Syftet med denna studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att e-vägledning fungerar i syfte att öka elevernas valkompetens. Studien utgick från frågeställningar kring hur studieoch yrkesvägledare upplever e-vägledning samt vilka utmaningar och möjligheter det finns med evägledning jämfört med traditionell face-to-face vägledning. I studien ingick nio studie- och yrkesvägledare med erfarenhet från e-vägledning och som är yrkesverksamma från grundskola upp till universitet. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa analyserade med en kvalitativ ansats till en tematisk analys. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av CIPteorin. CIP-teorin är relevant för studiens syfte och frågeställningar eftersom den beskriver beslutsprocessen och hur valkompetensen utvecklas under denna process. Resultatet visar att evägledning ses som ett komplement till traditionell face-to-face vägledning, och att e-vägledning används till allt från att dela information till individuella vägledningssamtal. Den stora möjligheten med e-vägledning är den ökade tillgängligheten, vilket innebär att fler kan få tillgång till vägledning. Resultaten visar även på att utmaningen med e-vägledning är tekniken och bristande kompetens inom teknikområdet och inte själva vägledningen, även om det är en viss utmaning att möta den vägledningssökande och läsa av den icke verbala kommunikationen framförallt i de medier som saknar bild eller endast är skriftliga.

Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar om arbetet med digitala verktyg. Utgångspunkten var att undersöka hur vägledaren uppfattar styrdokumenten, verksamhetens interna styrning och individer i behov av vägledning och deras förväntningar om digitalisering. Åtta intervjuer genomfördes med sju vägledare inom vuxenutbildningen och en vägledare inom upphandlad aktör till arbetsförmedlingen. Studien bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i tidigare forskning, aktuella styrdokument och teoribildning. Resultatet visade att vägledarna arbetar med digitala verktyg som främst bestod av mejl och administrativa system. Styrdokumenten uppfattades av vägledarna som delvis otydliga och utan mål och tidsangivelse. Förväntningarna från verksamheten var skiftande och majoriteten av vägledarna beskrev den som att det fanns en vilja att gå mot digitalisering men inga konkreta planer om genomförande. Resultatet visade också att kollegialt lärande var viktigt i avsaknad av formell kompetensutveckling. Olika aspekter som lyftes fram av vägledarna om digitaliseringen var en oro för att förlora kontakten med dem vägledarna finns till för. Det framkom också tankar om att digitaliseringen kan underlätta det administrativa arbetet och ge mer tid över till vägledarnas främsta kompetens - vägledningssamtal.

Trafikverkets IP-nät består idag av 26345 nätverkskomponenter och växer allt mer på grund av samhällets tekniska framsteg. Det är därför viktigt att överväga kostnaderna för tillväxten årligen för att sätta rätt budgetar. Telekominfrastruktur saknar idag en modell för beräkning av livscykelkostnader, vilket gör det svårt att särskilja de olika investeringsalternativen då framtida kostnader inte ingår. Enligt svensk lag ska upphandlingar ske efter minsta möjliga investeringskostnad, som inte tar hänsyn till kostnader som drift och underhåll. Det kan i sin tur leda till att oväntade dyra kostnader dyker upp, vilket leder till att skattebetalarnas pengar inte används effektivt. Studiens resultat presenteras som en beräkningsmodell vars livscykelkostnad för enskilda produkter kan beräknas, vilket kan läggas till grund för framtida investeringar. Sammanfattningsvis har detta arbete uppnått sitt mål och syfte trots osäkerheten kring skattning av indata.

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden.

No description available.

The purpose of this study was to investigate guidance counsellors’ conceptions and experiences of information and communication technologies (ICT) in career guidance. The study has also investigated if counsellors, after graduation from the Bachelor of Arts in Study and Career Guidance program, consider themselves equipped to meet a digitized society. Qualitative interviews were made with eight professional guidance counsellors in primary and secondary schools. The collected data has been analyzed inspired by thematic analysis. The results of the study showed that ICT in guidance is perceived as a positive complement with a great potential. Based on our study we can conclude that ICT in guidance is seen as something positive with a great potential. Based on the results of our study, we conclude that the counsellors agree that the study program needs to be changed and expanded to reflect the needs of a changing society. / Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar och erfarenheter av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning samt undersöka om vägledare, efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen, känner sig rustade att möta ett digitaliserat samhälle. Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod. Totalt åtta yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola intervjuades. Den insamlade empirin analyserades med inspiration utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visade på att IKT i vägledning uppfattas som ett positivt komplement med en stor potential. Utifrån resultatet av vår studie kan vi konstatera att IKT i vägledning upplevs som något positivt med en stor potential samt att studie- och yrkesvägledarna är eniga om att utbildningen behöver förändras och kompletteras utifrån samhällets förändrade behov.

<p>Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5).</p><p>I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden <em>attityder, didaktisk problematik och<em> kognitiv kommunikation. </em></em>I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.</p>

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators. Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school. Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible. The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children. The children use ICT tools as Smartboards, computers and Ipads. With these tools, they listen to music, play games and use various utility programs, which are helping them to develop in different knowledge topics. They also developed in interaction with each other as they learn to work together, take into account and listen to each other and to wait for their turn. The educators see benefits of ICT as it doubles as a great and practical support, both for the children and for themselves. The drawbacks they see with ICT are that the activities are mostly sedentary, and that schools have poor access to equipment.

Information and communications technology (ICT) is an important part in teaching English. In this respect, teachers’ need to know how they can benefit from the opportunities that ICT has to offer in language teaching. Previous research has described aspects of problems around teachers’ ICT skills, relate to the use of ICT in teaching. The aim of this study is to examine how teachers’ use ICT in their English lesson based on Svenssons (2008) three areas in which ICT can be used, “ICT as a tutor”, “ICT as a tool” and “ICT as an arena”. By studying how teachers’ use ICT in their English lesson, this study also aims to find out what factors teachers’ claim affects their work with ICT, based on Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. For collecting data a mixed method with observations and interviews was used. This study attempts to answer, the concern of why ICT is rarely used in teaching English. Therefore this study is focusing on which other factors than teachers’ ICT skills that have an impact on the use of ICT in the teaching process. From the outcomes of the observation it was noticed that multiple uses of ICT occur in English teaching. It also appears that there are opportunities and limitations in teachers’ work with ICT. From the outcomes of the interviews, the majority of teachers’ claim that the time is a factor that most limit the use of ICT in their English lessons.

The purpose of this thesis is to outline experiences of mobile devices’ suitability to using them in teaching from teacher’s perspective inside Finnish vocational schools; how to benefit devices better in learning process, communication, collaboration, information searching and sharing between teacher, student, stakeholders and outer world. Mobile learning as an extension and possibility to more regenerative learning, effective communication and information management tool is viewed from working life demands in the 21st century. The core my study consists of information and communications technology (ICT) literacy skill, which is the ability to use technology to develop 21st century content knowledge and skills, in the context of learning core subjects and further in the working life. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation