Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna. / During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.

The climate crisis is becoming more prominent in everyday life and the construction industry plays a significant role. The study aims to optimize the climate of a fictional house with exterior walls made of wood. By investigating the climate impact of a building with a solid wooden frame depending on the heating system. The study will focus on two different frame systems, one of which is made of cross-glued wood and one of IsoTimber. The questions are what climate impact a solid wood building does have. What dimension of cross-glued wood is required to meet BBR's requirements? Which combination of frame system and heating system is the most optimal for Malmö and Stockholm? How many years does it take for the heating to have a greater climate impact than the manufacture of the building? How much climate impact will the most optimized building have after 50 years? In the VIP-Energy program, energy calculations have been performed. Quantity and energy calculations have then been translated into carbon dioxide equivalents in the BM program to calculate the climate impact for the buildings with associated heating systems.  The results show that cross-glued wood has a lower general climate impact than the frame of IsoTimber. The dimension for meeting BBR's energy requirements with a cross-glued wood frame is 330 mm. The most optimized combination of frame system and heating from a climate point of view is IsoTimber 300 mm with district heating for Malmö and Stockholm. The results show that energy consumption from heating will have a greater climate impact than production for the most optimized alternative only after 22 years for Malmö and 44 years for Stockholm. The building with the least climate impact after 50 years is IsoTimber 300 mm with district heating where the climate impact is 57,7 ton CO2e in Malmö and 43,7 ton CO2e in Stockholm. The study shows that reliable conversion factors are required to translate components and heating systems into carbon dioxide equivalents. The current conversion factor for heating when district heating is used differs between the climate zones, which means that the result is widely distributed. The best optimized alternative, 300 mm IsoTimber with district heating is a good alternative with a low climate impact that still maintains a high level of comfort for the user.

The construction industry is currently responsible for a large amount of greenhouse gas emissions that contribute to the enhanced greenhouse effect. In hopes of facilizing a sustainable development, a new law came in force 2022 requiring climate declarations for new construction projects. This requirement means that construction companies around the country must climate calculate for their construction projects. Among these companies is Akademiska hus, a property management company that strives to become a carbon neutral operation. The thesis was conducted in collaboration with Akademiska hus to investigate how the method of climate calculations can be made more effective. The study was conducted through an interview and a case study of two different projects, Solna Campus Office and Retzius Laboratory. The aim was to identify which part of the process that needs to be made more efficient, and then to develop a solution proposal. The calculation tools Prodikt and One Click LCA were then tested to measure the carbon footprint of the projects, and standard value data was developed. The result from the interview study showed that the problem lies in the lack of a clear method for collecting input data, but that the calculation tools Prodikt and One Click LCA can facilitate the streamlining of climate calculations. The results from the case study shows that the carbon footprint for the projects was measured to, internal wall: 7.21 kgCO2e/m2construction, ceiling: 3.23 kgCO2e/m2 material internal floor: 9.58 kgCO2e/m2 material, wall cladding: 14.18 kgCO2e/m2 material, parts of the ventilation system for Solna Campus Office: 1.12 kgCO2e/m2gross floor area, parts of the ventilation system for Retzius Laboratory HG6: 14.4 kgCO2e/m2gross floor area. Furthermore, it is concluded that these values can be used as standard value data for reconstruction projects under 50 MSEK of office and laboratory environments at Akademiska hus. The conclusion was drawn that if standard value data is developed for reconstruction projects under 50 MSEK, the method of climate calculations will be made more effective.

