Syftet med denna studie var att analysera Caia Cosmetics och Jaclyn Cosmetics krishantering under deras respektive kriser med inriktning på hur dessa influencers personliga varumärke och deras företags varumärke relaterar till varandra och särskiljer sig i krissituationer. Materialet som analyserades var två texter per krissituation innefattande Instagram-inlägg, Instagram-händelser, ett uttalande i Aftonbladet samt två videos analyserades. Dessa var en Youtube-video som publicerats på Jaclyn Hills kanal samt en video som Bianca Ingrosso publicerat via sin Instagram-händelse. Samtliga av dessa texter och videor nämnde eller innefattade de kriser som studien avser att studera. Metoden som användes var en komparativ fallstudie, med tre teorier till hjälp för att jämföra resultatet av analysen mot varandra. För attanalysera texterna användes en kvalitativ språklig analys. I denna del användes analysvariabeln värdeladdade ord. Videoklippen av Jaclyn och Bianca transkriberades ochsedan gjordes en semiotisk och retorisk analys av rörlig bild. Resultatet visar att de två krissituationerna har liknande tendenser, men i olika grad. Resultatet visar därmed att Bianca Ingrosso och Caia Cosmetics använde sig av krisstrategier som skiljde sig något från varandra samt att Jaclyn Hill och Jaclyn Cosmetics visade på en mycket stor skillnad mellan sitt personliga varumärkes krishantering och företagets krishantering. Slutsatsen av denna studie är därmed att företaget och influencern, i dessa fall,tenderar att använda sig av olika strategier för att bemöta kritik på sina olika plattformar. Genom att göra detta så särskiljer sig den personliga presentationen och varumärketspresentation, samt deras budskap och attityd.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en idrottsförening från en allvarlig kris. Avsikten med undersökningen är även att få fram hur brister i kriskommunikation och kommunikationsstrategier kan drabba idrottsföreningars hantering av allvarliga krissituationer och därmed orsaka ekonomisk skada för föreningen.  Metod: Detta är en kvalitativ studie som har undersökts genom fyra intervjuer. Forskningsmetoden är fallstudie. Synsättet som används i uppsatsen är hermeneutik, då personerna som intervjuas har angett information om hur de tolkar situationen och hur detta påverkar föreningen genom deras tolkning.   Slutsats: Studien har visat hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en förening från en allvarlig kris. Studien har konstaterat att Helsingborgs IF har hanterat krisen dåligt. En stor anledning var att föreningen saknade krisplan och att kommunikationsstrategin inte var väl inarbetad samt att ledningens hade försvarsställning mot media. Deras styrkor var bland annat att föreningen tog in en extern expert inom krishantering och att föreningen hade ett bra förhållande med sina sponsorer sedan tidigare, vilket fick sponsorerna att stanna kvar under krisen.

Sammanfattning Mot bakgrund av det nya lagkrav på hållbarhetsredovisning som nu gäller och det ökade intresset för miljö-och samhällsfrågor så avser denna kvalitativa studie att undersöka hur svenska företag kommunicerar sitt CSR-arbete. Tio hållbarhetschefer från högt rankade företag i Sustainable Brand Index 2016 utgör informanterna som medverkat i de kvalitativa intervjuer som utgör empiriska materialet studien grundar sig på. Frågeställningarna lyder: Hur definierar framgångsrika svenska företag CSR? Hur använder framgångsrika svenska företag kommunikationsstrategier för sitt CSR-arbete? Varför arbetar framgångsrika svenska företag med CSR? Studien fann att företagen delar Grankvists definition att företagen har ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar gentemot samhället och intressenter. Det fanns variationer i vilken typ av aktiviteter som företagen engagerade sig i, även om det rådde stor samstämmighet kring nivån av ansvar som kan utkrävas av bolag. Trots stort etiskt ansvarstagande och hårdare krav betonar informanterna kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet över tid. Det bekräftar de ekonomiska motiven i linje med Carrolls och Friedmans teorier. Studien vill även påvisa ett samband mellan Halmes CR-aktiviteter filantropi, integration och innovation samt Morsing och Schultz’s kommunikationsstrategier the stakeholder information strategy, the stakeholder response strategy och the stakeholder involvement strategy.         Sökord: CSR, Kommunikation, Strategi, Hållbarhet, Kommunikationsstrategi, Corporate Social Responsibility

Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna använda sina kunskaper i engelska. Det engelska språket innehåller en mängd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. Således finns det många ord i franskan som eleverna känner igen från engelskan. Min uppfattning är att det borde underlätta för eleverna i franskinlärningen att utnyttja denna företeelse som en inlärningsstrategi och en kommunikationsstrategi. Att använda sina förkunskaper vid inlärning är för övrigt ett grepp som många lärare förespråkar. Resultatet av min undersökning i fyra högstadieklasser visar att det finns en klar positiv attityd till denna form av ordinlärning, men också att den kan förefalla förvirrande för många elever. I min uppsats behandlar jag även ordinlärning i allmänhet samt vikten av att använda sina förkunskaper.

