Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och majoriteten av den personalomsättning som sker idag är så kallad frivillig omsättning. Dessa frekventa och frivilliga jobbyten har blivit känt som begreppet job hopping, vilket leder till att chefer måste hantera konsekvenserna av en hög personalomsättning. En hög personalomsättning leder vidare till ämnet kompetensförsörjning, vilket blir en avgörande del för organisationens fortsatta funktion. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer hanterar fenomenet job hopping. Studien kommer att fokusera på att organisationen kan säkerställa att rätt kompetens finns och är konkurrenskraftig. Metod: Studien har tillämpats med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts för att besvara frågeställningen. Uppsatsen är byggd utifrån en tematisk analysmetod där citat från respondenterna valdes som koder för att identifiera teman. Genom intervjuerna har sedan empirin sammanställts. Empiri: I empirin presenteras respondenternas svar utifrån de gjorda intervjuerna, där de sammanställs av författarna i form av citat och kortare sammanfattningar. I den avslutande delen av empirin sammanställs en kortare summering av empiriavsnittet. Analys, diskussion och Slutsats: Empirin har sedan bearbetats i uppsatsens analysdikussion där den ställs emot den teoretiska referensramen. Slutsatsen belyser hur cheferna hanterar job hopping samt hur de påverkas eller ej, och leder sedan fram till att besvara frågeställningen. Vidare ges förslag till fortsatt forskning för att ytterligare studera ämnet. / Background: The labor market has changed and the majority of personnel turnover that occurs today is so-called voluntary turnover. These frequent and voluntary job changes have become known as the concept of job hopping, resulting in managers having to deal with the consequences of high staff turnover. A high staff turnover leads further to the subject of competence supply, which becomes a decisive part for the continued functioning of the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how managers handle the phenomenon of job hopping. The study will focus on the organization being able to ensure that the right competence exists and is competitive. Method: The study has been applied with a qualitative method where semi-structured interviews were conducted to answer the question. The essay is based on a thematic analysis method where quotes from the respondents were chosen as codes to identify themes. The empirical evidence has then been compiled through the interviews. Empirics: In the empirics, the respondents' answers are presented based on the interviews conducted, where they are compiled by the authors in the form of quotes and shorter summaries. In the concluding part of the empirical work, a shorter summary of the empirical section is compiled. Analysis discussion and Conclusion: The empirical evidence has then been processed in the essay's analysis discussion, where it is set against the theoretical frame of reference. The conclusion highlights how managers handle job hopping and how they are affected or not, and then leads to answering the question. Furthermore, suggestions are given for further research to further study the subject.

Studien har undersökt hur några norrländska stora och medelstora organisationer arbetar medkompetenskartläggning. Vidare undersöktes hur synen på kompetens, kompetenskartläggningoch utsikter för HR-arbetet i och med digitaliseringens framfart varierar mellanorganisationsnivåer. Studien tog delvis utgångspunkt i teorier som rör arbetet med kompetensutifrån ett organisatoriskt perspektiv. Även teorier som rör digitalisering av organisationer ochmer specifikt HR-funktionen där det tämligen nya tillvägagångssättet för databaserad analys,People Analytics, diskuterats i relation till framtidsutsikter och kartläggning. Studiensuppkomst och relevans kunde härledas till den globala kompetensbrist som återspeglas iSverige och i synnerhet Norrland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer medHR-anställda från respektive organisation. Av resultatet framkom att samtliga organisationerupplever kompetensbristen i någon mån, däremot varierade synen på kompetenskartläggningoch dess nytta för organisationen. I det fall kompetenskartläggning utförs var det ofta relaterattill uppkomna behov såsom rekrytering- eller utbildningsinsatser, i andra fall delegerasansvaret till chefer och föll således inte under HR´s ansvar. Resultatet kunde härledas till dengenerella utvecklingen av HR-professionen då det i studien framkom att det skett enförflyttning från en mer kvalitativ till en mer affärsmässig och strategiskt syn på HR. Vidareframkom att digitaliseringen kan påstås påskyndat denna transformation. En förändring somansågs vara mer eller mindre positiv bland de olika informanterna. Studien bidrog därmedmed en förklaring till varför det finns anledning att ifrågasätta kompetenskartläggningensförekomst i organisationer, men även en skildring av HR´s och den digitala utvecklingen roll iorganisationerna. En förändringsfas som enligt studien bör betraktas som pågående.

Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetensutveckling och fenomenets effekt.Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning.Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling där flertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering.Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nå ut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / Background: Continuous professional development as a phenomenon has become very popular in today's society within both the private and public sector. Laws regulate how organizations are supposed to be managed whereas the responsibility to ensure the right competency exists within staff is laid upon the caregiver. There are specific contracts created for nurses in order to motivate and ensure that they obtain adequate specialist competence, while assistant nurses are not given the same opportunity. Few studies describe the experience of continuous professional development by staff working within psychiatric inpatient care, thus there are few descriptions of the actual effect on both individual and organizational levels. Yet the region Västernorrland wants to invest almost 20 millions on strategic competence supply. This brought up the question towards the relation between the experience of continuous professional development as a phenomenon and the experience of its effect by staff within psychiatric inpatient care.Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge of how staff within psychiatric inpatient care experience continuous professional development in terms of formal and non-formal education. Method: a qualitative case study has been used with a phenomenological onset. Six semi structured interviews have been done with four nurses and two assistant nurses from a psychiatric inpatient ward.

No description available.

Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetens- utveckling och fenomenets effekt. Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning. Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling därflertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering. Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nåut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Vi lever i en allt mer globaliserad värld som medfört en ökad frihet för individer att röra sig mellan länder, regioner, städer, byar eller landsbygder. Det har bidragit till att individer kan tillskriva sig flera identiteter utifrån upplevelsen av olika kulturer och platser. Individens identifiering med en plats kan ha betydelse för hur hen ser på att flytta ifrån platsen till en ny plats. Syftet med studien är att få en förståelse för om och hur individer som inte är födda i Sverige identifierar sig med olika geografiska platser där de bott, hur det anknyter till deras identitet och vilken betydelse det kan ha för att byta boendeort i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta djupintervjuer med individer som inte är födda i Sverige men som är bosatta i landet. Resultatet visar att individerna inte identifierar sig med sina nuvarande bostadsorter framförallt eftersom de saknar ett arbete och identifierar sig som immigranter. De har en kulturell bakgrund med sig och majoriteten har fortfarande en stark förankring med sina födelseländer vilket har format deras identitet, samtidigt som de försöker förhålla sig till den nya kulturen. Samtliga intervjupersoner uppger att de är beredda att flytta ifrån sina nuvarande bostadsorter om de får ett arbete någon annanstans eftersom de inte ser en framtid där på grund av avsaknaden av arbete. Utifrån deras beskrivningar kan det tolkas som att de har svagare band och en svagare förankring till sina nuvarande bostadsorter, och att det inte finns några motstånd eller hinder för hur de förhåller sig till att flytta. Det är något som kan gynna kompetensförsörjningen i de norra delarna av Sverige där det finns ett stort behov av arbetskraft till följd av de stora företagsetableringar som sker. / We are living in an increasingly globalized world that has led to an increased freedom for individuals to move between countries, regions, cities, villages, or rural areas. It has contributed to individuals being able to attribute multiple identities based on the experience of different cultures and places. The individual’s identification with a place can have an impact on how he or she feels about moving from that place to a new place. The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of whether and how individuals who were not born in Sweden identify themselves with different geographical locations where they have lived, how it relates to their identity and what significance it may have to change place of residence in Sweden. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with individuals who live in Sweden but who were not born in Sweden. The result shows that the individuals do not identify themselves with their current places of residence, primarily because they are unemployed and because they feel and identify themselves as immigrants. They have a cultural background and the majority have strong ties with their native countries which has shaped their identity and they try to relate to the new culture. All interviewees state that they are prepared to move from their current places of residence if they get at job elsewhere because they do not see a future where they live today due to the lack of work. Based on their descriptions, it can be interpreted that they have less ties and attachment to their current places of residences, and that there is no resistance or obstructions in how they relate to move to a new place. This is something that the northern parts of Sweden can consider in their working process with attracting labor because of the large company establishments in the area.