I dagens samhälle står vi inför tuffa utmaningar för att minska vår miljöpåverkan och stoppa växthuseffekten. Vi har mycket att arbeta mot för att nå ett hållbart samhälle där vi säkrar en bevarad mångfald och en hälsosam miljö att leva i för kommande generationer. Sverige har tagit fram 16 olika miljömål som ska vägleda och hjälpa samhället på väg mot en grönare framtid. Växthusgaser har störst påverkan på växthuseffekten och år 2019 stod byggsektorn för hela 21,1% av den totala mängden växthusgaser som släpptes ut i Sverige. Eftersom byggsektorn har en så pass stor roll i miljöarbetet är det viktigt att vi ser över vår byggteknik och hur vi kan utveckla den. Idag finns mängder av äldre hus i Sverige som är i behov av renovering men frågan som behandlas i det här arbetet är om alternativet att riva ett äldre hus och upprätta ett nytt faktiskt kan vara ett mer hållbart alternativ. I arbetet har en fallstudie genomförts för Bergets LSS-boende där en kontroll har gjorts om det är mer miljövänligt att riva det befintliga huset och bygga ett helt nytt i stället för att renovera byggnaden som Peab gör i skrivande stund. Eftersom växthusgaser är det som mest påverkar miljön negativt har koldioxidekvivalenter valts som värde att studera.Vid undersökningen har växthusgaser från byggnadsmaterial, maskiner och energianvändning granskats och ställts upp i en graf för att undersöka hur många år det tar för en nyproduktion att tjäna in den kvot som uppstår vid byggproduktionen jämfört med renoveringen. Enligt uträkningarna släpper renoveringen under produktionen ut en betydligt mindre andel koldioxidekvivalenter än nyproduktionen men renoveringen har årsvis en större energiförbrukning. Resultatet visar att efter knappa 17 år är båda fallen på samma nivå utsläpp och kommande år kan en nyproduktion klassas som mer miljövänlig. / Today, we face tough challenges to reduce our environmental impact and stop the greenhouse effect. We have much work to put effort into, to achieve a sustainable society where we ensure the preservation of diversity and a healthy environment for future generations to live in. Sweden has developed 16 different environmental goals to guide and help society towards a greener future. Greenhouse gases have the greatest impact on the greenhouse effect and in 2019 the construction sector accounted for a staggering 21.1% of the total amount of greenhouse gases emitted in Sweden. Since the construction sector plays such a large role within the environmental efforts, it is important that we examine our construction technology and ways to develop it. Today, there are many older houses in Sweden that need renovation, but the question addressed in this work is whether the alternative of demolishing an older house and build a new one instead can be a more sustainable option. In this work, a case study has been carried out for Bergets LSS-boende where a review has been made of whether it is more environmentally sustainable to demolish the current house and build a completely new one instead of renovating the existing building as Peab is doing at the time of writing. Since greenhouse gases are the most damaging to the environment, carbon dioxide equivalents have been chosen as the unit to study.In the study, greenhouse gas emissions from building materials, machinery and energy use have been examined and plotted in a graph to explore how many years it will take for a new construction to earn the quota that occurs during the production compared to renovation. According to the calculations, during the production phase, renovation emits a significantly lower proportion of carbon dioxide equivalents than new production, but renovation has a higher annual energy consumption. The result shows that after almost 17 years, both cases are at the same level of emissions and in the coming years a new production can be classified as more environmentally friendly. / <p>2022-06-28</p>

Purpose – the climate issue is one of the most important political issues, both in Sweden and globally. Achieving the climate goals of the Paris Agreement and the Agenda 2030 sustainability goals requires efforts to slow down global warming. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for over 20 percent of domestic greenhouse gas emissions. Despite this, industrial buildings are not covered by the new law on climate declaration that came into force on January 1, 2022. This study investigates what is required for more industrial buildings to be built in wood and what factors form the basis for decisions on material selection in the frame. It also examines how companies in the industry work towards a transition to more climate-smart construction. Method – the study's objective is achieved through interviews with actors with different roles in the building construction process. The eight actors are developers, building contractors and project managers with different levels of experience and knowledge. The study has a qualitative focus as the purpose of the questions is to understand the connections and causes of how the choice of frame material for an industrial building is made. Result – there is most knowledge and experience in constructing steel-framed industrial buildings. There is a positive attitude and desire to build industrial buildings with timber frames where cost is the most decisive factor in the choice of frame material. The wooden frame must also have the same functional requirements as a steel frame, be delivered and