Bakgrund: Kompetens är ett begrepp som har många olika definitioner och kompetensbrist är något som råder över hela Sverige inom många olika branscher. Det har under en lång tid varit högkonjunktur och hög efterfrågan av kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Organisationer har uttryckt svårigheter att rekrytera den kompetens de behöver och hur de ska vinna striden om den kompetens som finns tillgänglig.  Syfte: Att med ett induktivt och tolkande perspektiv beskriva hur organisationer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar för att hantera kompetensbristen, idag och inför framtiden. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kunna beskriva hur organisationer arbetar strategiskt och hur de ser på framtiden i förhållande till den kompetensbrist som råder, har en fallstudie genomförts bland sex organisationer i Jönköpingsregionen. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-ansvariga i respektive organisation. Slutsats: Studiens resultat beskriver hur organisationer i Jönköpingsregionen idag arbetar för att hantera den kompetensbrist som råder. Studiens resultat visar även att de befintliga HR-strategier som i stor utsträckning används för att förse organisationen med kompetens i dagsläget, inte tros ha en fortsatt relevans inför framtiden. Slutsats kan dras att nya generationer kräver nya strategier och att ett stort arbete kring detta krävs. / Background: Competence is a concept that has many different definitions and lack of competence is something that prevails all over Sweden in many different industries. For a long time, there has been a boom and great demand for competence in the Swedish labor market. Organizations have expressed difficulties in recruiting the skills they need and how to win the battle over the skills available. Purpose: With an inductive and interpretative perspective describe how organizations in the Jönköping region work strategically to manage the skills shortage, today and for the future. Method: The study has an inductive approach where the role of theory is not considered to form the basis of the study. To be able to describe how organizations work strategically and how they view the future in relation to the lack of competence that prevails, a case study has been carried out among six organizations in the Jönköping region. The study is based on qualitative semi-structured interviews with HR managers in each organization. Conclusion: The study's results describes how organizations in the Jönköping region are currently working to manage the skills shortage that prevails. The study's results also show that the existing HR-strategies that are used to a great extent to provide the organization with competence at present, are not believed to have a continued relevance for the future. It can be concluded that new generations require new strategies and that a great deal of work is required on this.

I dagens arbetsliv poängteras hur personalen är organisationernas viktigaste resurser, trots det är personalbrist ett vanligt problem inom flera organisationer. Denna studie syftar till att skapa kunskap om HR-praktikers arbete med att utveckla och behålla befintlig kompetens inom organisationen, med en personalbrist i grunden. Specifikt undersöks hur HR-praktiker på ett svenskt sjukhus arbetar med att behålla och utveckla sina sjuksköterskor. Undersökningen lutar sig mot frågeställningarna: vad för typ av problembakgrund föranleder HR-praktikers arbete med behållning och utveckling av sjuksköterskor i organisationen? vilka förutsättningar och strategier utvecklas för att skapa gynnsamma förutsättningar för HR-praktikers arbete med behållning och utveckling av sjuksköterskor? samt vad upplever HR-praktiker att de har för möjligheter och begränsningar i sitt arbete? Med stöd i tankar kring bland annat organisationspedagogik och Human Resource Development undersöker studien hur ett utvecklat arbete med kompetensförsörjning kan skapa möjligheter för HR-praktiker att arbeta med behållning och utveckling av befintlig personal. Med hjälp av dokumentanalys av skrifter från Sveriges Kommuner och Landsting beskrivs den problembakgrund som finns i dagens organisationer och därifrån möjliga lösningar. Personalbrist förväntas öka med åren på grund av demografiska förändringar och kompetensförsörjning kommer tillskrivas än större vikt än idag. Speciellt tre problemlösningar hamnar i fokus: att förändra de rådande arbetssätten, att utnyttja digitaliseringen samt att satsa starkare på kompetensutveckling och bildning. Med hjälp av vidare dokumentanalys går dessa tre problemlösningar att finna i de lokala handlingsplaner och arbetsmaterial som studiens sjukhus arbetar utifrån. På landstingsnivå har material skapats för att mer effektivt arbeta med behållning och utveckling, till exempel kompetensstege för sjuksköterskor och utvecklade roller på sjukhusens avdelningar som ska se till att rätt kompetens finns på rätt plats. Utifrån studiens intervjuer med sjukhusets HR-praktiker blir det än tydligare att sjukhuset anammat de problemlösningar och riktlinjer Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat, men att det även finns begränsningar inom arbetet som kan utvecklas. Studien ser att ett utvecklat och genomtänkt arbete med kompetensförsörjning finns levande och att studiens sjukhus både medvetet och omedvetet följer givna lösningsförslag samt forskningens tankar kring ämnet. Bland de medvetna arbetssätten finns specialist-utbildningsprogram för sjuksköterskor och bland de omedvetna kan olika motivationsformer utläsas, utan att organisationen har en tydlig motivationsmodell aktiv.

