Trots ett omfattande behov av hjälp så råder det brist på tillgång till effektiv behandling. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad metod som har stöd vid behandling av depression och förmedlad via internet skulle metoden kunna tillgängliggöras för fler. Dock är det i dagsläget oklart vilka format och vilket innehåll som kan användas när behandlingen förmedlas via internet, samt vilken betydelse den terapeutiska alliansen har för en behandling som till största del sker på distans. Syftet med denna avhandling var att undersöka effekterna för olika format av internetbehandling (epostterapi, guidad självhjälp och blended treatment) vid depression, samt alliansens roll i dessa format. Studiernas resultat visar på att epostterapi och internetförmedlade självhjälpsprogram med behandlarstöd var effektiva metoder för att behandla depression. Alliansskattningar var höga, vilket visar att en positiv terapeutisk allians kan uppnås i internetbehandling. Patientskattningar av allians kunde inte predicera utfallet i någon av behandlingarna, men behandlarskattad allians predicerade förbättring på depressionsskattningar i blended treatment. Den här avhandlingen innehåller den första randomiserade kontrollerade studien på KBT-baserad epostterapi vid depression, samt det första internet-förmedlade självhjälpsprogrammet baserat på beteendeaktivering och ACT. / Depression is a debilitating disorder that affects a large part of the adult population every year. Yet there is still a lack of access to effective care for people in need. Cognitive Behaviour therapy (CBT) is an evidence-based method for treating depression that together with the increased availability of Internet services provides an opportunity to increase access to effective treatment. Internet-based interventions can be effective in the treatment of depression, but there is a lack of knowledge concerning which formats of delivery that can be used and if therapeutic alliance is of equal importance when providing treatment over the Internet. The overall aim of this thesis was to examine the effects of different treatment formats (email therapy, guided self-help, and blended treatment) in internet-based CBT for depression and to further examine the role of alliance in these treatment modalities. Findings from this thesis show that email therapy and internetbased treatment programs were effective methods for treating depression. Alliance ratings were high, showing that a positive therapeutic alliance can be achieved in internet-based treatments. Patient-rated alliance could not predict outcome in any of the different treatment formats. However, therapist-rated alliance predicted change in depression during blended treatment. This thesis includes the first randomized controlled study on CBTbased email therapy, and the first internet-based behavioral activation program with ACT-components, for adult depression.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på teorier kring människans tankar, känslor och beteenden. Det är ett samlingsbegrepp för metoder som utformats för att hjälpa människor att förändra problematiska beteenden. Inledningsvis sammanfattas de begrepp som är relevanta för studiens syfte. Statistik visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos klassiska musiker. Syftet med studien var att undersöka hur KBT kan användas för att uppnå ändamålsenliga beteenden i musikalisk övning och fungera som ett hjälpmedel för att hantera problem. Studien byggde på en hermeneutisk grund. Materialet bestod av självobservationer från instudering av Mendelssohns violinkonsert. Dessa tolkades ur ett KBT–perspektiv för att besvara syftet. I resultatet visas integrerandet av KBT–interventioner i form av konkreta exempel där interventionen utformats för att bemöta ett problem i instuderingen. I studiens diskussion analyserades resultatet i form av vilken effekt KBT–interventionerna haft i den musikaliska övningen. / Cognitive Behavioral Therapy (CBT) is based on theories about thoughts, feelings and behaviors. It’s a collective term for methods that serve the purpose of helping people with problematic behaviors. In the introduction the relevant concepts for the study are summarized. Statistics show that mental distress among classical musicians is common. The purpose of the study was to examine how CBT can be applied in order to reach effective behaviors in musical practice and serve as a tool for managing problems. The basis of the study was hermeneutic. The material consisted of self-observations from the study of Mendelssohn violin concerto. These were analyzed from a CBT-perspective to answer the purpose. In the result the integration of CBT-interventions can be viewed in terms of concrete examples where the interventions have been formed to respond to a problem in the practice. In the discussion of the study the result has been analyzed according to what effect the CBT-interventions have had in the musical practice.

