<p> </p><p>The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them.</p><p> </p><p>The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools.</p><p> </p><p>The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching. Neither did the guiding principles from The National Agency for Education about using ICT affect their teaching.</p> / <p>Studiens syfte är att undersöka lärares förhållningssätt till och erfarenhet av användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin egen undervisning och att förstå vad det är som styr dem. Studien är kvalitativ, med intervjuer som forskningsmaterial. Intervjuerna är åtta till antalet och har genomförts på en kommunal skola med uttalad IT-profil samt på en kommunal skola utan uttalad profil i två skilda kommuner. Båda skolorna är skolor för grundskolans senare åldrar. Resultatet visar hur attityden till IKT skiljer sig mellan de båda skolorna. Den skolan med uttalad IT-profil verkar ha ett öppnare förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, men båda skolorna ser bristande tillgänglighet till att använda det som ett av de stora hindren. Det var heller ingen av informanterna som såg sig styrda att använda IKT i den egna undervisningen. Inte heller någon av dem sa sig tolka in styrdokumenten när det gäller att få med IKT i undervisningen.</p>

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem. / Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT.   Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie

Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart.

The overall development of the digitalization of workplaces has led to an increase in telework. Additionally, the recent Covid-19 pandemic along with following societal lockdowns and social distancing rules has led to a significant escalation of teleworking since workers had to relocate from their offices to their homes. However, this study examines a team working distributed even before the start of the pandemic, and who will continue working remotely following the pandemic. The team is distributed throughout the Nordic, with respondents located within Sweden.  The purpose of this study is to investigate an organization's use of information and communication technology (ICT) to handle telework. Furthermore, the study aims to make visible how the organization handles aspects of teleworking and the challenges posed by ICT, as well as to develop suggestions for improvements to support the organization. As well as investigate whether the Covid-19 pandemic has had an impact on the organization's work processes during teleworking. For this study, a qualitative research method was applied, and individual experiences were gathered through interviews. The data was examined and analyzed in light of recent research and literature relating to the subject. The study finds that the respondents do not face any major challenges with working remotely and they have a good communication tone and trust in each other. The organization also provides their employees with technical support, IT-equipment, education, and other support to manage teleworking. Furthermore, the study concludes that the team leader has his own strategies for promoting teleworking cohesion within the team. The Covid-19 pandemic did not cause major changes in circumstances for the team due to their experience of teleworking. Lastly, the study presents the organization with suggestions for improvement regarding the studied areas related to previous research. We hope that our findings will assist the organization and others in order to provide the best working conditions for their employees.

Att leda på distans har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande i takt med den digitala utvecklingen. Under slutet av år 2019 drabbades världen av en pandemi vid namn Covid-19, vilket har tvingat många organisationer att förflytta sin verksamhet från en fysisk arbetsplats till att arbeta digitalt från sitt hem. Detta har gjort att trenden att leda på distans under det senaste året växt explosionsartat. I och med denna drastiska förändring finns det skäl för forskning att undersöka chefers ledarskap på distans. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen kring chefers ledarskap på distans. För att uppnå studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats som berör chefers syn på hur ledarskapet organiseras på distans, samt utmaningar och möjligheter chefer ser med distansledarskapet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta chefer som arbetar på en kommun i Mellansverige. Samtliga informanter i studien har personalansvar över medarbetare som helt eller delvis arbetar på distans. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide som baserats på tidigare forskning inom ledarskap och distansledarskap. Resultatet från dessa intervjuer har bearbetats vilket skapade sex övergripande teman. Dessa teman har sedan analyserats i relation till studiens forskningsfrågor och tidigare forskning. Studien har ökat förståelsen för ledarskap på distans genom att den har identifierat indikationer på förändringar i hur ledarskapet organiseras på distans. Den största förändringen som framkommer är kommunikationen som numer sker digitalt. Vidare framkommer det av resultatet att en stor utmaning är att upprätthålla en god teamkänsla och skapa en känsla av tillhörighet hos medarbetaren. Möjligheter som presenteras i dennastudie är ökad produktivitet och större flexibilitet. En ledare som lyckas bemästra dessa utmaningar samt drar nytta av de möjligheter som finns har goda förutsättningar att lyckas med distansledarskapet.

