<p>Användandet av kändisar i reklam är ingen ny marknadsföringsstrategi. I denna grupp av celebriteter ingår kända idrottspersonligheter. Att använda atleter i reklam har visat sig vara en effektiv strategi. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan olika idrottspersonlighet och de produkter/varumärken de representerar. Den försöker även svara på ifall idrottspersonligheten framställs på ett speciellt vis samt om reklamen riktade sig till en speciell grupp i samhället. Detta har undersökts med hjälp av en reklambildsanalys av tretton bilder med såväl manliga som kvinnliga idrottare. Reklambildsanalysen är av kvalitativ karaktär och har som syfte att hitta den underliggande betydelsen i var och en av reklambilderna.Reklambildsanalysen visade att ett globalt företag i de flesta fall använder sig av en globalt känd idrottspersonlighet, medans ett nationellt känt varumärke istället väljer att använda sig av en nationellt känd idrottare. Undersökningen visade även att män och kvinnor i stort sätt framställdes på samma vis. Det lades dock extra stort fokus på att kvinnor skulle framställas som starka och självsäkra. Min studie visar att den befintliga forskningen och teorin till viss del inte stämmer överens med de resultat som min undersökning har givit. En stor del av resultatet i undersökningen bekräftar dock befintlig forskning.</p>

<p>Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår?</p><p>Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen.</p><p>Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer.</p><p>Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas.</p> / <p>Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.</p>

<p>Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna använda sina kunskaper i engelska. Det engelska språket innehåller en mängd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. Således finns det många ord i franskan som eleverna känner igen från engelskan. Min uppfattning är att det borde underlätta för eleverna i franskinlärningen att utnyttja denna företeelse som en inlärningsstrategi och en kommunikationsstrategi. Att använda sina förkunskaper vid inlärning är för övrigt ett grepp som många lärare förespråkar. </p><p>Resultatet av min undersökning i fyra högstadieklasser visar att det finns en klar positiv attityd till denna form av ordinlärning, men också att den kan förefalla förvirrande för många elever. I min uppsats behandlar jag även ordinlärning i allmänhet samt vikten av att använda sina förkunskaper.</p>

Begreppet den digitala arbetsplatsen kan ses som ett samlingsnamn för alla de verktyg och IT-system som används i det digitala arbetet. På den digitala arbetsplatsen behövs en intern kommunikationsstrategi för hur information ska hanteras för att effektivisera arbetet samt för att få en struktur i de digitala verktygen. Fabriken anser att intranätet är det verktyg som kopplar samman alla verktyg i den digitala arbetsplatsen. Kommunikationsstrategierna beskriver var anställda kan hitta eller dela information inom verksamheten. Saknas en kommunikationsstrategi kan nackdelar som redundans, duplicerad information och svårigheter att hitta rätt information förekomma. Målet med studien är att ta fram en intern kommunikationsstrategi samt se om intranätet kan bli navet i Fabrikens digitala arbetsplats. Kommunikationsstrategin har tagits fram genom informationsinsamling med hjälp av intervjuer och workshop. För att realisera kommunikationsstrategin var tanken att utveckla en Proof of Concept (PoC) för att visa Fabriken vilka möjligheter strategin innebär om intresse för vidareutveckling finns. Denna PoC utvecklades dock aldrig på grund av tidsbrist. Studien resulterade i en kommunikationsstrategi samt förslag på förändringar på intranätet. Förändringarna omfattar bland annat intranätets tillgänglighet samt en lösning i form av en kunskapsbank. / The concept the digital workplace can be viewed as a collection of all tools and IT systems that are used while working digitally. The digital workplace needs an internal communication strategy that describes how information is being managed in order to get a better information structure in the digital tools. This structure is needed to make more efficient use of the tools. Fabriken believes the intranet is the tool that can connect all tools in the digital workplace. The strategies describe where employees can either find or share information within the organization. If a communication strategy has not been developed, disadvantages such as redundancy, duplicated information and difficulties in finding the correct information may occur. The goal of this study is to develop an internal communication strategy and explore whether the intranet could become a central part in Fabriken's digital workplace. The communication strategy has been developed by collecting data from interviews and workshops. To make the communication strategy a reality, a Proof of Concept (PoC) was planned to be developed. The objective of this PoC is to show possibilities of the strategy where Fabriken can decide if they want to further develop it. Due to lack of time a PoC was never developed. This study has resulted in a communication strategy and suggested changes to the intranet. These changes involve intranets availability and a solution consisting of a knowledge bank.