Equine Assisted Therapy is, from a social work perspective, a relatively unexplored arrangement of therapy in which the horse is part of the treatment. This study illustrates the equine therapist’ experiences of Equine Assisted Cognitive Behavioural Therapy (EA-CBT) and Equine Assisted Therapy (EAT) up against people suffering from mental health issues. The research questions are: How do we use horses as a part of the treatment up against people with mental health issues? What components can be identified as a central part of the treatment in Equine Assisted Therapy? The empirical material was collected by using hermeneutic approach and qualitative semi-structured interviews with three practicing equine therapists. The main result showed that horses are used as therapeutical co-workers, as well as a metaphor for the individuals’ emotions. The horses take a significant part of the patients’ sense of coherence (KASAM) as well as the patients’ mentalization, especially through emotional understanding and communication. Furthermore, the result indicate that the horse is as an important link in the encounter between therapist and patient. The analysis was based on an analytic method, in which the empirical material is the starting point of coding and creating themes. The central conclusions were that the horse play a significant role in the promotion of the humans’ ameliorative mental health. It does not only play role for the mental health issues, but also for the patients’ conduction after the treatment.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)

Depression i samband med graviditet förekommer hos ungefär 10% av gravida och medför risker för den gravida och barnet. Många erhåller inte behandling. IKBT kan öka behandlingstillgängligheten och har visat sig effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Utvärderingens syfte var att undersöka skillnader i depressionssymtom före och efter fyra veckor i en IKBT-behandling mot antenatal depression och att jämföra skillnaderna med en tidigare RCT på en snarlik behandling. Huvudfrågeställningen var huruvida depressionssymtom minskar hos patienter med antenatal depression efter fyra veckor i en IKBT-behandling. 26 personer deltog i behandlingen. Förmätning jämfördes med senast kända mätningen efter fyra veckor. Dessa och de veckovisa mätningarna fram till vecka fyra, jämfördes med två icke-randomiserade kontrollgrupper. Skillnad mellan förmätning och senaste mätningen avseende grad av depressionssymtom var signifikant i genomfört t-test och symtomreduktionen tycks vara i nivå med resultat från den tidigare RCT-studien. IKBT skulle således kunna utgöra ett behandlingsalternativ för gravida med depression. Slutsatser bör dras med försiktighet. Framtida forskning inom fältet är av vikt för att validera resultat och för att ge underlag till utvecklingen av behandling vid antenatal depression. / Pregnancy related depression exists in approximately 10% of pregnant people and adds risks for the pregnant individual and the baby. Many are not treated. ICBT may increase the treatment availability and appears to be more effective than conventional maternal health care. The purpose of this evaluation was to examine differences in symptoms of depression before and after four weeks of ICBT-treatment for antenatal depression and to compare the differences with a prior RCT of a similar treatment. The main research question was whether symptom of depression decreases in patients with antenatal depression after four weeks when being treated with an ICBT-treatment. 26 persons participated in the treatment. Pre-measures was compared to the most recent measurement after four weeks. These, and the weekly done measurements up to week four, was compared with two non-randomized control groups. The difference between pre-measures and the most recent measurement regarding degree of depressive symptoms was significant in completed t-test and the reduction of symptoms appears to be on a par with results from the prior RCT. ICBT could be a treatment alternative for pregnant people with depression. Conclusions should be done with caution. Further studies in this field are of importance for validating results and to provide knowledge for the development of treatment for antenatal depression.

