Bakgrund: Idag är kompetensförsörjning ett stort problem inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Många medarbetare väljer att avsluta sina anställningar och personalomsättningen är hög. Samtidigt ökar andelen äldre vilket gör att behovet av kompetent personal som kan utöva en säker vård ökar. Det blir därmed viktigt att arbetsgivare försöker förstå sig på vad det är som motiverar medarbetare till att stanna inom vård-och omsorgssektorn och det är det som denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med studien är att få ytterligare kunskap kring vad som motiverar medarbetare i den kommunala vård-och omsorgssektorn att stanna kvar hos sin nuvarande arbetsgivare. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där nio olika medarbetare har intervjuats i Jönköping kommun. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att avancemang inte hade någon betydelse för medarbetares beslut om att stanna hos sin nuvarande arbetsgivare. Den individuella känslan av att prestera var inte heller av vikt, däremot var erkännande för prestationer och att få förutsättningarna för att prestera av vikt. De faktorer som visade sig ha stor betydelse förbeslutet om att stanna hos arbetsgivaren var möjligheten till att ta ansvar, att få erkännande och uppskattning för sina prestationer och att arbetsuppgifterna upplevdes som roliga och meningsfulla. Slutligen var lönen även en viktig faktor för att motiveras till att stanna hos arbetsgivaren och flera ansåg att den behövde höjas för att fler skulle vilja stanna kvar hos arbetsgivaren. / Background: Today, the supply of skills is a major problem within the municipal health and care sector. Many employees choose to terminate their employment and the staff turnover is high in the sector. At the same time, the proportion of elderly people is increasing, which means that the need for competent staff who can provide safe care is increasing. It therefore becomes important that employers try to understand what it is that motivates employees to stay in the health and care sector. Purpose: The aim of the study is to gain further knowledge about what motivates employees in the municipal health and care sector to stay with their current employer. Method: A qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with nine different employees in Jönköping Kommun. Results and conclusion: The result of the study shows that advancement and promotion had no effect on employees' decisions to stay with their current employer. The individual feeling of achievement was also not important, but on the other hand recognition for achievements and getting the conditions to be able to achieve were important. The factors that proved to be important for the decision to stay with the employer were the opportunity to take responsibility for one's tasks, to receive recognition and appreciation for one's achievements and that the tasks are perceived as fun and meaningful. Finally, the salary was also an important factor in being motivated to stay with the employer, and several felt that it needed to be increased so that more people would want to stay with the employer.

Intensivvården står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård då det råder stor brist på specialistsjuksköterskor. Vårdenhetscheferna inom intensivvård har en operativ roll mitt i organisationen och har sedan tidigare en känd pressad arbetssituation. HR-avdelning är en del inom Hälso- och Sjukvårdsorganisationen som har till uppgift att stödja cheferna i de olika verksamheterna. Syftet med studien var därför att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av den stödjande funktionen HR i sitt arbete med kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Som metod användes kvalitativ design för att besvara syftet med studien, 11 vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sydöstra och Västra sjukvårdsregionen har intervjuats. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultatet visar att vårdenhetscheferna till största del arbetar självständigt med kompetensförsörjning. En stor del i arbetet kring kompetensförsörjning handlar om att behålla sin personal då det är få sökande till lediga tjänster. HR:s roll är att stödja cheferna i organisationen men erfarenheterna från vårdenhetscheferna är att HR kan ha svårt att ge det stöd som krävs då de upplevs ha bristande insikt i verksamheterna. Kompetensbristen behöver arbetas med strategiskt högre upp i organisationen.

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt.

Jernkontoret är svenska stålindustrins branschorganisation. 2013 startade de projektet Järnkoll vars syfte är att inspirera unga att söka jobb inom stålindustrin. Järnkoll jobbar främst mot gymnasieskolor och de har en modell där det ingår fyra träffar. Dessa träffar är tre föreläsningar och ett studiebesök. Syftet med denna studie är att utvärdera Järnkoll ur gymnasielärarnas perspektiv. Fokus har legat på hur lärarna uppfattar samt arbetar med Järnkoll och dess material. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål försöka ta fram ett förslag på en förbättrad modell till Järnkoll.De teoretiska utgångspunkterna tar huvudsakligen avstamp i det sociokulturella perspektivet. Vidare lyfts också olika definitioner av nätverk och partnerskap skrivna av Svensson (2014) och Nilsson (2004). För modellen har Fertmans (1994) idéer om service learning och hur de ska appliceras tagit i beaktande. I studien har elva lärare som jobbar på gymnasieskolor som har samarbete med Järnkoll intervjuats. Vidare har två personer som är sakkunniga inom kompetensförsörjningsfrågor från näringslivet intervjuats. Samtliga intervjuer har transkriberats och sedan bearbetats för att dels besvara forskningsfrågorna men även för att ta fram underlag för en förbättrad modell för Järnkoll. Resultaten visar att lärarna överlag är nöja med grundidén men det behövs mer arbete för att de ska bli helt nöjda. Det största problemet just nu verkar vara att det inte blivit så mycket samarbete de senaste åren. Resultaten visar också att materialet inte används. Som avslutning visas den förbättringsmodell som tagits fram utifrån lärarnas önskemål. / Jernkontoret is the Swedish steel industry's industry organization. In 2013 they started the Järnkoll project the purpose of which is to inspire young people to apply for jobs in the steel industry. Järnkoll works mainly with upper secondary schools and they have a model that includes four meetings. These meetings are three lectures and a study visit. The purpose of this study is to evaluate Järnkoll from the upper secondary schools’ teachers' perspective. The focus has been on how the teachers perceive and work with Järnkoll and its materials. An additional purpose is to try to produce a proposal for an improved model for Järnkoll based on the teachers' wishes.The theoretical starting points are mainly based on the socio-cultural perspective. Furthermore, various definitions of networks and partnerships written by Svensson (2014) and Nilsson (2004) are also highlighted. For the model, Fertman's (1994) ideas about service learning and how they should be applied have been considered.In the study, eleven teachers who work at upper secondary schools that collaborate with Järnkoll were interviewed. Furthermore, two people who are experts in skills supply issues from the business community have been interviewed. All interviews have been transcribed and then processed to answer the research questions but also to produce a basis for an improved model for Järnkoll.The results show that the teachers are generally satisfied with the basic idea, but more work is needed for them to be completely satisfied. The biggest problem right now seems to be that there has not been much collaboration in recent years. The results also show that the material is not used. In conclusion, the improvement model developed based on the teachers' wishes is shown.

Previous studies show that hybrid work is now a big and important part of the society, both for employees and organizations. Hybrid work can be described as one of the consequences of the Covid-19 pandemic, which forced a lot of companies to implement extensive changes to reduce the spread of the virus. A big part of previous studies in this area has focused on hybrid work from an employees’ perspective. This purpose of this study is to examine how middle managers view the hybrid work model and how it affects different parts of the organization. The most central concept in the study is hybrid work, which allows employees to combine traditional office work with remote work. To answer the purpose of the study, a qualitative interview method has been used with four different companies participating. The analysis is conducted based on the presented empirical data in relation to the theoretical framework. Based on the results of the study, the conclusionis that hybrid work has become an important part at many companies after the pandemic. Hybrid work creates competitiveness and flexibility, but requires clear communication and individualized solutions to succeed. Challenges that exist are security, technology, lack of interaction, and the balance between work and private life. / Tidigare studier visar på att hybridarbete är en stor och viktig del av dagens samhälle, både för medarbetare och organisationer. Hybridarbete kan beskrivas som en av konsekvenserna av Covid-19-pandemin, vilket tvingade många företag att genomföra omfattande omställningar för att minska smittspridningen. En stor del av tidigare forskning inom detta område har berört hybridarbete ur ett medarbetarperspektiv. Den här studien syftar till att undersöka hur mellanchefer ser på den hybrida arbetsmodellen och hur den påverkar olika delar av organisationen. Det mest centrala begreppet i studien är hybridarbete, som innebär att medarbetare har möjlighet att kombinera kontorsarbete med arbete på distans. För att svara på studiens syfte har en kvalitativ intervjumetod använts där fyra olika företag har deltagit. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till den teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att hybridarbete blivit en central del på många arbetsplatser efter pandemin. Hybridarbetet skapar konkurrenskraft och flexibilitet, men behöver tydlig kommunikation och individanpassade lösningar för att lyckas. Utmaningar som finns är säkerhet, teknik, bristen på interaktion och balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Studien bidrar med fördjupad kunskap om en partsintermediärs, ett bransch- och arbetsgivarförbund, möjligheter till parts- och arbetsgivarsamverkan kring kompetensförsörjningsåtgärder för medlemsföretag och regional utveckling på en lokal arbetsmarknad. Fokus ligger på intermediärens villkor som samordnare av utbildning för maskinförares etablering på arbetsmarknaden. Studiens teoretiska referensram tar sin grund i tidigare forskning om intermediärer och de teoretiska utgångspunkterna från ett boundary-crossing perspektiv och omsluts av lärandemekanismer och dialektiska lärandeprocesser. Det empiriska materialet baseras på 12 intervjuer och två fokusgrupper. Slutsatserna som dras är att partsintermediären verkar i en dualistisk samverkansstruktur i tre nivåer i och mellan två praktikgemenskaper: organisatorisk, interpersonell och intrapersonell. Det som möjliggör samverkan gällande kompetensförsörjning för samordning av utbildning är de formella kunskapsråd mellan parterna på nationell och regional nivå samt juridiska stödstrukturer genom yrkesutbildningsavtal. Begränsningen för överskridande samordning är omfattande matchningsproblem mellan utbildning och medlemsföretag, genom frånvaron av ekonomiska och pedagogiska stödfunktioner för den lokala arbetsmarknaden. / The study provides in-depth knowledge of an intermediary, an industry and employers' federation, opportunities for party and employer cooperation on competence-providing measures for member companies and regional development in a local labor market. The focus is on the intermediary's conditions as coordinator of education for machine operators' establishment in the labor market. The theoretical reference framework of the study is based on previous research on intermediates and the theoretical starting points from a boundary-crossing perspective, and is encompassed by learning mechanisms and dialectical learning processes. The empirical material is based on 12 interviews and two focus groups. The conclusions drawn are that the intermediary acts in a dual-level collaboration structure in three levels in and between two communities of practice: organizational, interpersonal and intrapersonal. What allows co-operation on the provision of skills for coordination of education is the formal knowledge council between the parties at national and regional level and legal support structures through vocational training agreements. The overriding coordination constraints are extensive matching problems between education and member companies, due to the absence of financial and educational support for the local labor market.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong>: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den. Vilka kompetensåtgärder genomförs till vilken kostnad och hur påverkar det verksamhetens möjlighet till resurseffektiv verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>En lyckad och väl fungerande kompetensförsörjning av nyckel-kompetenser kräver ett engagemang från högsta ledningen, som genomsyrar hela organisationen. Arbetsgivarens roll samt hur organisationen är uppbyggnad är en viktig del i om företaget ska ha en framgångsrik och effektiv kompetensförsörjning eller inte. Kom-petensförsörjning omfattar alla påverkansfaktorer och därför kan delområden inte behandlas var för sig utan måste ingå i en helhet, en kompetensförsörjningsprocess.</p> / <p><strong>Aim:</strong> To study how the relation between the employer and the employee influence public sectors possibility to attract, recruit and keep key competence within the organisation.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The study is founded on a qualitative method for collection of data through interviews with personnel attached to "Landstinget Gävleborg"[1]. The material gathered during the interviews has then been brought together and compared with different secondary sources, further on the respondents replies has been analyzed in comparison to applicable literature and thereafter derive our conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The activity today is all too focused on business ratio and to see what is produced for received tax revenues, and don´t reflect on which implications a ineffective system for developing key competences have. A broader perspective and caring for developing competences in general and key competences in particular will make invest-ments worth while, incompetence are more costly in a variety of perspectives.