No description available.

<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

Oro är ett vanligt förekommande fenomen i kliniska såväl som subkliniska populationer. Föreliggande studie är en uppföljning av behandlingsresultaten publicerade i Westerström-Nygren och Persson (2016), inom ramen för Orosstudien på Karolinska Institutet, gällande internetförmedlad exponering med responsprevention avseende tröstetankar (iERPt) respektive internetförmedlad stresshanteringsbehandling (iSHB) vid oro hos en transdiagnostisk population. Syftet var att undersöka långtidseffekten av iERPt (n = 125) i förhållande till iSHB (n = 118) fyra respektive 12 månader efter behandlingsavslut. Behandlingseffekt mättes med Penn State Worry Questionnaire (PSWQ), Cognitive Avoidance Questionnaire (CAQ), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale–Self rated (MADRS-S) och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ). Data beräknades med ANOVA med upprepade mätningar samt oberoende t-test. Resultatet visade att de goda behandlingseffekterna som uppmättes med PSWQ och CAQ för iERPt och iSHB vid behandlingsavslut fortsatte att förbättras inom båda betingelserna från behandlingsavslut till fyramånadersmätning. Inom iERPt-betingelsen vidmakthölls dessa behandlingseffekter till 12-månadersuppföljning. Inom iSHB-betingelsen vidmakthölls behandlingseffekten avseende PSWQ från fyra- till 12-månadersuppföljning, men behandlingsresultaten avseende CAQ försämrades. Behandlingseffekterna uppmätta med MADRS-S och BBQ vid behandlingsavslut vidmakthölls för båda betingelserna till fyra- och 12-månadersuppföljning. Ingen skillnad i behandlingseffekt påvisades mellan betingelserna på något utfallsmått vid 12-månadersmätning. I sin helhet påvisades behandlingseffekten för båda betingelserna hålla i sig över tid. Både iERPt och iSHB kan således förstås som effektiva behandlingsmetoder för att på kort liksom lång sikt reducera överdriven oro.

No description available.

<p>The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable.</p>

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel. I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor. Läs om livet som tvångssjuk.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer.

Syftet med föreliggande studie var att vidareutveckla en behandlingsspecifik följsamhetsskala för paniksyndrom vid internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Studiens frågeställningar var 1) uppnår skalan tillräcklig interbedömarreliabilitet, 2) finns det ett samband mellan skalan och det tidigare använda följsamhetsmåttet antalet genomförda moduler, och 3) finns det ett samband mellan skalan och behandlingsutfallet. Interbedömarreliabiliteten mellan två bedömare testades genom två omgångar samskattning. 80 deltagare som behandlades med IKBT för paniksyndrom vid enheten för internetpsykiatri i Stockholm skattades sedan enligt den behandlingsspecifika följsamhetsskalan. Även antalet moduler deltagarna genomförde registrerades. Resultaten visade att skalan sammantaget hade en god interbedömarreliabilitet. Vidare korrelerade följsamhetsskalan positivt med både antalet genomförda moduler och behandlingsutfallet. Slutsats: Skattningsskalan vidareutvecklad i föreliggande studie visade indikationer på att vara ett tillförlitligt och användbart instrument för att mäta följsamheten till IKBT vid paniksyndrom. / The purpose of this study was to further develop a treatment-specific rating scale for adherence to internet-based cognitive behavioural therapy (ICBT) for panic disorder. The research questions for this study were 1) does the rating scale show satisfying inter-rater reliability, 2) is there an association between the rating scale and the commonly used measurement of adherence, module completion, and 3) is there an association between the rating scale and treatment outcome. The inter-rater reliability between two raters was assessed twice. 80 participants treated with ICBT for panic disorder at Internetpsykiatrin (the unit for internet-based cognitive behavioural therapy in Stockholm) were then assessed using the treatment-specific rating scale for adherence. Module completion was also registered. Results show that the rating scale had an overall satisfying inter-rater reliability. Furthermore, the rating scale correlated positively with both module completion and treatment outcome. Conclusion: The rating scale further developed in the present study showed indications of being a reliable and useful instrument for measuring adherence to ICBT for panic disorder.

With a high and increasing number of people suffering from mental illness, the need for better treatments is high. Based on the skills and experiences of psychologists the aim of this study is to provide knowledge about how virtual reality can be used in the treatment of phobias, as well as to generate knowledge for a future implementation of the technology. To do this, we decided to conduct a qualitative study with semi-structured interviews. By using a snowball selection, we got access to five psychologists who contributed with their unique perspectives based on their education, professional background and experience of virtual reality. Our results showed an overall positive attitude toward how virtual reality can contribute and support today's CBT-treatments. With one of the major opportunities being that virtual reality gives the therapist access to control and flexibility that can be difficult to achieve in a regular exposure treatment. But it requires virtual reality experiences of a higher quality than those existing today for psychological purposes. Which can result in the patient's experience of the treatment not being optimal, when the experience is not sufficiently immersive. Our study concludes that virtual reality should not be seen as a substitute for today's CBT-treatments. Instead, VR should be used as a tool and supplement it, which has the potential to overcome obstacles and improve parts of a treatment.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån svenska forskningsresultat kartlägga bakomliggande faktorer till tandvårdsrädsla och undersöka vilken effekt kognitiv beteendeterapi (KBT) har på tillståndet. Metod: Sökningen efter svenska vetenskapliga artiklar har gjorts genom Dentistry of Oral Sciences, MEDLINE och CINAHL. Artiklar skrivna under de senaste tio åren har valts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts, samt har kvalitetsgranskats utefter två mallar. Resultat: Underliggande faktorer för utveckling av tandvårdsrädsla inkluderar tidigare negativa tandvårdssituationer, tandvårdsrädsla i familjen, kön, ålder, temperament, allmän ångest och depression, låg socioekonomisk ställning, låg inkomst, rökning, oral smärta, utbildningsnivå och Hyperaktivitetssyndrom (ADHD). KBT-behandling har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att behandla tandvårdsrädsla. Slutsats: Det har visats att tandvårdsrädsla utvecklas tidigt i livet och kan vidmakthållas. Det finns flertalet faktorer som bör ses över och om behandling sätts in i sig kan man potentiellt förbättra hälsan hos individen med tandvårdsrädsla. KBT har visat sig vara en mycket framgångsrik behandling för tandvårdsrädsla, då det har en bevisad långvarig effekt. / Aim: The aim of the literature review was to map underlying factors of the development of dental anxiety and investigate the effect cognitive behavioral therapy (CBT)has on the condition, based on Swedish research results. Method: This was a literature review over Swedish studies. The search for scientific articles has been done through the databases Dentistry of Oral Sciences, MEDLINE and CINAHL. Articles written for the past ten years were chosen. Both qualitative and quantitative articles have been used and reviewed with quality templates. Results: Factors for developing dental fear include previous negative dental experiences, dental fear within the family, gender, age, temperament, general anxiety, depression, low socioeconomic standard, low income, smoking, oral pain, education level and for people with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). CBT treatment has shown to be very effective in treating dental anxiety. Conclusion: It has been shown that dental fear develops early in life and can be perpetuated. There are a number of factors that should be considered, and if treatment is initiated the health of the individual with dental fear can potentially be improved. CBT has been proven to be a very successful treatment for dental care, as it has a long-lasting effect.