Psykisk ohälsa är något som har stort inflytande på människors dagliga rutiner där de drabbade kan sakna motivationen för att hålla sig till sina vardagliga uppgifter. På marknaden finns det idag appar som ska motivera användare till att ta hjälp och skapa nya rutiner. Hos dessa appar fattas det dock önskvärda funktioner eller så ligger de bakom en betalvägg vilket kan göra att man tappar motivationen till att använda apparna. UX- och UI-design kan vara väldigt viktigt för att användare ska kunna skapa nya användningsrutiner, speciellt vid appar för psykisk ohälsa. Vi har därför skapat en app-prototyp, med inspiration från analysmetoden kognitiv beteendeterapi (KBT), som har en UX- och UI-design som ska uppmuntra till rutinskapande och vara lättillgänglig. För att validera vårt arbete samt utveckla vår gestaltning har vi haft ett flertal itereringstester, samtal med psykologer och kuratorer samt utfört anonyma användartester. Undersökningens resultat visar att applikationer för kontinuerligt bruk uppmuntrar till rutinskapande och användning via enklare funktioner samt en estetiskt tilltalande UI-design. / Mental illness is something that has a big influence on people's everyday routines where the affected person may lack the motivation to abide by their daily tasks. On today's market there are apps which are for motivating users to get help and make new routines, but there is a lack of desirable features or they’re behind a paywall which can affect the motivation to use the apps. UX- and UI-design can be very important for the making of routines for users, especially when it comes to apps for mental illness. Therefore we have created an app-prototype, with inspiration from Cognitive Behavioral Therapy (CBT), which has an UX- and UI-design that will encourage routine making and be more available. To validate our work and develop our design we have had several iteration tests, conversations with psychologists and social workers, and anonymous user tests. The result of the study shows that applications for continuous usage encourage new routines and utilization through simplified features and an aesthetically pleasing UI-design.

The improvement of data acquisition and computer heavy methods in recentyears has paved the way for completely digital healthcare solutions. Digitaltherapeutics (DTx) are such solutions and are often provided as mobileapplications that must undergo clinical trials. A common method for suchapplications is to utilize cognitive behavioral-therapy (CBT), in order toprovide their patients with tools for self-improvement. The Swedish-basedcompany Alex Therapeutics is such a provider. They develop state-of-theartapplications that utilize CBT to help patients. Among their applications,they have one that aims to help users quit smoking. From this app, they havecollected user data with the goal of continuously improving their servicesthrough machine learning (ML). In their current application, they utilizemultiple ML methods to personalize the care, but have opened up possibilitiesfor the usage of reinforcement learning (RL). Often the wanted behavior isknown, such as to quitting smoking, but the optimal path, within the app, forhow to reach such a goal is not. By formalizing the problem as a Markovdecision process, where the transition probabilities have to be inferred fromuser data, such an optimal policy can be found. Standard methods of RL arereliant on direct access of an environment for sampling of data, whereas theuser data sampled from the application are to be treated as such. This thesisthus explores the possibilities of using RL on a static dataset in order to inferan optimal policy. A double deep Q-network (DDQN) was chosen as the reinforcement learningagent. The agent was trained on two different datasets and showed goodconvergence for both, using a custom metric for the task. Using SHAPvaluesthe strategy of the agent is visualized and discussed, together with themethodological challenges. Lastly, future work for the proposed methods arediscussed. / Förbättringar av datainsamling och datortunga metoder har på senare år banatväg för helt digitala vårdlösningar. Digitala terapier (DTx) är sådana lösningaroch tillhandahålls ofta som mobila applikationer. Till skillnad från andrahälsoappar måste DTx-applikationer genomgå klinisk prövning. En vanligmetod för sådana applikationer är att använda kognitiv beteendeterapi (KBT)för att ge patienter verktyg för självförbättring. Det svenskbaserade företagetAlex Therapeutics är en sådan leverantör. De utvecklar moderna applikationersom använder KBT för att hjälpa patienter. Bland deras appar har de förrökavvänjning. Från denna har de samlat in användardata med målet attkontinuerligt förbättra tjänsten via maskininlärning (ML). I sina nuvarandetillämpning använder de flera ML metoder för att personifiera vården, menhar öppnat möjligheter för användningen av Reinforcement learning (RL)(förstärkningsinlärning). Ofta är det önskade beteendet känt, t.ex att slutaröka, men den optimala vägen, inom appen, för hur man når ett sådant mål ärinte känt. Genom att formalisera problemet som en Markovsk beslutsprocess(Markov decision process), där övergångssannolikheterna måste härledas frånanvändardata, kan en sådan optimal väg hittas. Standardmetoder för RLär beroende av direktåtkomst till en miljö för att samla data. Dock skulleanvändardatan som samlats in från appen kunna behandlas på samma sätt.Detta examensarbete undersöker möjligheten att använda RL på statisk dataför att dra slutsatser om en optimal policy. Ett double deep Q-network (DDQN) (dubbelt djupt Q-nätverk) valdes somagent. Agenten tränades på 2 olika datasets och visar bra konvergens förbåda, med hjälp av ett anpassat mått för evaluering. SHAP-värden beräknadesför att visualisera agentens strategi. Detta diskuteas tillsammans med demetodologiska utmaningarna. Till sist behandlas framtida arbete för de föreslagnametoderna.