assembled in about the same time. There is also a belief in the future that timber frames in industrial buildings will increase, mostly due to the need for a smaller carbon footprint. Discussion – the most decisive factor in the choice of frame material turned out to be the cost, similarities can be found in the theories. Environment and sustainability is something that most respondents bring up as an important factor and advantage regarding wood as a material. Despite this, a few of the respondents see these advantages as so great that they choose wood for the frame over steel. However, theories show that companies with innovative and developed sustainability plans can benefit from low operating costs but also from being seen as more attractive on the market. All respondents consider themselves to have enough knowledge to build industrial buildings in wood, which is contradicted by the theories, as a lack of knowledge about wood construction is seen as one of the decisive factors why more buildings are not built in wood today. Sammanfattning Syfte – klimatfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna, både i Sverige och globalt. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030 krävs insatser och åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för över 20 procent av inhemska utsläpp av växthusgaser. Trots detta omfattas inte industribyggnader av den nya lagen om klimatdeklaration som trädde i kraft 1 januari 2022. I denna studie utreds vad som krävs för att fler industribyggnader ska kunna byggas i trä samt vilka faktorer som ligger till grund för beslut kring materialval i stommen. Det undersöks även hur företag i branschen arbetar för en omställning mot mer klimatsmart byggande.   Metod – studiens mål uppnås genom intervjuer med aktörer inom byggsektorn med olika roller i processen när en byggnad ska uppföras. De åtta aktörerna är beställare, byggentreprenörer och projektledare med olika nivå av erfarenhet och kunskap. Studien har en kvalitativ inriktning då avsikten med frågeställningarna är att förstå samband och orsaker till hur valet av stommaterial till en industribyggnad går till. Resultat – det finns mest kunskap och erfarenhet att bygga industribyggnader med stålstommar. Det finns en positiv inställning och önskan om att bygga industribyggnader med trästommar där kostnad är den mest avgörande faktorn vid valet av stommaterial. Trästommen måste också kunna uppfylla samma funktionskrav som en stålstomme, samt levereras och monteras på ungefär samma tid. Det finns också en framtidstro att trästommar i industribyggnation kommer att öka, mest på grund av behovet av ett mindre klimatavtryck. Diskussion – den mest avgörande faktorn vid val av stommaterial visade sig vara kostnad, något som går att hitta likheter med i det teoretiska ramverket. Miljö och hållbarhet är något som de flesta respondenter tar upp som en viktig faktor och fördel rörande trä som stommaterial. Trots detta är det bara ett fåtal som ser dessa fördelar som tillräckliga för att välja trä till stommen före stål. Teorier visar dock att företag med innovativa och utvecklade hållbarhetsplaner får fördelar med lägre driftskostnader och i att bli mer attraktiva på marknaden. Alla respondenter anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bygga industribyggnader i trä, detta motsägs i teorierna då brist på kunskap om träbyggnation ses om en av de avgörande faktorerna till varför det inte byggs mer i trä idag.

In Sweden, the long-term climate goal is to achieve a net zero emission of greenhouse gases by 2045. At the same time, today the Swedish construction and property industry accounts for 21 percent of all greenhouse gas emissions, and the use of more climate-friendly materials can be part of the solution. The aim of the study is to analyze the climate impact and costs from a nine-floor building, where four different frame systems are compared. The nine-floor building is of a normal concrete frame with load-bearing steel columns in the outer walls. This building will then be compared against if the building was made of green climate-compensated concrete. As well as two hybrid solutions where the top three floors are dimensioned to a wooden frame and six floors in gray and green concrete below. In order to analyze the climate impact and costs, a life cycle analysis (LCA) and a life cycle cost analysis (LCC) will be carried out using the One Click LCA tool. In the life cycle analysis, the stages (A1-A5) will be studied and in the life cycle cost analysis the material costs (A1-A3) will be studied. The result from the life cycle analysis shows that the hybrid building with wood and green concrete has the lowest climate impact in terms of emissions of carbon dioxide equivalents (CO2e), followed by the building in green concrete. The result also shows that the hybrid building with wood and green concrete has approximately 43% lower climate impact compared to the gray concrete building which had the largest. The life cycle cost analysis shows that the gray concrete building has the lowest material costs, while the hybrid building with wood and green concrete has the highest. The conclusions of the study are that dimensioning a wooden frame meant thicker building parts compared to a concrete frame, which resulted in a smaller living area. But the hybrid buildings with three floors with a wooden frame, on the other hand, had a significantly smaller climate impact compared to the respective concrete building.