No description available.

Inom ramen för en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad inom IT, där kraven på individuell kompetens ökar i takt med specifika förväntningar från kunderna på att IT-konsultföretag ska tillhandahålla specialiserad expertis och en allmänt intensifierad konkurrenssituation mellan IT-konsultföretag, står företagen inför utmaningen av en osäker framtid och påtaglig stress för att säkerställa sin överlevnad. Syftet med denna studie var att undersöka och analysera metoder och strategier för kompetensutveckling inom IT-konsultbranschen. Dessutom syftade studien till att undersöka hur IT-konsultföretag identifierar och möter behov och utmaningar genom kompetensutveckling och hur detta bidrar till både individuell tillväxt och organisationsframgång. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. Datainsamlingen består av detaljerade intervjuer med elva anställda i åtta företag inom IT-konsultbranschen. Det insamlade materialet analyserades tematiskt. Informanterna bidrog med stor insikt och expertis inom ämnet, vilket starkt underlättade genomförandet av studien. Genom en detaljerad analys av intervjuer med informanter från flera IT-konsultföretag framkom en bild av en mångsidig och strategisk läroansats som fokuserar på både individens initiativ och företagets stöd. Användningen av modellen 70-20-10 understryker vikten av praktik, interaktion och formell utbildning i processen för kompetensutveckling, vilket inte bara främjar individuell tillväxt utan även organisatorisk framgång. Utmaningar som tidsbegränsningar och balans mellan kundengagemang och personlig utveckling hanteras genom företagens flexibla strategier som möjliggör kontinuerlig utveckling. Betydelsen av informell kompetensutveckling betonas också och skapar en kultur av öppet kunskapsflöde och kontinuerligt lärande. Uppföljning och certifieringar lyfts fram som nyckelkomponenter för att säkerställa effektiva utvecklingsinsatser, medan framtiden pekar på ett större fokus på att anpassa sig till nya teknologier som AI samt att utveckla mjuka färdigheter. Sammanfattningsvis identifierar studien kompetensutveckling som en kärnkomponent i att bygga långsiktig konkurrenskraft och framgång för IT-konsultföretag, vars framtid kräver kontinuerlig anpassning och innovation i en föränderlig bransch. / In the backdrop of a fiercely competitive IT labor market marked by escalating demands on individual competence and heightened client expectations, IT consulting firms confront an uncertain future, necessitating proactive measures to ensure survival. This study aimed to scrutinize competence development methods and strategies within the IT consulting sector, probing how firms address challenges and cater to evolving needs. Employing qualitative methodology, detailed interviews with eleven employees across eight IT consulting companies were conducted and thematically analyzed. Insights gleaned from informants underscored a strategic learning paradigm encompassing both individual initiative and organizational support. Emphasizing the 70-20-10 model, the study highlighted the significance of practice, interaction, and formal education in fostering talent retention and growth. Flexible strategies were identified to tackle challenges like time constraints, enabling continuous personal and professional development. Informal skills enhancement emerged as pivotal, fostering a culture of perpetual learning and knowledge exchange. Notably, follow-up mechanisms and certifications were underscored as essential for effective development initiatives, while the future outlook pointed towards a heightened focus on adapting to emerging technologies like AI and honing soft skills. In essence, the research underscores skills development as a linchpin for the long-term competitiveness and success of IT consulting firms, necessitating ongoing adaptation and innovation in the face of an evolving industry.

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet. / The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.