Syfte: Syftet var att kartlägga effekten av kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi hos personer som lider av hypokondri/hälsoångest.Bakgrund: Hypokondri är en undergrupp till somatoforma syndrom, vilket är symtom som inte kan förklaras genom generell medicin. Hypokondri är svårdiagnostiserat och har en underklassificerad term vid namn hälsoångest. Olika behandlingsformer för hypokondri/hälsoångest kan bland annat vara kognitiv beteendeterapi eller mindfulness baserad kognitiv terapi med olika inriktningar.Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Goodmans sju steg, där det sista steget exkluderades. Inklusionskriterier var studier som redovisade resultat med deltagare som uppfyllde kriterierna för hypokondri/hälsoångest. Artiklar som krävde en avgift exkluderas från studien. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO där tio vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Behandlingstid var en avgörande faktor för reducering av hypokondri/hälsoångest, där gruppbehandling visade sig ge god effekt. Kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi reducerade den negativa synen och attityden på sjukdom och minskade uppmärksamheten över kroppsliga symtom. Konklusion: Graden av hypokondri/hälsoångest minskade med hjälp av kognitiv beteendeterapi, mindfulness baserad kognitiv terapi eller kognitiv terapi. Gruppbehandling gav positiv effekt och visade sig vara kostnadseffektivt för sjukvården. / Aim: The aim was to describe the effect cognitive behavior therapy and mindfulness-based cognitive therapy had on people who suffered from hypochondriasis/health anxiety.Background: Hypochondriasis is a subordinate group to somatoform disorders, which are disorders that cannot be explained by general medicine. Hypochondriasis is difficult to diagnose and has a subordinate term called health anxiety. Mindfulness-based cognitive therapy and cognitive behavioral therapy are different types of treatments for hypochondriasis/health anxiety. Method: A literature study was carried out according to Goodman’s seven steps, the last step was excluded. Inclusion criteria was studies that presented a result of participants who had criteria for hypochondriasis/health anxiety. Payment articles were excluded. Database searches were carried out in PubMed, CINAHL and PsycINFO, where ten scientific articles were chosen, and analyzed. Result: Time of treatment was a substantial factor for reduced hypochondriasis/health anxiety. Treatment in group had a significant effect on treatment outcome. Cognitive behavior therapy, and mindfulness-based cognitive therapy reduced the intrusive image and attitude of being sick, and reduced the attention of bodily symptoms.Conclusion: Hypochondriasis/health anxiety reduced due to treatment. Group treatment had a significant effect on outcome, and showed cost-effectiveness in health care.