The construction industry today is entirely dependent on the work of projects and these projects are associated with a numerous amount of risks. In order to manage and control these risks, research has shown that efficient strategies are needed, thus, to be able minimize different deviations throughout the entire project life cycle. Functioning risk management is essential for successful construction projects. Research has also shown that the importance of digitalization in the construction industry is increasing rapidly and a result of this technology advancement is an increase in the amount of information that needs to be stored, shared and communicated across the project. In addition, information management is a significant factor in how quality in risk management is maintained, and it is vital to adopt information and communication technologies (ICT) to support this. For ICTs to be accepted, adopted and to reach their full potential it is of essence to understand how users perceive working in a digital environment and to share information and communicate digitally. Thereby, this study aims to study how users perceive a new ICT-tool for digital information sharing and communication, as well as the potential of the ICT-tool to influence the work of risk management within the project. To be able to approach the research questions, elicit data was gathered through a qualitative, empirical case study including interviews, observations and a questionnaire. The case study is delimited to a construction project, Building 61, at Danderyds Hospital and their work of risk-management. The case study analyzes how users perceive the increase of use of digital information sharing and communication of risks followed by the recently implemented ICT-tool, Jira Software. Findings shows that the user perception of communication and sharing information through the ICT-tool is perceived as positive and contributes to the improvement of the management of risks. But even though the amount of information now can be transferred and shared through one platform, and increasing the accessibility, it is found that sharing information and communicating digitally does not eliminate the need for interactive communication in the work of risks. Additionally, despite provided training, there is still need for further integration into existing workprocesses in order to utilize the amount of information generated on to the ICT-tool. Conclusively, the use of the new ICT-tool has been perceived as very useful, but it has also given rise to new challenges, mainly concerned the ability to find information in the tool, which needs to be overcome in order for the ICT to reach its full potential and to improve the work with risk management. / Byggbranschen idag är beroende av projekt och dessa projekt är förknippade med ett stort antal risker. För att hantera och kontrollera dessa risker har forskning visat att effektiva strategier behövs för att minimera olika avvikelser under hela projektets livscykel. God riskhantering är, därav, avgörande för att åstadkomma lyckade byggprojekt. Forskning visar även på att betydelsen av digitalisering i byggbranschen ökar snabbt och ett resultat av denna tekniska utveckling är en ökning av mängden information som måste lagras, delas och kommuniceras över hela projektet. Dessutom är informationshantering en viktig faktor i hur kvaliteten i riskhanteringen upprätthålls, och det är viktigt att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att stödja detta. För att IKT ska accepteras, antas men också nå sin fulla potential är det väsentligt att förstå hur användaren uppfattar arbetet i en digital miljö och att dela information och kommunicera digitalt. Denna studie syftar därmed till att studera hur användarna uppfattar ett nytt IKT-verktyg för digital informationsdelning och kommunikation, liksom potentialen för IKT-verktyget att påverka arbetet med riskhantering inom projektet. För att besvara forskningsfrågorna samlades data in genom en kvalitativ och empirisk fallstudie med intervjuer, observationer och en enkät. Fallstudien avgränsas till ett byggprojekt, Byggnad 61, vid Danderyds Sjukhus och deras arbete med riskhantering. Fallstudien analyserar hur användarna uppfattar ökningen av användningen av digital informationsdelning och kommunikation av risker följt av det nyligen implementerade IKTverktyget Jira Software. Resultaten visar att användarens uppfattning kring kommunikation och delning av information via IKT-verktyg uppfattas som positiv och bidrar till förbättring av hanteringen av risker. Men även om mängden information nu kan överföras och delas via en plattform och samtidigt öka tillgängligheten, konstateras det att delning av information samt att kommunicera digitalt inte eliminerar behovet av interaktiv kommunikation i riskarbetet. Trots tillhandahållen utbildning av verktygen så finns det fortfarande behov av ytterligare integration i den befintliga arbetsprocessen för att utnyttja mängden information som genereras till IKT-verktyget. Sammanfattningsvis har användningen av det nya verktyget upplevts som mycket användbart, men det har också gett upphov till nya utmaningar, främst förmågan att hitta information i verktyget, vilket är en utmaning som måste övervinnas för att IKT ska nå dess fulla potential och förbättra arbetet med riskhantering.