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> Future studies could e.g. look further into how a conceivable development of the exciting system for development of competences could look like in the future. Top management have a large focus on and give the director vast responsibility. What director- and leadership development is conducted and what flaws can be seen, and what could be done to eliminate these flaws and develop the system concerning key competences. What measures regarding competences is conducted and to what cost, and how does this inflict on the organisations opportunity to perform a resource effective activity.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> A successful and well functioning competence development of key competences demands a commitment from the top management which permeate the entire organisation. The directors´ role and how the organisation is structured are important parts if the organisation shall have a successful and efficient competence supply, or not. Supplying competence to an organisation includes all factors that have influence on the process, so for that reason can single areas or matters not be managed separately but be part in a solution as a whole, in a competence supplying process.</p><p>[1] County council, politically elected body representing a number of municipalities regarding issues concerning e.g. health- and medical service, education and social care.</p>

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen.   Metod: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den. Vilka kompetensåtgärder genomförs till vilken kostnad och hur påverkar det verksamhetens möjlighet till resurseffektiv verksamhet.   Uppsatsens bidrag: En lyckad och väl fungerande kompetensförsörjning av nyckel-kompetenser kräver ett engagemang från högsta ledningen, som genomsyrar hela organisationen. Arbetsgivarens roll samt hur organisationen är uppbyggnad är en viktig del i om företaget ska ha en framgångsrik och effektiv kompetensförsörjning eller inte. Kom-petensförsörjning omfattar alla påverkansfaktorer och därför kan delområden inte behandlas var för sig utan måste ingå i en helhet, en kompetensförsörjningsprocess. / Aim: To study how the relation between the employer and the employee influence public sectors possibility to attract, recruit and keep key competence within the organisation.   Method: The study is founded on a qualitative method for collection of data through interviews with personnel attached to "Landstinget Gävleborg"[1]. The material gathered during the interviews has then been brought together and compared with different secondary sources, further on the respondents replies has been analyzed in comparison to applicable literature and thereafter derive our conclusions.   Result &amp; Conclusions: The activity today is all too focused on business ratio and to see what is produced for received tax revenues, and don´t reflect on which implications a ineffective system for developing key competences have. A broader perspective and caring for developing competences in general and key competences in particular will make invest-ments worth while, incompetence are more costly in a variety of perspectives.   Suggestions for future research: Future studies could e.g. look further into how a conceivable development of the exciting system for development of competences could look like in the future. Top management have a large focus on and give the director vast responsibility. What director- and leadership development is conducted and what flaws can be seen, and what could be done to eliminate these flaws and develop the system concerning key competences. What measures regarding competences is conducted and to what cost, and how does this inflict on the organisations opportunity to perform a resource effective activity.   Contribution of the thesis: A successful and well functioning competence development of key competences demands a commitment from the top management which permeate the entire organisation. The directors´ role and how the organisation is structured are important parts if the organisation shall have a successful and efficient competence supply, or not. Supplying competence to an organisation includes all factors that have influence on the process, so for that reason can single areas or matters not be managed separately but be part in a solution as a whole, in a competence supplying process. [1] County council, politically elected body representing a number of municipalities regarding issues concerning e.g. health- and medical service, education and social care.

