Den här uppsatsen undersöker hur medling idag används i kommersiella tvister. Arbetet har visat att kommersiella parter i högre utsträckning väljer skiljeförfarande än medling. Vidare utreds de bakomliggande orsakerna till den begränsade användningen. För att utreda de bakomliggande orsakerna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Medlemmarna, totalt 1300, i föreningen Sveriges bolagsjurister fick svara på sin attityd till medling. Enkäten grundades på en sammanställning av studerad doktrins syn på medlingens fördelar och nackdelar. Totalt svarade 27 bolagsjurister vilket innebär att inga statistiskt säkra slutsatser kunde dras. Vidare genomfördes två intervjuer, i syfte att fördjupa kunskapen kring bolagsjuristernas och advokaternas attityder gentemot medling.  Resultatet av studierna visar att inga tydliga diskreprenser mellan enkäten, intervjuerna och doktrin finns gällande synen på medling, som kunde besvara frågan om vilka de bakomliggande orsakerna är till den begränsade användningen. Däremot framkom det att bolagsjuristernas och advokaternas kunskap om förfarandet är begränsat vilket i sin tur leder till en osäkerhet kring förfarandet. Detta kombinerat med medlingsförfarandets flexibilitet utgör huvudorsakerna till den begränsade användningen.  Avslutningsvis har diskuterats vilka åtgärder som krävs och vilken aktör som ska driva frågan kring medlingens främjande. Arbetet föreslår att SCC ska vara drivande där utbildning, ackreditering, bättre stöd för parterna vid hanteringen av medlingsförfarande är några exempel på aktiviteter som är nödvändiga.

Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun. Studien omfattar åtta privatägda verksamheter som innehar en Miljödiplomering från Göteborgs Stad.99 % av alla företag i Sverige har färre än 50 anställda och av dessa är det en minoritet som har ett aktivt miljöarbete. Tjänstesektorn har generellt en mindre miljöpåverkan än andra branscher och av den anledningen uppfattas det ofta svårt att få ut någon affärsnytta av att bedriva ett miljöarbete. Det ställs inte heller lika stora krav från omvärlden. För små företag är Miljödiplomeringen ett mindre kostsamt alternativ än internationella certifieringar. På grund av dessa förhållanden är det intressant att undersöka vad som skapar affärsnytta för små tjänsteföretag.

No description available.

<p>Värdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nära koppling. Både ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för värdering. Eftersom olika människor och företag har olika preferenser har de även också olika krav på fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. Då det även finns oberoende värderingsföretag kan dessa ge en opartisk värdering som kan anses gälla generellt för samtliga intressenter. Hur</p><p>denna värdering går till kan vara intressant att undersöka då den sker utan några kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.</p><p>Då denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus på just hur</p><p>industrifastigheter och kommersiella fastigheter värderas. Vilka faktorer som är viktiga och av betydelse för denna typ av fastigheters värde ämnas undersökas.</p>

<p>Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmänna uppfattningar och attityder till användandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn på vad de lär sig av sitt spelande. En webbaserad enkätundersökning genomfördes med gymnasieelever från årskurs 1-3 på IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. Utifrån enkätsvaren framgår att en övervägande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lärandet, såväl lärande i vardagslivet som i skolan. Särskilt framträder ökade kunskaper i det engelska språket. Studiens resultat visar en stor potential för användandet av spel i undervisningen och man bör arbeta för att ta fram metoder för att utnyttja den fulla potentialen av gymnasieungdomars spelande. En stor del av detta arbete ligger i att informera och utbilda lärare om spel och spelkultur.</p>

No description available.

No description available.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden. Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ”bra” underhållning.  Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem. Jag har även jämfört de olika kanalernas policy och sett skillnader mellan dessa kanaler.  Ett vidare syftet med studien är vidare att få ett underlag till att göra en gestaltning, där jag själv producerar ett fingerat barnprogram för TV. Det är ett barnprogram som på något sätt ifrågasätter makten över produktionerna hos dessa stora bolag. / BI/Media

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmänna uppfattningar och attityder till användandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn på vad de lär sig av sitt spelande. En webbaserad enkätundersökning genomfördes med gymnasieelever från årskurs 1-3 på IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. Utifrån enkätsvaren framgår att en övervägande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lärandet, såväl lärande i vardagslivet som i skolan. Särskilt framträder ökade kunskaper i det engelska språket. Studiens resultat visar en stor potential för användandet av spel i undervisningen och man bör arbeta för att ta fram metoder för att utnyttja den fulla potentialen av gymnasieungdomars spelande. En stor del av detta arbete ligger i att informera och utbilda lärare om spel och spelkultur.

<p>Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer. Syftet med dessa tillämpningar är dock inte att modellera mänskliga mentala förmågor utan att finna lösningar på praktiska problem. Avsikten med detta arbete är att undersöka kopplingsförhållandet mellan filosofisk och kommersiell AI samt att finna indikationer på huruvida det kan finnas information inom filosofisk AI som kan vara av betydelse vid skapande av kommersiella AI-system. Metoderna som används för att finna svar på dessa frågor är litteraturstudier och intervjuer, båda av kvalitativ natur</p>