Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samverkan mellan olika vårdaktörer ske för patientens bästa. Tidigare forskning visar att samverkan mellan olika professioner inte alltid fungerar optimalt trots lagstiftningen. Anledningar till att samverkan brister är exempelvis ledarskap, förtroende och relationer. Genom att samverka för den enskilde individen så kan professionerna uppnå mer tillsammans än vad det kan själva. Vid bristande eller avsaknad av samverkan äventyras patientsäkerheten. Syftet med studien är att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården och den kommunala hemsjukvården upplever samverkan mellan verksamheterna. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med induktiv ansats. Studien har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamling har skett via individuella intervjuer med 12 specialistsjuksköterskor som är anställda inom ambulanssjukvård och kommunal hemsjukvård i Göteborg med omnejd. Resultatet presenteras i form av tre kategorier och 12 subkategorier. I resultatet framkommer det att en tydlig struktur, samverkan för patienten och en känsla av "vi och dem" är avgörande faktorer för en fungerande samverkan. Informanterna uppgav att förståelse för varandras verksamhet, kommunikation och bemötande var avgörande faktorer för att samverkan skulle fungera. Specialistsjuksköterskor hade blivit dåligt bemötta av varandra vilket skapade en irritation, osäkerhet och rädsla som medförde att de hade ett dåligt bemötande gentemot varandra vid samverkan.

Bakgrund: Hemsjukvården förväntas bli alltmer komplex med svårare patientfall vilket kommer kräva mer av bland annat de distriktssköterskor som är verksamma där. Förskrivningsrätten kan användas som ett verktyg för att förbättra omvårdnadens kvalitet och personcentrering. Tidigare forskning påvisar dock att bristfällig kompetensutveckling samt brist på kollegialt stöd kan hindra nyttjandet av förskrivningsrätten. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av faktorer om påverkar nyttjandet av förskrivningsrätten inom kommunal hemsjukvård i Blekinge. Metod: Intervjustudiens informanter var sju distriktssköterskor som arbetar inom kommunal hemsjukvård i Blekinge. Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys, med induktiv ansats.  Resultat: Resultatet består av tre kategorier Organisatoriska faktorer, Visdom samt Stöd. Den övervägande upplevelsen är att förskrivningen underlättar det självständiga arbetet men används även frekvent som ett stöd till kollegor som saknar specialistutbildning med förskrivningsrätt. Flertalet distriktssköterskor upplevde kunskap inom förskrivningsrätt som något väldigt värdefullt. Varje förskrivningstillfälle gav mer erfarenhet som i sin tur kunde underlätta för framtida bedömningar. Möjligheten att använda digital teknik sågs som en underlättande faktor. Slutsats: Förskrivningsrätten anses vara av vikt i såväl kompetenshöjning inom verksamheten som möjligheten till ökad självständighet. I studiens resultat framkommer en känsla av att som ny distriktssköterska inte vara redo att nyttja sin förskrivning vilket inte tidigare framgått i svenska studier. Genom att framhäva de faktorer som möjliggör samt förebygga de faktorer som hindrar förskrivningen kan nyttjandet öka och vården således effektiviseras ytterligare.

Bakgrund: Socialstyrelsen klassificerar trycksår som en vårdskada och förekomsten av trycksår inom kommunal hemsjukvård har ökat. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnad och bär därmed ansvar att främja en säker vård. Genom att förebygga uppkomst av trycksår minskas patientens lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet mot trycksår inom kommunal hemsjukvård. Metod: Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta sjuksköterskor från fem olika kommuner. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka var erfarenheter av patientens motstånd, erfarenheter av teamsamverkan, erfarenheter av olika resurser och erfarenheter av kunskapsförmedling. Slutsats: Resultatet har tydliggjort att patientens motstånd till preventiva åtgärder begränsade sjuksköterskorna. En välfungerande teamsamverkan, tillräckliga resurser och möjligheter att förmedla sin kunskap visade sig vara byggstenar i det preventiva arbetet. Studien bidrar till en ökad kunskap om möjliga områden som påverkar preventionen av trycksår. För att utveckla det preventiva arbetet föreligger behov av vidare forskning på de enskilda faktorer som orsakar att trycksår uppstår.

