Background – Our digitalized society is constantly increasing, and with the development, the importance of the Internet for political knowledge generation is also increasing. The digital development has caused a series of problems that can disturb the prevailing democracy due to that many individuals create their political identity through social media as a communication channel. In addition to the fact that the majority of the younger generation use social media as their primarily communication channel, there is also cause for concern that individuals tend to avoid news due to current news skepticism. News skepticism has grown as fake news has increased, especially since the US presidential election in 2016, and even though fake news is identified and corrected, it is often the fake information that people tend to remember. Furthermore, it is also important to emphasize that the dissemination of information through digital media is extensive to the extent that individuals cannot be source critical towards it all. Social media has also become a platform that is used to promote hidden intentions, for example, that politicians use bots to generate popularity. Further, today's journalism has been influenced by digital developments and has changed how news are spreading on digital platforms. Finally, many individuals perceive that they no longer need to actively seek out news and to further generate knowledge because they personally stress the fact that important news always finds them, also known as "news-finds-me". Aim -The aim is to create an understanding of the relationship between communication channels and knowledge generation within the context of political involvement, digitalization and news skepticism. Methodology -The empirical material is based on a mixed method research and the empirical data has been collected through a qualitative and a quantitative survey. The qualitative research method consisted of six semi-structured interviews in contrast to the quantitative research methodthat consisted of a survey. Conclusion–An increasing amount of people deselect traditional media and it should therefore be a change in how knowledge generation occurs. Furthermore, there is a distinct relationship between knowledge generation and communication channels. The result shows that digital media are the basis of the change that has taken place in knowledge generation rather than the generation of which you belong. Finally, we believe that a crucial factor for knowledge generation is the desireto actively seek out knowledge and not to wait for news to find you. / Bakgrund –Digitaliseringen ökar ständigt och i och med utvecklingen ökar även internets betydelse för politisk kunskapsgenerering. Den digitala utvecklingen har medfört en mängd problem som kan störa den rådande demokratin då många individer skapar sin politiska identitet genom sociala medier som kommunikationskanal. Utöver att många tillhörande den yngre generationen använder sociala medier som sin främsta kommunikationskanal finns det även oro att individer tenderar att undvika nyheter på grund av rådande skepticism. Skepticismen har växt i takt med att fake news har ökat, främst sedan det amerikanska presidentvalet 2016, och även om falska nyheter identifieras och tillrättagörs är det ofta den falska informationen som blir ihågkommen. Vidare är det även av vikt att belysa att informationsspridningen via digitala medier är så pass omfattande att individer inte hinner vara källkritisk gentemot all rapportering. Sociala medier har även kommit att bli en plattform som utnyttjas för att främja dolda avsikter, exempelvis att politiker använder sig av botar för att generera popularitet. Ytterligare har dagens journalism påverkats av den digitala utvecklingen och har förändrat hur nyheter sprids på digitala forum. Slutligen uppfattar många individer att de inte längre behöver aktivt söka upp nyheter och vidare generera kunskap då de menar att viktiga nyheter alltid når dem, även kallad “news-finds-me”. Syfte -Syftet är att skapa förståelse för relationen mellan kommunikationskanaler och kunskapsgenerering inom kontexten avpolitiskt engagemang, digitalisering och nyhetsskepticism. Metod -Studien genomfördes genom flermetodsforskning då den empiriska datan har samlats in genom en kvalitativ samt kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestod av sex semistrukturerade intervjuer medan den kvantitativa undersökningen genomfördes genom en omfattande enkätundersökning. Slutsats -Allt fler väljer bort traditionella medier och därför bör det ske en förändring i hur kunskapsgenerering sker. Det finns en tydlig relation mellan kunskapsgenerering och kommunikationskanaler. Resultatet påvisar att det är de digitala medierna som ligger till grund för den förändring som har skett vid kunskapsgenerering snarare än vilken generation man tillhör. Slutligen menar vi att en avgörande faktor för kunskapsgenerering är viljan att aktivt söka upp kunskap och att inte vänta på att nyheter hittar mig.

