No description available.

Syftet med detta projekt är att bygga ett lokalt nätverk åt företaget Summit i stadsdelen Kista utanför Stockholm. Det lokala nätverket ska ha möjlighet att nyttjas av minst 400 kunder och det ska samtidigt vara stabilt och säkert. Projektarbetet startades med en förstudie där jag tog fram viktig information kring olika metoder som kan användas för att bygga nätverk. Under projektets gång har jag valt ut lämplig hårdvara efter min kravspecifikation, konfigurerat hårdvaran och dokumenterat nätverket efter hur det är uppbyggt. När jag var klar med konfigurationen och dokumentationen av nätet installerade jag allt på plats i byggnaden. Resultatet av projektet var en stor succé med ett fullt fungerande nätverk och med alla dess krav uppfyllda. Kraven handlar om allt från hastighet på nätverket till hur nätet är uppdelat för bästa säkerhet kring känslig data. / The purpose of this project is to build a local area network for Summit, a company in Kista outside the city of Stockholm, which is also for the use of their customers. The aim was that the local area network should be usable by at least 400 customers simultaneously and that the LAN should be both reliable and secure. I began the project with a pilot study where I researched different methods I could use to help me build the network. Over the course of the project I chose hardware that was suitable for the network’s needs; I configured it; and I documented the whole network. When I was finished with the configuration and documentation I installed the whole network in the building. The result of this project is a huge success as a fully working local area network.  I also managed to implement all the network’s needs described in the specification: everything from the network’s speed to how the network is segmented for the most secure way of handling sensitive data.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter.

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKT används i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT, samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Detta har undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden i litteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen. De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation i undervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hur IKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper i ämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut. När IKT användes i undervisningen ställs nya krav på läraren för att IKT ska fungera bra för både lärare och elever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande. Utbildningsnivån bland lärare är relativt låg både i fråga om HUT och IKT. Lärare efterfrågar därför ytterligare kompetensutveckling. Studien visar att IKT-verktyg ger stora möjligheter att utveckla och variera undervisningen och att fortbildning för lärare är viktig för att utveckling ska kunna ske.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan? Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lösning som både är cross-platform och enkel att underhålla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet är gjort i Filemaker Pro 13/14 som också är klienten för Mac OS X och används för mobila enheter via Filemaker Go 13/14. Personalen på kostymavdelningen på NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur där information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument för att sen sparas på en gemensam filserver. Detta arbetssätt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt. Lösningen är framtagen för att understödja personalen i deras arbete och följer en tydlig ordning med vilka objekt som är relaterade till vilka andra objekt. Det är lätt att hitta relevant information och att söka på flera olika parametrar för att hitta information. Det går att använda samma artister i flera olika produktioner för att behålla data som mått på artister och bilder på artister. Det finns möjlighet att söka på en eller flera artister och få en lista över vilka kostymer de ska använda sig av i föreställningen och i vilken scen kostymerna ska användas. / The project is an example of developing a relational database that is cross-platform and easy to maintain and develop in the future without a lot of programming knowledge. The system is created in Filemaker Pro 13/14 which also serves as the client for Mac OS X and the client for mobile devices is Filemaker Go 13/14. The employees at the costume department at NorrlandsOperan have in the past worked primarily with Word and Excel documents in a shared fileserver environment. Some problems with this kind of solution are regarding documentation, finding information and working on the go. The solution is inteded to give the employees a logical order in which to do regular processes involved in a production as well as to add relevant data to these processes. Searching for information is easy and flexible. The data about the performers in the production is easy to use in new productions and the data carries over from one production to the next. Another feature is the ability to search for costumes that a performer will use in a production and also to view information about which scene the costumes are being used.

I denna studie undersöker jag hur lärare ser på användningen av IKT i undervisningen. Jag fokuserar på tre olika infallsvinklar: hur lärare använder digitala hjälpmedel för att stödja elevers språkinlärning, vad lärare uppger att elevernas tycker om digitala hjälpmedel i undervisningen samt vad lärare uppger är möjligheter respektive begränsningar med att använda IKT i skolan. Undersökningen har jag genomfört genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare inom årskurs F-2. Intervjuerna spelades in och leddes med hjälp av en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i aktuell forskning om möjligheter och begränsningar med IKT i undervisningen. Då det råder delade meningar om IKT hjälper elevers lärande eller har negativ inverkan på lärandet, använder jag mig av båda dessa perspektiv i analysen. Resultatet av studien visade att lärare uppger att användningen av IKT i undervisningen stödjer elevers språkinlärning, att utifrån respondenternas perspektiv så tycker eleverna att IKT i undervisningen är givande och intressant, samt att lärare kan identifiera både möjligheter respektive begränsningar med IKT. Möjligheterna inkluderar bland annat en ny dimension i undervisningen, motiverande arbetsuppgifter för eleverna, samt att det ger omväxling från ordinarie skoluppgifter. Som begränsningar angavs bland annat problem med att få tekniken att fungera, att det är tidskrävande att lära sig att använda tekniken, samt att det finns brist på digitala hjälpmedel på skolorna vilket i sin tur påverkar utsträckningen att kunna använda IKT i undervisningen.

Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna. Användningen av tekniska hjälpmedel i klassen kan ocksåväcka elevernas intresse och bidra till nya idéer och fantasier. / Program: Lärarutbildningen