Användandet av kändisar i reklam är ingen ny marknadsföringsstrategi. I denna grupp av celebriteter ingår kända idrottspersonligheter. Att använda atleter i reklam har visat sig vara en effektiv strategi. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan olika idrottspersonlighet och de produkter/varumärken de representerar. Den försöker även svara på ifall idrottspersonligheten framställs på ett speciellt vis samt om reklamen riktade sig till en speciell grupp i samhället. Detta har undersökts med hjälp av en reklambildsanalys av tretton bilder med såväl manliga som kvinnliga idrottare. Reklambildsanalysen är av kvalitativ karaktär och har som syfte att hitta den underliggande betydelsen i var och en av reklambilderna.Reklambildsanalysen visade att ett globalt företag i de flesta fall använder sig av en globalt känd idrottspersonlighet, medans ett nationellt känt varumärke istället väljer att använda sig av en nationellt känd idrottare. Undersökningen visade även att män och kvinnor i stort sätt framställdes på samma vis. Det lades dock extra stort fokus på att kvinnor skulle framställas som starka och självsäkra. Min studie visar att den befintliga forskningen och teorin till viss del inte stämmer överens med de resultat som min undersökning har givit. En stor del av resultatet i undersökningen bekräftar dock befintlig forskning.

Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår? Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen. Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer. Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas. / Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar. Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH. Vi genomförde tolv semistruk-turerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera olika uppfattningar om vad WISH syfte, mål och vision är för något. Alla involverade har dock en god förstålse för WISH och hur WISH praktiskt hjälper dem i deras dagliga arbete. Angående personalens olika uppfattningar av WISH syfte, mål och vision, så behöver det inte vara negativt att det råder viss variation inom rimliga gränser. Eftersom viss mångtydighet och flexibilitet främjar lärande och utveckling inom organisationen. För hård styrning via symboler och beteenden kan till och med begränsa kommunikation, därför kan det finnas styrkor med personalens olika uppfattningar enligt ovan, anser vi. Däremot kom vi fram till att det skulle finnas fördelar med att utbilda personalen mer då det gäller intranätet men även inom kommunikation eftersom vi upptäckte en del kommunikations-brister inom WISH utifrån vårt resultat. Det som idag främjar kommunikation inom WISH är delaktighet och diskussion som före-kommer på de regelbundna team och auditmötena.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet.   Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord. Den bör inte heller se allt för påkostad ut. Foldern bör innehålla fakta om vad läsaren kan göra för de hemlösa katterna och vad Djurskyddet Eskilstuna har åstadkommit. Resultatet blev en folder anpassad även efter Djurhemmet Eskilstunas ekonomiska och administrativa begränsningar. Foldern är därför av A4-papper vikt i tre delar.

I dagens samhälle väljer många företag inom klädbranschen att presentera en hållbarhetsredovisning, angående företagets arbete för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen kan beskrivas som en viktig del av den strategi som används i syfte att profilera organisationen som socialt ansvarstagande. Däremot blir informationen som redovisas mer och mer omfattande för varje år, samtidigt som en färsk granskningsrapport visar att klädbranschens hållbarhetsarbete inte motsvarar den önskvärda utvecklingen. Den senaste tidens omfattande redovisningen kan därför diskuteras, om det är en form av fasadbygge, eller om redovisningen ändå kan uppfattas som legitim och trovärdig? Syftet med denna studie är att undersöka den interna kommunikationens betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet. Tre klädkedjor som verkar på den svenska marknaden har därmed undersökts och studien grundar sig på ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, där subjektiva tolkningar är tillåtna. Studiens resultat visar att den interna kommunikationen har betydelse för hur hållbarhetsarbetet förmedlas till företagens intressenter och därmed kan medarbetarnas egen uppfattning av identiteten inverka på redovisningens trovärdighet. Genom denna undersökning finner vi även att hållbarhetsredovisningen framförallt är ledningens sak, varför hållbarhetsarbetet kan behöva förmedlas genom fler kommunikationskanaler för att inte bara framstå som en fin fasad. Ett främjande av den interna kommunikationen bör därmed utvecklas så att medarbetarna kan ge tyngd åt informationen som presenteras i redovisningen. På så vis kan den interna kommunikationen skapa betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet.

BakgrundSamordningsförbundet i Trelleborg är ett nybildat förbund som samordnar och finansierar projekt som genomförs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och Trelleborgs kommun. Samordningen ska förhindra att personer, som på grund av sjukdom är utan förvärvsarbete, hamnar i en gråzon mellan myndigheterna och inte får tillräckligt stöd. Samordningsförbundet önskar kommunicera mer effektivt och aktivt inom och utanför förbundet men har inget planerat kommunikationsarbete.Syfte Studien ger kunskap om förbundets identitet och image med avsikt att skapa en övergripande plan för profilering. Utifrån resultaten tas strategier fram för kommunikationsinsatser med olika målgrupper. Genomförande En fallstudie har genomförts av Samordningsförbundet. Intervjuer med personer inom och utanför förbundets verksamhet, artikelanalys, intressentanalys och SWOT-analys har tillsammans bidragit till de slutsatser som ligger till grund för den kommunikationsplan som föreslås. Resultat Samordningsförbundets ledning har stark tilltro till verksamheten och önskar förmedla bilden av ett nytänkande, framåtsträvande och lyhört förbund. För övriga medarbetare i medlemsorganisationerna är bilden inte lika tydlig. Externt är kännedomen om förbundet låg men i de kretsar där man faktiskt känner till förbundet har det ett gott anseende.