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat. Artiklarna visar att kompetens, relation och samverkan krävs för att trygghet ska upplevas av patienter, närstående och sjuksköterskor. Alla betonar att trygghet är en förutsättning för att god palliativ vård ska uppnås.Målet för den kommunala palliativa hemsjukvården bör således vara att skapa förutsättningar för människor med obotlig sjukdom, och deras närstående, att uppleva trygghet i livets slut. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

No description available.

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Analysen av resultatet utmynnade i sex kategorier: tillfredsställelse, ansvar och gemenskap som beskrev bra upplevelser och tre kategorier: tidsbrist, otillräcklighet och krav som beskrev dåliga upplevelser. Då samtliga respondenter återgav både bra och dåliga upplevelser i arbetssituationen skapades temat: Att arbeta med motsägelsefulla känslor. Slutsats: Genom att ta del av hemtjänstpersonalens upplevelser kan sjuksköterskan utveckla delegeringsförfarande. Ge stöd till personalen och skapa tillfällen för att undervisa och handleda, vilket leder till trygghet och ökad patientsäkerhet i vård och omsorg av den äldre / Background: The elderly population in Sweden is increasing and people tend to live longer. Some people live a healthy and active lifestyle until they reach an old age. Others are affected by an illness or disease in the early stages of old age. The nurse in the Swedish municipal home care is responsible for a large number of patients and has therefore gotten less close to his or her patients. The nurse is not able to see his or her patients every day and therefore many health care tasks in patients' homes are conducted by delegated home care assistants. The responsibilities of the assistants have increased and they are often alone in the home with the decision of when the nurse must be contacted due to the patient's health status. Aim: The aim of the study was to describe the health care assistant's experiences of working with delegated health care tasks. Method: Data was collected through eight conducted narrative interviews. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the results led to six categories. Three categories, satisfaction, responsibility, and fellowship, described the good experiences. Three categories, lack of time, the feeling of being inadequate, and feeling of being forced, described bad experiences. The respondents described both good and bad experiences in the work situation. From the categories, the theme of working with conflicting emotions was created. Conclusion: By taking part of the assisted living staff experiences the nurse could develop the delegation routine, support, educate, and supervise the staff, which leads to security and increased patient safety in health and social care of the elderly.

Abstrakt   Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvård Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoäng Sidantal: 46 Författare: Susanne Lindberg Gustafson   Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvård Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier. De fem kategorierna var: Betydelse av stöd, distriktssköterskan fick mycket stöd från kollegor, men det saknades professionell handledning. Arbetstillfredställelse, det var glädjande och underlättande att kunna hjälpa någon till höjd livskvalitet, men att inte alltid räcka till skapade frustration. Kunskaper och erfarenheter, upplevelse av att det kunde vara svårt att tolka symptom på depression. Framgångsfaktorer för en god vårdrelation, bemötande, tid och kontinuitet, på så sätt skapades en förtroendefull relation och upplevelse av trygghet för patienten, Arbetsrutiner, visade att distriktssköterskan tog läkarkontakt vid misstänkt depression och sammankallade till vårdplanering med berörda parter. Slutsats: Distriktssköterskor möter i sitt arbete äldre med depression. Det kräver ett professionellt förhållningssätt med respekt för patientens integritet och autonomi. För att åstadkomma en bra vårdrelation förutsätter det att distriktssköterskor kan möta patienten utan tidsbrist och med kontinuitet. Distriktssköterskor upplevde ett kollegialt stöd från arbetskamrater, men saknade ofta både handledning och professionellt stöd. Det uttrycktes också behov av mer kunskap och utbildning. / Background: The study of older people’s psychological illness is a neglected area. Depression among the elderly within the home care system often remains unobserved and insufficiently treated. The work of the district nurse is therefore important to ensure that adequate nursing can be provided.    Aim: The aim was to describe the experiences which the district nurse gains when meeting older people who suffer from depression within the municipal home care. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Five district nurses working within the municipal home care system were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. A qualitative manifest content analysis was used when analyzing the interviews.   Results: The analysis revealed five categories and 12 subcategories. The five categories were: The Importance of Support, which showed that the district nurses were given much support from colleagues but that there was a lack of professional guidance. Professional Satisfaction, to be able to improve the quality of life of a patient was gratifying and facilitating, however, the inability to provide this created frustration. Knowledge and Experience, indicated experiences of hardships in terms of discovering the symptoms of depression. Success Factors for a Good Care Relationship were the approach, time and continuance, creating a trustful relationship and a safe experience for the patient. Work Practices showed that the district nurse contacted a physician in suspected depression and convened to healthcare planning with the parties concerned. Conclusion: In her work, the district nurse meets older people who suffer from depression which requires a professional approach with respect for the patient’s integrity and autonomy. To enable a good care relationship, it is required that the district nurse can meet with the patient without any time constraints and with continuity. The district nurses feel a collegial support from colleagues but often lacked guidance and professional support. The need for more knowledge and education was also expressed.