För ett nystartat företag är det viktigt att ha en strategi för företagets kommunikation. Om det inte finns en strategi riskerar varumärket att uppfattas som otydligt och att företaget försvinner från marknaden. Följande studie syftar till att undersöka hur en strategi i form av en kommunikationsplattform kan utformas, för ett nystartat företag, för att skapa rätt varumärkesassociationer hos målgruppen. Syftet besvarades genom utformandet av en kommunikationsplattform, för ett fallföretag, som baserades på ett antal undersökningar och intervjuer. Plattformen värderades sedan för att undersöka om den skapade rätt varumärkesassociationer hos den tilltänkta målgruppen. Genom värderingen framkom att den visuella kommunikation som tagits fram, baserad på kommunikationsplattformen, skapade associationer som låg mycket närmare de önskade associationerna än vad den befintliga visuella kommunikationen gjorde. Detta visade på vikten av att ha en kommunikationsplattform och att basera valen, vid utformandet av plattformen, på en varumärkesidentitet och värdeord. Det framkom också att djupare kunskap för de olika delarna i kommunikationsplattformen behövs när valen ska göras.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organization´s important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders. Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change. Method: The main method for this paper is the qualitative interviews. We conducted a series of interviews with respondents from four different Swedish companies. The qualitative data was transcribed resulting in around 100 pages of raw material. The interviews were then categorized and coded. The results of the coding are presented in four data tables to illustrate the findings. The results were then operationalized to be able to match them to theories in a later analysis. Analysis was done with the operationalized results. Results &amp; Conclusions: In our conclusion we find that a carefully planned way of communicating within an organization contributes to the efficiency of communication, which in turn provides great opportunity to create meaning in a process of change. It is necessary for an organization to take into account the communicative needs of different stakeholders. To be able to achieve sensemaking is certain screening of information needed and that the screened information is put into the right context. Different phases of a change project contain different contexts, which enables sensemaking through communication. This in turn can lead to a successful change process and mutual understanding among stakeholders. In short: Communication works for those who work at it.

Titel: Anpassning av kommunikationsstrategi under pandemi Författare: Henry Forsman och Julia Weideborn Handledare: Hans Allmér Examinator: Kaisa Lund Kurs: 2FE77E - Företagsekonomi III - marknadsföring, examensarbete (kandidat), 15 högskolepoäng, Linnéuniversitetet, vårterminen 2020. Problemformulering: Spridningen av coronaviruset har försatt samhället i en prekär sits för bedrivande av restaurangverksamhet. De statliga uppmaningarna till allmänheten att begränsa sitt vistande i folktäta miljöer har resulterat till färre besökare. Restauranger har därmed tvingats till anpassning av såväl verksamhet som kommunikationssätt för att bevara besökare.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en samhällskris kan påverka företags digitala kommunikationsstrategi. Studien avser att skapa en större förståelse för hur företag kommunicerar samt upprätthåller sitt varumärke via sociala medier under utmanande förhållanden.   Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamlingen av studiens empiriska material är baserat på sju semistrukturerade telefonintervjuer. Intervjuerna har genomförts med respondenter vilka har anknytning till restaurangbranschen. Respondenterna har valts genom ett målstyrt urval.   Slutsats: Efter analys av påverkningar på restaurangbranschens kommunikationsstrategi vid en samhällskris, presenterar resultatet i studien flera faktorer som bör tas i beaktning. Dessa faktorer presenteras som: kanal, frekvens och budskap. Sociala medier har gett ökade möjligheter till interaktion, vilket har legat centralt för upprätthållande av ett varumärke under den samhällskris som undersökts. Studien framlyfter även en avgörande korrelation mellan verksamhetsanpassning och kommunikation.   Nyckelord: Kris, Kommunikation, Kommunikationsstrategi, Varumärke, Sociala medier, Budskap, Frekvens och Word of mouth.