Psychodynamic therapy (PDT) and Cognitive behavioral therapy (CBT) are the main Therapeutic Orientations (TO) in Sweden and this study aims to explore the relationship between psychologists personal value preferences and their inclination toward PDT/CBT. Furthermore, the study explored if there is a tendency to explicitly appreciate one TO and depreciate the other (explicit bias) and additionally, if that tendency is associated with personal value preferences. Participants consisted of a voluntary response sample of clinical psychologists in Sweden (N = 151). The subjects answered an online survey advertised in the largest Swedish group for psychologists only on a social network. The survey was comprised from three already existing questionnaires (Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Results showed that inclination toward CBT was significantly associated with the personal value preferences security and power and that there was a clear tendency of explicit bias. The sample was skewed toward appreciating CBT and depreciating PDT and the personal value preference benevolence was higher for the unbiased group than it was for the biased group. This study shows accordance with previous research with the exception of there being less extensive differences regarding personal value preferences and inclination towards TO. / Psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) är de mest tillämpade terapiorienteringarna (TO) i Sverige och denna studie syftar till att utforska sambandet mellan psykologers personliga värderingspreferenser och deras benägenhet för PDT/KBT. Därtill utforskas huruvida det finns en tendens att uttryckligen uppskatta den ena TO och nedvärdera den andra (explicit bias) och dessutom, om den tendensen är förknippad med personliga värderingspreferenser. Deltagarna bestod av ett frivilligt svarsurval av kliniska psykologer i Sverige (N = 151). Försökspersonerna svarade på en webbenkät som hänvisades till i den största sociala nätverksgruppen för svenska psykologer. Undersökningen använde sig av tre redan existerande frågeformulär. Webbenkäten bestod av tre redan existerande frågeformulär: Portrait Values Questionnaire (PVQ57), Therapeutic orientation questionnaire (TOQ-R) and Therapeutic orientation- and experiences questionnaire (TOES). Resultaten visade att en benägenhet för KBT var signifikant förknippad med personliga värderingspreferenserna säkerhet och makt samt att det fanns en tydlig tendens till explicit bias. Urvalet lutade mot att uppskatta KBT och nedvärdera PDT samt att personliga värderingspreferensen välvilja var högre för gruppen bland psykologer utan bias än de med hög bias. Denna studie visar överensstämmelse med tidigare forskning, men uppvisar mindre skillnader vad gäller personliga värderingspreferenser och föredragen TO.

Depression drabbar 10–20% av gravida kvinnor och kan leda till konsekvenser för bådebarnet, modern och samhället. IKBT för depression är en effektiv behandling, däremot har patientersom genomgått IKBT uttryckt behov av ytterligare stöd. Syftet med studien var att undersökaupplevelser av att erhålla extrastödsamtal under IKBT inom DANA-studien. Genom en kvalitativansats genomfördes intervjuer med nio deltagare med depression under graviditeten. Tematisk analysanvändes vilket resulterade i två huvudteman; Individanpassning efter behov och Integrering avbehandling. Resultatet visade att extrastödet utgjorde en möjlighet till flexibel individanpassningsamt ett stöd utifrån att IKBT upplevdes som en krävande behandling. Kommunikation upplevdessom avgörande för helhetsupplevelsen av behandlingen och extrastöd utgjorde en möjlighet till flerperspektiv utifrån tillgång till olika yrkeskompetenser. Resultatet ger en ökad förståelse avupplevelsen av extrastödet och dess funktion, samt vad deltagarna upplever som viktigt för att kunnagenomföra behandlingen. / Depression affects 10-20% of pregnant women and can cause consequences for the child,mother, and society. ICBT for depression is an effective treatment, however, patients that haveundergone ICBT have expressed a need for additional support. The purpose of this study was toexamine experiences of receiving extra-counseling during ICBT within the DANA-study. Through aqualitative approach, interviews were conducted with nine participants with depression duringpregnancy. Thematic analysis was used and resulted in two main themes: Adaptation to individualneeds and Integration of treatment. The result shows that extra-counseling provided an opportunityto adapt the treatment to specific needs, while functioning as a support to the ICBT which wasexperienced demanding. Communication was crucial to the overall experience, and extra-counselingwas a possibility to gain perspective from different professions. This provides increasedunderstanding of experiences of extra-counseling, its function, and what is experienced as importantto accomplish the treatment.