Bakgrund: Hur väl kommunikationen vid utskrivning fungerar från slutenvård tillhemsjukvård har avgörande betydelse för personcentrerad vård och patientsäker vård. Detfinns studier som visar att både sjuksköterskor inom hemsjukvård och slutenvård anser attkommunikationen vid utskrivning behöver förbättras. Kommunikation är en central del för attskapa förtroende och en god samverkan mellan olika professioner och organisationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskor inom kommunalahemsjukvårdens och sjuksköterskor inom regionala slutenvårdens upplevelser avkommunikation vid utskrivning från slutenvård till hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det deltog sjuspecialistsjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård samt två sjuksköterskor inom regionalslutenvård. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Vårdkvaliteten riskeras när informationenbrister, Vem kommunikationen sker med är av betydelse, Möjlighet att nå varandra harbetydelse för kvaliteten av kommunikationen och När i utskrivningsprocessenkommunikationen sker är av betydelse. Slutsats: Bristande kommunikation kan riskera patientsäkerheten och medföra konsekvenserför vårdkvaliteten. I resultatet framkom det olika utmaningar i kommunikationen, detta kanunderlättas med tydlig struktur och bättre samverkan. Det finns behov av kontinuerligförbättring av kommunikationen och samverkan för att skapa en mer strukturerad och effektivkommunikation som kan bidra till ökad patientsäkerhet och ökad vårdkvalitet. Förspecialistsjuksköterskan är en god kommunikation ett viktigt verktyg i omvårdnaden.

No description available.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra teman såsom; sträcker sig över tid och rum, teamet samlat runt patienten, eftersträvar att vara överens, höga krav på sjuksköterskan med 13 underteman. Konklusion: Ökad kunskap kring brytpunktssamtal, dess innehåll samt hur det dokumenteras behövs. Brytpunktssamtalet bör dessutom eventuellt omvärderas från att vara starkt kopplat till läkarnärvaro till att användas i hemsjukvården även när sjuksköterskorna utför liknande samtal själva. Kraven på sjuksköterskan ställer ytterligare anspråk på sjuksköterskeutbildningar att undervisa palliativ vård. Inom hemsjukvården bör arbetsledning erbjuda handledning, stöd och vidareutbildningar inom ämnet. / Background: End-of-life discussion is a difficult conversation for everyone involved. How information is given and patient and relatives are treated can determine their experiences of the end-of-life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of end-of-life discussions in municipal home care. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Seven interviews with registered nurses were performed. Results: Four themes emerged from the analysis; expanding over time and space, the team surrounding the patient, striving for everyone to get along and high demands on the nurse, with 13 subthemes. Conclusion: Further knowledge about end-of-life discussion, what it withholds and how it is to be documented, is needed. The definition of the concept might need to be reevaluated from being highly associated with doctor presence to also be used in municipal home care when nurses have similar conversations without the doctor. The high expectations and demands on nurses within this context requires for education programs to teach palliative care. The management of the municipal home care should offer guidance, support, and further training to their nurses.