Denna studie utforskar klimatpåverkan och kostnadseffektivitet av två byggtekniker för ett tänkt småhus i Uppsala. Studien gör en jämförelse mellan prefabricerade strukturella isolerande paneler (SIP) med expanderad polystyrenisolering (EPS) gentemot en träregelkonstruktion med mineralullsisolering. Syftet är att jämföra deras miljöpåverkan och ekonomiska aspekter genom livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) specifikt för byggnader. Studien är strikt inriktad på byggskedet A1-A5, vilket inkluderar både produktsskedet A1-A3 och byggproduktionsskedet A4-A5. Med A1-A3 avses framställningen av byggmaterial, medan A4-A5 innefattar användningen av dessa material i byggprocessen. Studien även granskar specifika materialval och standardtjocklekar för SIP med EPS och ifall dessa tjocklekar stämmer med allmänna standarder för byggnadsverk. Denna utnyttjar användningen av moderna mjukvaror för att förenkla beräkningarna av LCA och LCC inom byggbranschen. Vi valde att använda programvaran One Click LCA. Programmet används för att genomföra hållbarhetsanalyser, hållbarhetsanalyser skiljer sig från LCA genom sitt bredare fokus på hållbarhetsaspekter, inklusive sociala och ekonomiska dimensioner, utöver de rent miljömässiga faktorer som LCA fokuserar på. Programvaran baseras på en omfattande databas av byggnadsmaterial och deras miljövarudeklarationer (EPD), vilket underlättar beräkningen av en byggnads totala miljöpåverkan.   Studien indikerar att konstruktionen med träregelkonstruktionen producerar ett lägre koldioxidutsläpp i jämförelse med konstruktioner byggd av SIP med EPS. De ökade utsläppen för SIP-konstruktionen är huvudsakligen ett resultat av transportavståndet och de betydande koldioxidekvivalenterna under produktionsstadiet. När det gäller koldioxidutsläpp visar data att SIP-konstruktionen har en större miljöpåverkan, med 238 kg CO2e/m2 Atemp (uppvärmda arean av huset), jämfört med träregelkonstruktionen som genererar 162 kg CO2e/m2 Atemp.   Ekonomiskt är SIP-konstruktionen i studien mer kostsam än träregelkonstruktionen. Det finns en kostnadsökning på 22,3% för SIP-konstruktionen jämfört med träregelkonstruktionen. Kostnaden för SIP-konstruktionen uppgår till 6022 kr/m2 Atemp, medan träregelkonstruktionen kostar 4678 kr/m2 Atemp. Denna ökning kan främst hänföras till högre material- och transportkostnader för SIP-elementen. Studien betonar vikten av att balansera ekonomiska och miljömässiga faktorer vid val av byggteknik och den framhäver potentialen att fortsätta utforska och förbättra byggnadsmaterial och byggprocesser för att göra byggsektorn mer hållbar, vilket inbegriper att minska klimatpåverkan från material som EPS-isolering och OSB-skivor (som är en skiva tillverkad av sammanpressade träspån och lim), samt utforska alternativa material såsom polyuretan (PU foam). / This study explores the climate impact and cost effectiveness of two building techniques for a single-family house in Uppsala: Structural Insulated Panels (SIP) with EPS insulation compared with a timber frame with mineral wool insulation. The purpose is to assess their environmental impact and economic aspects through life cycle analysis (LCA) and life cycle cost analysis (LCC). The study encompasses the stages of LCA and LCC named as the production stage and the construction production stage for these techniques. The 'production stage' refers to the manufacturing of building materials, while the 'construction phase' involves using these materials in the building process.  This study takes advantage of modern analysis software to ease the process of performing LCA and LCC analyses. We have decided to use the software One Click LCA to simplify the LCA process and perform sustainability analyses. A sustainability analysis differs from LCA by its broader focus on sustainability aspects, including social and economic dimensions, in addition to the purely environmental factors that LCA focuses on. The software is based on an extensive database of building materials and their environmental product declarations (EPD), which facilitates calculating a building's total environmental impact. The study indicates that constructions with timber frames produce lower carbon dioxide emissions compared to those using SIP constructions.  In terms of carbon dioxide emissions, the data show that SIP construction has a greater environmental impact, with 238 kg CO2e/m2 Atemp, compared to timber frame construction, which generates 162 kg CO2e/m2 Atemp. Economically, SIP construction is more costly than timber frame. There is a cost increase of 22.3% for the SIP construction compared to the timber frame construction. The cost of the SIP construction amounts to 6022 SEK/m2 Atemp, while the timber frame construction costs 4678 SEK/m2 Atemp. This increase is mainly attributable to higher material and transport costs for the SIP construction. The study emphasizes the importance of balancing economic and environmental factors in the choice of building technology. It also highlights the potential to continue exploring and improving building materials and construction processes to make the construction sector more sustainable, including reducing the climate impact from materials like EPS insulation and OSB boards, and exploring alternative materials such as polyurethane (PU foam).

Det kommer krävas en stor förändring för att uppnå målen för Parisavtalet. Ett av dessa mål för år 2050 är att det genomsnittliga utsläppen per person ska vara så långt under 1 ton CO2e som möjligt. År 2019 stod medelsvenskens utsläpp enbart från transport för ungefär 1,7 ton CO2e. Klimatkalkylatorer kan användas för att beräkna en individ eller företags koldioxidavtryck. Några klimatkalkylatorer, exempelvis Svalna och Habits, har adderat sociala jämförelser i form av grupper. Vissa argumenterar för att sociala jämförelser i klimatkalkylatorer är lovande för att främja miljövänligt beteende, men det måste undersökas ytterligare. Syftet med denna studie är att undersöka hur man, för avtrycket från transport, kan addera sociala jämförelser till klimatkalkylatorer. Rent praktiskt undersökte vi fyra underfrågor: hållbarhetsintresserade personers inställning till att få veta sitt koldioxidavtryck från transport, deras inställning till att jämföra det avtrycket med andra, vad inställningen grundar sig på och vad som påverkar den. I denna kvalitativa studie deltog 9 hållbarhetsintresserade personer i semistrukturerade intervjuer. Under intervjuerna beräknades deltagarnas koldioxidavtryck från transport med en klimatkalkylator och sedan visades 3 skisser med förslag på hur jämförelserna av koldioxidavtryck skulle kunna se ut. Därefter bearbetades datan från intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet från studien visade bland annat på att hela koldioxidavtrycket var mer intressant att ta reda på än enbart från kategorin transport. Intresset hos deltagarna grundade sig i att öka medvetenheten om sitt avtryck. Det fanns ett intresse hos deltagarna att jämföra sig med andra. Även detta grundade sig i att öka medvetenheten om sitt avtryck men också inspirera andra till att minska det. Det som påverkade inställningen var exempelvis detaljnivån på koldioxidavtrycket som jämförs, med vem man jämför sig med och hur man ligger till jämfört med snittet, vilket förhöll sig individuellt hos deltagarna. / It will require a great change to achieve the goals of the Paris Agreement. One of these goals is that by 2050 the average emissions of CO2e per person should be well below 1 ton. In 2019, the average Swede´s emissions from transport alone accounted for approximately 1,7 tons of CO2e. Carbon footprint calculators can be used to calculate an individual’s or company’s carbon footprint. Some calculators, for example Svalna1 and Habits2, have added social comparisons in the form of groups. Some argue that social comparisons in carbon footprint calculators are promising in promoting pro-environmental behaviour but it needs to be further investigated. The purpose of this study is to investigate how, for the carbon footprint of transport, one can add social comparisons to climate calculators. In practical terms, we examined four sub-questions: the attitude of people interested in sustainability towards finding out their carbon footprint from transport, their attitude towards comparing that footprint with others, what influences the attitude and what it’s based on. In this qualitative study, 9 people interested in sustainability participated in semi-structured interviews. During the interviews the participants' carbon footprints from transport were calculated, then 3 sketches with suggestions on what social comparisons of carbon footprint could look like were shown. The data gathered from the interviews were then processed using a content analysis. The results from the study showed, among other things, that the entire carbon footprint was more interesting to find out than just from the transport category. The participants’ interests were based on increasing their own awareness of their emissions. The participants showed interest in comparing their emissions with others. This too was based on increasing their own awareness of their emissions but also a desire to inspire others to reduce theirs. What affected the attitude was, for instance, the level of detail in the carbon footprint compared, with whom you compare with and how much they emitted compared to the average. The opinions regarding this were individual among the participants.