The mainstay of a successful organization is a well-functioning internal communication. Good internal communication creates a positive environment, togetherness, and community within the organization. A lack of internal communication can lead to an inefficient organization and can pose a threat to the organization's relationships, which is more common in international organizations. Since digital development, the internal communication is constantly evolving, which created a need to examine the area further. The purpose of this study was to create an understanding of how members in an international organization perceive internal communication. Löfberg’s internal communications were examined from the members’ perspective because their perception could give us a more honest and clearer view of what internal communication looks like within the organization. In this thesis, we had four research questions: “How do the members perceive the organizational culture within Löfbergs?", "How do the members perceive the communication channels at Löfbergs?", "To what extent do the members' perception of Löfberg's internal communication differ depending on position? " and "To what extent do members' perceptions of Löfberg's internal communication differ depending on whether they work within or outside Sweden?"       The theoretical framework in this thesis was covered by organizational culture, dissemination of information, and communication channels. Organizational culture affected the members' sense of belonging, motivation, and inclusion. Disseminating information explains how communication moved within the organization. The channels were investigated because they are the organization's tools for disseminate the information to all members. Based on previous research, we gained an understanding of the importance of horizontal and vertical communication within organizations, and how it worked. We also presented the difference between the manager role and the employee role, and how the image of these roles had changed over time. The survey was conducted with the help of a quantitative survey, where the population was a total sample of Löfberg's organizational members. The questionnaire was sent out via e-mail where members could answer 24 questions regarding internal communication. We received a total of 148 respondents out of 325 possible, from seven different countries. After analyzing the data collected from the survey, we were able to answer our purpose and our research questions. The results of the study showed that the members’ at Löfbergs generally experienced the communication as well-functioning. The majority of members enjoyed being with their colleagues, they experienced motivation to go to their work and they experienced being included within the organization. Further, members outside Sweden experienced internal communication as more well-functioning than those stationed in Sweden. Managers considered to a greater extent than employees, that they were allowed to take part in decisions that concerned the organization as a whole. Of the nine channels that were used in this thesis, we saw that mobile, e-mail, Teams chat function and the intranet were the most used channels. The channels that were not used as frequently were Yammer and the bulletin board. With the help of our results, we gained an understanding of how members within an international organization perceive internal communication. / Grundpelaren för en framgångsrik organisation är att det finns en bra internkommunikation. En bra internkommunikation skapar en positiv miljö, samhörighet och gemenskap inom en organisation. En bristande internkommunikation kan däremot leda till en ineffektiv organisation som kan innebära hot mot organisationens relationer, vilket är vanligare i större internationella organisationer. I och med den digitala utvecklingen, är internkommunikationen i ständig förändring, vilket skapade ett behov att undersöka området vidare. Syftet med denna undersökning var att skapa en förståelse för hur medlemmar inom en internationell organisation uppfattar internkommunikationen. Löfbergs internkommunikation undersöktes ur ett medlemsperspektiv eftersom deras uppfattning kunde ge oss en mer ärlig och tydlig bild av hur internkommunikationen ser ut inom organisationen. Uppsatsen utgår från fyra frågeställningar: “Hur uppfattar medlemmarna organisationskulturen inom Löfbergs? ”, “Hur uppfattar medlemmarna kommunikationskanalerna på Löfbergs?”, “Till vilken grad skiljer sig medlemmarnas uppfattning av Löfbergs internkommunikation beroende på position?” och ”Till vilken grad skiljer sig medlemmarnas uppfattning av Löfbergs internkommunikation beroende på om de arbetar i eller utanför Sverige?”.  Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgick från organisationskultur, informationsspridning och kommunikationskanaler. Organisationskultur berörde medlemmars samhörighetskänsla, motivation och inkludering. Informationsspridning förklarade hur kommunikationen skedde inom organisationen. Kommunikationskanaler undersöktes eftersom de är organisationens verktyg för att kunna sprida information till alla medlemmar runt om i organisationen. Utifrån tidigare forskning fick vi en förståelse för hur viktig horisontell och vertikal kommunikation är inom organisationer samt hur den fungerar. Vi presenterade även skillnaden mellan chefsrollen och medarbetarrollen, och hur bilden av dessa har förändrats över tid.  Genomförandet av undersökningen gjordes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, där populationen var ett totalurval av Löfbergs organisationsmedlemmar. Enkäten skickades ut via mail där medlemmarna fick svara på 24 stycken frågor rörande internkommunikation. Vi fick totalt ihop 148 respondenter av 325 möjliga, från sju olika länder.  Efter att ha analyserat insamlad data från enkäten kunde vi svara på vårt syfte och våra frågeställningar. Studiens resultat visade att medlemmarna på Löfbergs generellt upplevde kommunikationen som välfungerande. Majoriteten av medlemmarna trivdes med sina kollegor, kände sig motiverade till att gå till arbetsplatsen och kände sig inkluderade i organisationen. Medlemmar utanför Sverige upplevde internkommunikationen som mer välfungerande än de som var stationerade i Sverige. Chefer ansåg till högre grad att de fick vara med att ta belsut som rör hela organisationen än vad medarbetare gjorde. Av de nio kanaler som studerades i undersökningen, kunde vi se att de kanaler som användes mest var mobil, e-post, Teams chattfunktion och intranätet. De kanaler som inte användes lika frekvent var Yammer och anslagstavla. Med hjälp av vårt resultat har vi fått en förståelse hur medlemmar inom en internationell organisation uppfattar internkommunikationen.

