Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket.  Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål. Slutsatserna utifrån undersökningen är att lärarna använder de kommunikationsmedel som de anser vara passande och givande. Det framkommer också att lärarna använder olika tillvägagångssätt som språkstöttar eleverna till att utveckla sin språkproduktion, det vill säga att utveckla förmågan att uttrycka sig genom språket.

<p>I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.</p><p>Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. </p><p> Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga.</p>

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal. Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga.

The purpose of the bachelor thesis Music as a form of expression and communication in the Department of Primary School - an analysis of teachers and students talk about music education for grades 4-6, is to examine how the aim “to provide students with opportunities to acquire music as a form of expression and means of communication” written in the curriculum for the compulsory school is expressed in the actual the actual music education for grades 4-6. The result of the survey is that the actual teaching focuses on preparing artisanal skills such as play technical qualities, music theory and history. The curriculum core content for different grades have a dominant influence in linguistically pronounced distinctions of what music education is, and should be which control the actual music teaching content. The core content for grades 4-6 does not include practical creativity and expression but focus on the defined preparatory artisanal skills. I have in my collection of empirical data used literature studies, qualitative semi-structured interviews and focus group discussions. I have structured my material on the basis of a methodology taken in theory of critical discourse and cultural psychology and analyzed this from a sociocultural perspective. Theoretical approaches have also been theory of power in the relationship, children and adults as well as theory in the roots of the philosophy of art.

<p>Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.</p>

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten? I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse. Dessa diskurser tar upp den unga konsumentens situation och levnadsvillkor, retorikens betydelse för hur man påverkan konsumenterna och användandet av kommunikationsmedel för att nå målgruppen.

Uppsatsen ämnar belysa de klarspråksproblem mellan myndighet och medborgare, i blanketter som kommunikationsmedel, som uppstår på grund av bristfälligt klarspråksarbete. Huvudfokus är klarspråk, men ett delfokus hamnar även på den typografiska delen av blanketterna som påverkar läsbarheten. Som metod används tre delundersökningar för att få tre olika vinklingar på klarspråk. Det visar sig att det finns stora skillnader avseende klarspråk för de olika myndigheterna, vilka man kan dra slutsatsen att det beror på myndigheternas auktoritära position och vem eller vilka blanketten har som målgrupp. Det visar sig även att det är tydliga skillnader mellan de myndigheter som har ett pågående klarspråksarbete och de som inte har det.

Det finns många böcker som står i affärers bokhyllor. En läsares första möte med dessa böcker sker ofta med hjälp av bokens omslag. Därför blir bokomslaget viktigt för hur boken uppfattas och för bokens framtid. Precis som det finns olika böcker finns det olika omslag till dem och olika sätt att ta fram dessa omslag på. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika kommunikationsmedlen fotografi, illustration och typografi påverkar bokomslagens budskap och hur, samt när de bör användas för att attrahera köpare. Intervjuer med formgivare av bokomslag och personer i förlagsbranschen har bidragit med data som analyserats. I denna studie visar det sig att valet av fotografi, illustration eller typografi som kommunikationsmedel på bokomslag inte är av största betydelse, utan det är själva utformningen och användandet av de olika typerna som är avgörande för de budskap boken kommunicerar. Det visar sig även, trots detta, att de olika omslagstyperna lämpar sig mer eller mindre bra till olika böcker.

<p>Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.</p><p>Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth?</p><p>Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel & Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas.</p><p>Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.</p>