I byggbranschen är effektiv kommunikation en förutsättning för att uppnå lyckade projekt. I en bransch där olika parter sammansluter i projektorganisationer för att leverera produkt till beställaren kan kommunikationen vara en utmaning. Det är essentiellt för projektledare att kommunikationen fungerar väl och att den når yrkesarbetarna på ett smart och effektivt sätt, så att berörda parter i varje projekt vet om vad som ska göras och hur de ska gå tillväga. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur systematisk kommunikation kan förbättra byggprojekt av mindre karaktär genom att ta tillvara på hur verksamheten väljer att kommunicera. Studien granskar samspelet mellan projektledande arkitekt, arbetsledare och yrkesarbetare för att utreda möjligheter för förbättring av kommunikation i byggprojekten. För att utreda detta belyser studien vad som i kommunikationsväg fungerar väl i mindre byggföretag och vad som inte fungerar och hur de delar som brister skulle kunna tänkas förbättras. Genom undersökningar har uppfattning skapats om hur parterna upplever samarbetet i projekten kopplat till kommunikation i nuvarande och tidigare projekt. Vidare behandlar rapporten vikten av att säkerställa att bygghandlingar och annan dokumentation är korrekt för att minska risk för problem under byggnation och minska kommunikationssvårigheter. Resultatet påvisar att den mest uppskattade kommunikationskanalen är möten då det möjliggör för beskrivningar i detalj och uppföljningsfrågor. Studien visar även att projekten är känslig för ändringar i projektorganisationens personalstruktur och att det således är viktigt att säkerställa att projektdokumentation tas tillvara på i ett forum som kan nås av projektets aktuella deltagare. / Construction projects are becoming more complex at the same time as more pressure is put on time, costs and quality. Therefore the construction insutry shows an increasing need of tools and communication systems. In an industry where different parties combine in project organizations to deliver the product to the client, communication can be a challenge. It is therefore essential for project managers to ensure that the communication works well and that it reaches the workforce in an efficient way. This study aims at creating an understanding of how communication can improve building projects of a smaller nature by taking advantage of communications methods. The study examines interactions between project-leading architects, supervisors and professionals workers to investigate opportunities for improving their communication. The projects investigation has led to an understanding of how three different parties in smaller construction project experience the cooperation of their projects linked to communication. Furthermore, the report deals with the importance of ensuring that construction documents and other documentation are properly prepared and distributed to reduce the risk of construction problems and reduce communication difficulties. The result shows that the most appreciated communication channel is face to face meeting, thus it allows for detailed descriptions and follow-up questions. The study also shows that the projects are sensitive to changes in the project organization's staff structure and that it therefore is important to ensure that project documentation is utilized in a forum that can be reached by the project's participants

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan. I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses. I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig. Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet. Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT. Däremot tyder resultatet på att eleverna inte erbjuds eller tillåts att använda datorer och kommunicera via IKT i den utsträckning som kan uppfattas som rimlig både utifrån ett läroplansperspektiv och utifrån elevers förutsättningar och önskan. Generellt sett är dock elever nöjda med det arbetssätt läraren använder sig av i undervisningen, eftersom eleven inte vet av något annat. Datorn är fysiskt placerad centralt i lärares arbetsmiljö i skolan men det gäller dock inte för eleverna som inte kan utnyttja samma arbetsformer. En pedagogisk implikation av denna studie är att datorernas placering – det vill säga brist på central placering – leder till brister i möjligheter att utnyttja de moderna kommunikationsformer som är en del av elevernas vardag. Eleverna söker information och surfar på nätet hemma men sällan eller aldrig i skolan. En avgörande faktor är också lärarnas inställning till tillämpandet av IKT i undervisningen. / The object with this study is to examine the forms and frequency of the use of ICT for communicative purposes within the educational system. In the background the fact is established that communication with computers shape peoples lives and that the Internet have a great influence on every day life. The accessibility to computers in Swedish homes and schools and the significance of the placement of the computer within the works situation is also illustrated. The theoretical background gives a description of what communication and Information is, that we always communicate, but also that the means differ in doing so. Here is also the significance of the computer for communication within ICT emphasized. The computer is exemplifyed for an educational purpose, it’s use in school and the importance of the pedagogical environment is also stressed. The study is mainly based on a quantitative method in forms of an inquiry where teachers and pupils at there different schools in six different grades answers questions about computer usage both in school and at home. The result signifyes that both pupils and teachers are frequent users of computers and that they communicate through different modes of ICT. Both categories are positive to an increased use of ICT as a method of communication. The result, however, points out that pupils are not granted the possibility or are not allowed to make use of computers and to communicate through ICT to that extent which seems reasonable form a curricular perspective and the requirements and wishes of the pupils. In general, however, are the pupils content with the working methods that the teachers are making use of in their tuition, (probably) since they know of no other method. The computer is physically centrally placed in the teachers working environment in school, but that is not the case for the pupils who are able to make use of the same working methods themselves. An educational implication of this study is that the placement of the computers – that is the lack of central placement – causes difficulties in making use of modern means of communication, which is an integrated part of the pupils’ everyday life. The pupils search for information on the Internet at home but rarely or never while in school. A decisive element is also the attitude of the teachers to the application of ICT in the daily pedagogical activity.