I och med den rådande coronapandemin kännetecknas dagens svenska arbetsliv till stor del av hemarbete och digital kommunikation. Att synliggöra diskursen om digital kommunikation ur ett arbetsgivarperspektiv blir relevant då dagens händelser kan tänkas påverka diskursen om hur arbete ska utföras. Genom en kvalitativ diskursanalys med Foucault som utgångspunkt ämnar denna studie att belysa de föreställningar som konstrueras och reproduceras om digital kommunikation utifrån arbetsgivares perspektiv samt hur dessa kan tänkas styra utformningen av det digitala kommunikations- och arbetssättet i det svenska arbetslivet. 15 artiklar ur VD-tidningen valdes ut, vilka analyserades med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Resultatet visar att digital kommunikation ses som otillräckligt och svårhanterligt. Antaganden om att människan är en social varelse som ogillar förändringar samt att kompetens är nyckeln till effektivitet reproducerar de negativa föreställningarna om digital kommunikation. Därmed är ”vanans makt” central, varför arbetsgivare bör reflektera kring användandet av digital kommunikation.

Varumärket, som fenomen, har utvecklats över tid och tagit olika former. Tidigare har varumärken främst varit förknippade med företag men det har nu förändrats. Utvecklingen av kommunikationskanaler, främst sociala medier, har medfört att varje individ och varje företag har en möjlighet att ständigt hålla sig synliga. Utvecklingen har bidragit till att varumärket tagit en ny form: det personliga varumärket. Många individer arbetar på ett företag med ett redan etablerat varumärke men likt en egenföretagare behöver individerna själva differentiera sig från både extern och intern konkurrens för att få kunder att komma till just dem personligen. Den här kategorin hittar vi främst inom tjänstesektorn där bland annat frisörer, personliga tränare, massörer och fastighetsmäklare är inräknade. Individerna måste utveckla ett starkt personligt varumärke för att attrahera kunder annars riskerar de att kunderna väljer kollegan eller en extern konkurrent, och individen står då utan kunder och kanske till och med helt utan inkomst. Den här studien avser därför att skapa förståelse för hur individer i företag med etablerade varumärken utvecklar sin professionella yrkesidentitet genom varumärkesbyggande samt genom val av kommunikationskanaler. För att undersöka just individer inom kategorin som beskrivs ovan används fastighetsmäklare som ett exempel på fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med ett urval från sex olika fastighetsmäklare i Stockholm vilka arbetar under tre större varumärken. Metoden som används i den här studien är semistrukturerade intervjuer som består av fyra huvudfrågor med fler underfrågor som är baserade på teorikapitlet. Studiens slutsats visar att fastighetsmäklare skapar sin professionella yrkesidentitet genom att arbeta med sitt personliga varumärke och kommunicera det genom rätt kanaler. Studien visar även att de bäst lämpade kanalerna för att kommunicera det personliga varumärket är sociala medier samt utskick genom direktreklam. Det är även viktigt att göra sig igenkänd och skapa en relation till kunderna i det område som fastighetsmäklaren är verksam i. Det personliga varumärkesbyggandet för fastighetsmäklaren behöver dock ske i enlighet med företagets varumärke för att inte skapa förvirring för kunderna. / The brand, as a phenomenon, has developed over time and has taken different forms. Previously, brands have mainly been associated with companies, but that has now changed. The development of the communications channels, mainly social media, has resulted in that every individual and every company have the opportunity to constantly stay visible. The development has contributed to the brand taking a new form: the personal brand. Many individuals are working in a company with an already established brand, but similar to a self-employed person the individuals need to differentiate themselves from both external and internal competition to get the customers to come to them personally. We mainly find this category in the service sector where hairdressers, personal trainers, masseuses and real estate brokers are included. Individuals need to develop a strong personal brand to attract customers, or it might be a risk that the customers choose the co-workers or an external competitor, and the individual will be left without customers and might even completely be without emolument. This study therefore seeks to examine how individuals in companies, with already established brands, develop their professional identity through branding and through a selection of communications channels. In order to examine the category of individuals described above, we use real estate brokers as an example of this phenomenon. This study is based on a qualitative research approach with a selection from six different real estate brokers in Stockholm who work in three bigger companies with well-known brands. The method used in this study is semi-structured interviews consisting of five main questions with additional sub questions based on the theory chapter. The conclusion shows that real estate brokers develop their professional identity by working with their personal brand and communicate the brand through the right channels. This study also shows that the best suited channels to communicate the personal brand is social media and direct advertising. It is also important to make yourself recognized and create relationships to the customers in the neighborhood where the real estate brokers are working. However, the personal branding for the individual real estate broker need to align with the corporate brand in order not to confuse the customers.