Trots många studier av McDonald’s marknadsföringsstrategi är den under ständig utveckling. McDonald’s vill under 2020/2021 investera i nya kulturellt relevanta metoder. Denna uppsats kommer att analysera McDonald’s reklamfilmer från 2021 utifrån ett kulturellt perspektiv för att komplettera tidigare studier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kultur speglas i reklamfilmerna och hur kulturerna samspelar med varandra. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk analys. Empirin består av sex olika reklamfilmer från Storbritannien, Sverige, Arabländerna, Indien, Singapore och Korea. Urvalet är främst baserat på den kultur-teorin som används. Analysen visar att kulturerna speglas i reklamfilmerna och att reklamfilmerna i stora skulle kunna appliceras i de andra kulturerna. Nyckelord: McDonald’s, reklamfilm, kultur, Lewis-modellen, kommunikationsstrategi, semiotik, kvalitativ innehållsanalys.

Sociala medier fortsätter att växa, både i användningsområden och i användarantal. Ett relativt nytt användningsområde är valkampanjer. Sociala medier sägs vara ett kommunikationsverktyg som ökar förutsättningen för demokrati och deltagande. Det svenska politiska partiet Feministiskt initiativ uppnådde ett stort mått av deltagande via sociala medier under valåret 2014, samt fick en medlemstillväxt som långt översteg partiets målsättning. Denna studie syftar till att undersöka hur Feministiskt initiativ använde sociala medier som ett strategiskt kommunikationsverktyg för att öka deltagandet och interaktionen mellan partiet och väljarna. Studien ämnar därför att undersöka hur partiet arbetade med deltagande kommunikation. Participatory communication är en teoribildning och en arbetsmetod som behandlar just deltagande kommunikation som ett verktyg för social förändring. Studiens empiri är dels kvalitativ data insamlad med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur Feministiskt initiativs nationella kommunikationsgrupp. Dels kvantitativ data rörande partiets närvaro och aktivitet på sociala medier.. Den kvantitativa datan samlades in med hjälp av mediebevakningsverktyget Notified.Studiens resultat visar att sociala medier haft en nyckelroll i Feministiskt initiativs valkampanj 2014, men att det främst är deras inbjudande kommunikation som tillsammans med sociala medier möjliggjorde deras tillväxt. / Social media continues to grow, both in the way we use it, and in the number of users. One way of using social media is in political campaigning. Social media is said to be a tool of communication that has to possibility to enhance both democracy and participation. The Swedish political party Feminist initiative reached a grand total of participation through social media during the election year of 2014, and gained a larger membership growth than expected. This study aims to examine how Feminist initiative used social media as a strategic communication tool to gain participation and interaction with the electors. The study therefore aims to examine how the party worked with participatory communication. Participatory communication is a theory that addresses participatory communication as a tool for social change.The study’s empirical data consists of both qualitative data collected with the help of four semi-structured interviews with members of Feminist initiatives national group of communication. And quantitative data concerning the partys activity on the social media. The quantitative data was collected using Notified, a media monitoring tool.The result reveals that social media held a key role in the electoral campaign of 2014. But more specifically it was the partys engaging communication that combined with social media enabled their growth in numbers.

Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet.Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen. De har webbplatsen Ungdomssidan där de presenterar temabaserade boktips från bibliotekarier i Malmö, men det finns ingen möjlig interaktion. Deras mål är att den digitala verksamheten ska vara likvärdig ett besök på ett lokalt bibliotek i Malmö. Det uppnås inte eftersom det inte finns utrymme och prioritering för dialog eller deltagande på deras webbkanaler. De är medvetna om att möjligheter och efterfrågan finns, men det finns inte resurser utsatta för den sortens arbete idag. De strategiska förslag som presenteras i studien baseras på att unga ska vara medproducenter till innehållet som är till för dem.