Titel: ”Vilka vill jobba med detta i framtiden?” En kvalitativ studie om hur offentlig verksamhet i Småland arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Författare: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problemformulering:  · Hur arbetar offentlig verksamhet med att attrahera och behålla kompetens inom yrkesgruppen socialsekreterare? · Vilka möjligheter kan identifieras för att möta fortsatta utmaningar med att attrahera och behålla socialsekreterare? Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning om hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Studien ämnar också identifiera fortsatta utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet med att attrahera och behålla socialsekreterare. Metod: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Slutsats: Vår studie visar att hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare skiljer sig åt beroende på vilka förutsättningar kommunerna har. De centrala faktorerna i arbetet med att attrahera och behålla socialsekreterare är ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, tid för återhämtning, meningsfullhet och organisationskultur. Denna studie visar att det är klientarbetet som skapar meningsfullhet för socialsekreterarna i deras yrkesroll. / Title: "Who wants to work with this in the future?" A qualitative study on how public organisations in Småland work to attract and retain social workers. Authors: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problem formulation:  · How does the public sector work to attract and retain competence within the professional group of social workers? · What opportunities can be identified to meet the continuing challenges of attracting and retaining social workers? Purpose: The purpose of the study is to get an idea of how public services work to attract and retain social workers. The study also intends to identify continuing challenges in how public services work to attract and retain social workers. Method: A qualitative case study with an inductive approach. Data collection has been done through semi-structured qualitative interviews.         Conclusion: Our study shows that how public services work to attract and retain social workers differs depending on the conditions the municipalities have. Central factors in the work to attract and retain social workers are leadership, work environment, skills development, time for recovery, meaningfulness and organisational culture. This study shows that it is the client work that creates meaningfulness for the social workers in their professional role.

Swedish elderly care stands before vast employee related challenges in a future with an aging population that will require welfare. By studying what makes working in elder care attractive and what can be done to strengthen its’ attractiveness, tools can be made to attract employees to the occupation and thereby secure the future needs. This qualitative study has investigated employees' experiences of attractive work in a municipal home care service. Through two focus groups based on a model for attractive work, six employees' experiences of what makes their work attractive in a municipal home care organization have been identified. The results show these are social contact and relationships with colleagues, helping others, having varied tasks and care recipients, present and understanding leadership, and problem-solving in work. Improvement points such as increased salaries, more flexible schedules, raising the status of the home care profession, improving employees' ability to show appreciation for each other, and expanding employees' autonomy in their work have also been identified as ways to enhance the attractiveness of the work according to respondents. The study was inspired by hermeneutic-oriented empirical phenomenology, where respondents' experiences of the phenomenon of attractive work are central, but pre-understanding is used to gain a deeper understanding of these experiences and put them in a broader context. Using the model for attractive work, respondents' experiences have been compared to the model and previous research in the field, where similarities and differences have been identified and discussed. / Svensk äldreomsorg står inför stora personalrelaterade utmaningar i en framtid med en åldrande befolkning som kommer behöva välfärd. Genom att undersöka vad som gör hemtjänstarbetet attraktivt och vad som kan göra arbetet attraktivare kan verktyg skapas för att locka fler medarbetare till hemtjänsten och därigenom säkra framtidens behov. Denna kvalitativa studie har undersökt medarbetares upplevelser av attraktivt arbete i en kommunal hemtjänstverksamhet. Genom två fokusgrupper som kommer ifrån en modell för attraktivt arbete har vad sex medarbetarna upplever som attraktivt med sitt arbete hos en kommunal hemtjänstorganisation identifierats. Resultatet visar att dessa är den sociala kontakten och relationen till kollegorna, att hjälpa andra, ha varierande arbetsuppgifter och brukare, veta vad som ska göras, ett närvarande och förstående ledarskap samt att få lösa problem i arbetet. Förbättringsområden som höjda löner, luftigare scheman, att höja hemtjänstyrkets status, att medarbetarna blir bättre på att visa varandra uppskattning samt en utökad handlingsfrihet i arbetet för medarbetarna har också identifierats som respondenterna menade kan stärka arbetets attraktivitet. Studien har inspirerats av en hermeneutisk orienterad empirisk fenomenologi där respondenternas upplevelser av fenomenet attraktivt arbete står i centrum men förförståelse används för att få en djupare förståelse för dessa upplevelser och sätta dem i en större kontext. Med hjälp av modellen för attraktivt arbete har respondenternas upplevelser jämförts med nämnda modell samt tidigare forskning inom fältet för att identifiera och diskutera likheter och skillnader.