Kompetensförsörjning är ett brett begrepp som innefattar många moment i en organisations strategiska arbete med att förse organisationen med rätt kompetenser. Denna studie syftar att bidra till kunskapsutvecklingen kring kompetensförsörjning som finns i tidigare forskning inom ämnet. Studien genomförs i små och medelstora företag, i en pendlingskommun nära större stad. Vårt huvudsakliga fokus ligger på att lyfta hur organisationer tänker kring och arbetar med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetenser. Vi gjorde därför en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där nio organisationer inom den valda kommunen, Vännäs, medverkade. Resultatet visade att företagen i studien både ser utmaningar och möjligheter med kompetensförsörjning, och omfattningen med arbetet kring att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetent arbetskraft varierar. Det strategiska arbetet påverkas av det geografiska läget, företagens storlek, samt vilka resurser företagen har för att arbeta med de olika delarna i kompetensförsörjningen. Studien visar vidare att andra samhällsinstanser såsom staten, Arbetsförmedlingen och kommunerna, i samarbete med näringslivet, bär ansvaret för att förbättra kompetensförsörjningen i samhället framöver.

<p>Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt. Decentralisering och outsourcing av HR-aktiviteter är aktuella tendenser som får konsekvenser för hur kompetensfrågor hanteras. Decentralisering innebär att uppgifter som traditionellt hanterats av personalavdelningar i allt större utsträckning delegeras till linjechefer, som därmed får större ansvar för kompetensförsörjningen. Outsourcing av HR-aktiviteter är kontroversiellt då det i hög grad påverkar företags strategiskt viktiga kompetensförsörjning. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att förstå sambandet mellan HR-funktionens struktur och förutsättningarna att bedriva strategisk kompetensförsörjning. </p><p>Metod: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar organisationsstruktur, HRM och kompetensförsörjning. Intervjuer har genomförts med två representanter från SAAB respektive två från Volvo för att illustrera den undersökta problematiken med två kontrasterande exempel från näringslivet. </p><p>Resultat: Sambandet mellan HR-funktionens struktur och kompetensförsörjningen är ett företagsspecifikt och abstrakt fenomen. Detta försvårar förutsättningarna att göra normativa anspråk på relationen mellan HR-funktionen och kompetensförsörjningen. Anledningen är att HR-funktionens roll såväl som kompetensutvecklingen i hög grad är implicita fenomen som är"dolda"i företagskultur och arbetssätt. De strukturella förutsättningarna kan därför bara delvis användas för att förstå förutsättningarna för strategisk kompetensförsörjning. En djupare förståelse för kompetensförsörjningens förutsättningar kräver ett helhetsperspektiv som inbegriper företags affärsverksamhet, värderingar och omvärldssituation. En sådan förståelse kan i hög grad ses som förbehållen personer med nära anknytning till företaget, vilket delvis kan förklara varför outsourcing av kompetensförsörjning inte är etablerat i näringslivet.</p>

Arjeplog in Norrbotten is an important winter testing site of vehicles and vehicle components for the international automobile industry. A considerable number of staff from the industry, the client companies, travel each winter to the small and peripheral Arjeplog in order to conduct tests. Thanks to this business, a number of local companies, service providers, which assist the incoming client companies with testing facilities and other services, have emerged in the area. Some actors want to develop this further and have initiated a collaboration with Luleå University of Technology and a few other regional stakeholders. An important motive for this cooperation is to increase the competitiveness of the region and by extension contribute to sustainable economic development. An important component in achieving this, is that the competence supply of engineers can be met, which is in focus in this study. This study describes the strategies which involved actors advocate to achieve regional development. The notions of triple helix and cluster development are mentioned by some actors as strategies to achieve this. Important factors when scrutinizing these strategies are how they are affected by the conditions which are common in a sparsely populated peripheral region. This is the purpose of this study and the analysis is carried out using the notion of proximity and its different dimensions, such as social, cognitive, organizational, institutional and geographical dimensions. The study suggests, in particular, that regional development would benefit from a communal inclusive vision, frequent meetings between the actors on site in the region as well as a regional coordinator, who would not interfere with the tasks of other actors but let each and every person do what they are best at.

Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens. Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt. Decentralisering och outsourcing av HR-aktiviteter är aktuella tendenser som får konsekvenser för hur kompetensfrågor hanteras. Decentralisering innebär att uppgifter som traditionellt hanterats av personalavdelningar i allt större utsträckning delegeras till linjechefer, som därmed får större ansvar för kompetensförsörjningen. Outsourcing av HR-aktiviteter är kontroversiellt då det i hög grad påverkar företags strategiskt viktiga kompetensförsörjning. Syfte: Syftet med studien är att förstå sambandet mellan HR-funktionens struktur och förutsättningarna att bedriva strategisk kompetensförsörjning. Metod: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar organisationsstruktur, HRM och kompetensförsörjning. Intervjuer har genomförts med två representanter från SAAB respektive två från Volvo för att illustrera den undersökta problematiken med två kontrasterande exempel från näringslivet. Resultat: Sambandet mellan HR-funktionens struktur och kompetensförsörjningen är ett företagsspecifikt och abstrakt fenomen. Detta försvårar förutsättningarna att göra normativa anspråk på relationen mellan HR-funktionen och kompetensförsörjningen. Anledningen är att HR-funktionens roll såväl som kompetensutvecklingen i hög grad är implicita fenomen som är"dolda"i företagskultur och arbetssätt. De strukturella förutsättningarna kan därför bara delvis användas för att förstå förutsättningarna för strategisk kompetensförsörjning. En djupare förståelse för kompetensförsörjningens förutsättningar kräver ett helhetsperspektiv som inbegriper företags affärsverksamhet, värderingar och omvärldssituation. En sådan förståelse kan i hög grad ses som förbehållen personer med nära anknytning till företaget, vilket delvis kan förklara varför outsourcing av kompetensförsörjning inte är etablerat i näringslivet.

Bakgrund: Alumninätverk är ett nätverk för tidigare anställda på ett företag eller för examinerade studenter från högskola eller universitet. Alumninätverk är ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anställning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen då ett företag vill behålla kontakten med sina före detta medarbetare. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrätta alumninätverk och vilken effekt det får när ett företag inrättar ett alumninätverk. Metod: För att uppnå syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag intervjuat ett konsultföretag inom området alumninätverk för att erhålla ett expertutlåtande och fyra företag som idag driver alumninätverk för sina tidigare anställda. Slutsats: Alla företag jag har intervjuat är överens om att fördelarna med ett alumninätverk är många. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affärsnätverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden är fördelarna som främst tas upp. Min slutsats är att fler företag bör börja arbeta med alumninätverk för jag tror att generation Y kräver en strategisk Employer Brandprocess där alumni är en viktig del. Alumninätverk är en strategi som kan bidra till företagets kompetensförsörjning. Alumninätverk är även en process som kan bidra till att företaget kan spara pengar. / Abstract Background: Alumni Network is a network of former employees of a company or graduates from a college or university. Alumni are rare in Sweden but in the U.S. these networks are very much active. In the final stages of the employment, alumni is part of the Employer Branding process, to keep in touch with their former colleagues. Purpose: The aim of this study is to get a deeper knowledge of advantages and disadvantages that companies experience with an alumni network and what effect it may have when a company sets up an alumni network. Method: For the purposes of this paper, I conducted a qualitative study in which I interviewed a consulting company in the field of alumni to obtain an expert opinion, and four companies that currently operate alumni for their former employees. Conclusion: All the companies I've interviewed agree that the benefits of an alumni network are numerous. Boomerang Recruiting, ambassadorship, business network and the possibility to develop a customer contact in the future are the primary benefits that are experienced. My conclusion is that more companies should start working with alumni because I think generation Y requires a strategic Employer Brand process where alumni are an important part. Alumni Network is a strategy that can contribute to the supply of skills. Alumni Network is also a process that can help the company to save money.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva aktuella aktörers samverkan för kompetensförsörjning inom Västmanlands län. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillväxten i länet. Den teoretiska referensramen för studien är trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa på svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i Västmanlands län samt för att kunna ge förslag på hur den kan utvecklas. Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen då vissa aktörer inte kände till modellen, vilket var ett önskemål från de respondenter som arbetade med den idag. Frågan om det verkligen fanns en mismatch diskuterades gentemot att arbetsgivarna inte ser studenternas helhets kompetens utan endast ämneskunskap och därmed ökar mismatchen. För att se studenternas möjligheter och potential finns ett ökat behov av samverkan mellan gränserna. / The purpose of this study is to describe relevant actors cooperation for competence supply in the county of Västmanland. The qualitative study was based on semistructured interviews with representatives from relevant actors that play an important role for the growth of the county. The theory for this study is the triplehelix-model for cooperation. The result was analyzed through a SWOT-analysis to determine weaknesses and strengths with the cooperation for competence supply within the county of Västmanland and to give suggestions for further development. The study showed that work on the triplehelix-model is not done consciously, in cooperation forums when some players did not know the model, which was a request from the respondents who were working on it today. The question whether there really was a mismatch were discussed in relation to that employers do not see the students' overall competence, but only subject knowledge, thus increasing mismatch. To see the students' possibilities and potential there is an increasing need for cooperation between the borders.