Klimatförändringarna är ett faktum. Den förstärkta växthuseffekten hotar att förinta både djur och naturliv om inte åtgärder vidtas. I Parisavtalet fastslås att det centrala målet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader men med en strävan att inte gå över en och en halv grad. För att göra det möjligt krävs åtgärder och metoder som säkerställer en minskning av växthusgaser i atmosfären. Klimatkalkyl är ett verktyg som kan användas för att se vad ett projekt har för totalt utsläpp, samt se till materialens enskilda utsläpp. Syftet med denna studie är att upprätta en klimatkalkyl för ett flerbostadshus i Borlänge kommun. Att utifrån klimatkalkylen identifiera projektets totala utsläpp för att sedan jämföra dom två högst belastande materialen med potentiella material. Jämförelse görs i produktionsskedet (A1-A3). Resultatet visar att betongen stod för 38 % och armering för 11 % av det totala utsläppet av växthusgaser. Tillsammans utgör dessa material 49 % av det totala utsläppet. Betongen och armeringen jämfördes med Skanskas gröna betong och armering från Celsa Steel Service. Med ett byte av traditionell betong och armering till klimatsmartare material kan en sänkning på 41 % göras för utsläppen ifrån tillverkningen av betongen och armeringen tillsammans. Genom att byta ut lite av cementen till slagg, i betongen, kan en halvering för utsläpp av växthusgaser göras. Trots en markant ökning av hållfasthetsklass på betongen kunde det fastställas att den grönare betongen fortfarande haft en lägre klimatpåverkan än den ursprungliga betongen. Tillsammans med armering, som tillverkas av skrot och förnybar energi, är det möjligt att bidra till en sänkning av CO2-utsläppen för Bygg- och fastighetssektorn. Verktyget ECO2 som används för att upprätta klimatkalkylen är ett bra redskap för att i tidigt skede identifiera material med hög klimatbelastning för att möjliggöra ett byte av material. Arbetet har bidragit till att skapa en större förståelse för vad materialhantering och tillverkning av material har för avgörande faktorer för ett materials utsläpp utav växthusgaser. Slutsatsen av arbetet visar på vikten av att i tidigt skede bli medveten om vikten av materialval för att minska utsläppen. Genom byte av en eller två material är det möjligt att sänka utsläppen avsevärt vilket kan bidra till att nå målen om klimatneutralitet till år 2045. / Climate change is a fact. The amplified greenhouse effect threatens to destroy both plant- and animal life if no actions are made. One of the main matters in the Paris agreement is to keep the global warming under 2 degree Celsius but with the ambition to keep it under 1, 5 degree Celsius. To make this possible requires actions and methods to ensure a reductions of greenhouse gases in the atmosphere. Carbon footprint calculation is a tool that can be used to see the total emissions from a project, but also to see specific materials emissions. The intention with this thesis is to establish a carbon footprint calculation for a apartment building in Borlänge county. By using the carbon footprint calculations identify the projects total emissions and compare the top two emission materials with other materials. The comparison is made in the product stage (A1-A3). The results shows that 38 % of the total emissions comes from concreate and 11% from reinforcing bars. Together they make up 49 % of the total emissions from the project. The concreate was compared with Skanskas Green concreate and the reinforcing bars was compared with bars from Celsa Steel Service. To exchange both concreate and reinforcing bars to more climate friendly materials would mean a lowering of the emissions with 1% in the product stage. By exchange some of the cement to dross, in the concreate, the emissions of greenhouse gases from it can be cut in half. Even after a significant increase of the concreates solidity it could be established that the green concreate still had less emissions of greenhouse gases than the original concreate. Together with the reinforcing bars, which are made of junk and renewably energy, it is possible to contribute to a lowering of greenhouse gases by the constructionand real estate sector. The instrument ECO2, which was used to establish the carbon footprint calculation, is a good tool to identify materials with high emissions in the early stage. This grant a possibility to locate and change these materials with high emissions of greenhouse gases. This thesis has contributed to creating a understanding for what crucial factors the handling of materials and the manufacturing of materials to lower the emissions of greenhouse gases. The conclusion of the thesis proves the importance of being aware in the early stage of which materials have the most emissions and if they can be replaced by something better. By replacing one or two materials it is possible to lower the emissions of greenhouse gases considerably which had contributed in the quest to reach climate neutrality by 2045.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>