Förändringar i personalvetarens arbete har gett upphov till spänningar mellan ekonomiska och humanistiska intressen, mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt mellan den kompetens arbetsgivaren kräver och den befintliga kompetens personalvetarna besitter (Löfgren Martinsson, 2008, 12). Denna studie ämnar, genom intervjuer med personalvetare och HR-chefer, undersöka hur kraven på formell kompetens kommer till uttryck för personalvetare. Om dessa krav ligger i linje med vad yrkesverksamma personalvetare upplever är av vikt i det vardagliga arbetet samt om  utbildningen täcker in de efterfrågade kompetenserna som personalvetare samt HR-chefer upplever krävs i arbetet. Resultatet visar, att kraven på efterfrågad kompetens skiljer sig åt beroende på vilken nivå personalvetarna är verksamma. Efterfrågad kompetens på operativ nivå, såsom grundläggande kunskaper i beteendevetenskap och arbetsrätt, analytisk förmåga, samarbetsförmåga och kommunikativförmåga med flera, överensstämmer med den kompetens som yrkesverksamma personalvetare upplever är av vikt för arbetet på en operativ nivå. Dock ansågs inte dessa kompetenser tillräckliga för avancemang till högre positioner på strategisk nivå, då ytterligare kompetenser, som strategiskt tänkande, affärsmannaskap och finansiell kunskap upplevdes krävas för arbetet. Resultatet visar att respondenterna upplevde att utbildningen tillgodoser blivande personalvetare med kompetens för arbete på operativ nivå, men brister i att uttrusta studenterna med den kompetens som krävs för arbete på strategisk nivå.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessen Författare: Victor Brännfors och Jacob Widgren Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2014-01-02 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell. Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten.   Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw / Titel: We are looking for you! - The competencies role in the recruitmentprocess Authors: Victor Brännfors and Jacob Widgren Seat of learning: Uppsala Universitet Purpose: The purpose of this paper is to provide insight in which competencies employers seek in job applicants within the occupation of recruitment consultants. The paper also aims to identify patterns with regards to which competencies are sought after together. Methodology: The data collection was done by quantitative content analysis of job advertisements taken from the largest swedish employment services database. A total of 80 job advertisements were analyzed and discussed by the theoretical concepts of capital, field and habitus. The earlier research section focused primarily on skills, expertise and Lindelöws competency model. Results: Eleven competencies stood out as most in demand. Of these eleven competencies four were formal competence regarding some sort of educational requirements, experience requirements and proficiency. The remaining eight competencies were informal competencies: Performance-oriented, energetic, relationship-building, oral communication skills, service-oriented, financial awareness, structured and quality-conscious.   Key words: Competencies, Qualification requirements, Capital, Habitus, Field, Lindelöw

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Digitaliseringen har bidragit till en omfattande förändring av många branscher. Revision och kraven på revisorns kompetens är i stor utsträckning styrt av regler, men i och med digitaliseringen har det i forskningen framkommit nya förväntningar på vad revisorn ska besitta för kompetenser. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning yrkesverksamma revisorer upplever att dessa nya förväntningar på kompetens infriats och idag anses nödvändiga i yrkesutförandet, vilket skulle kunna innebära att de formella kompetenskraven som revisorer möter har kompletterats med nya informella kompetenskrav. För att genomföra undersökningen hölls intervjuer med revisorer på två revisionsbyråer. Resultatet visade att basal informationsteknisk kompetens och en ökad analysförmåga hos revisorn utgör viktiga kompletterande kompetenser hos revisorn, och att den förstnämnda också är väsentlig för att behålla oberoendet. Däremot framkom det att förväntningar på mer avancerad informationsteknisk kompetens, ökad social kompetens och nya etiska aspekter relaterat till digitaliseringen inte var lika framträdande.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer. Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter. / This thesis is a comparison of the STCW-95 and Swedish Higher Education Ordinance, furthermore it contains an interview study of active officers that strives to investigate whether there is a declining trend in skill levels of newly graduated ship officers. In addition, this thesis tries to develop an understanding for what skills an officer should have to cope with their line of work.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förändring vad det gäller den tekniska utvecklingen. Detta ställer ökade krav på mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa på branschens syn i Västernorrland på den kompetensförändring som syns i andra studier, samt att visa på hur branschen ser på den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju märkesverkstäder. Urvalet gjordes genom studier av försäljningssiffror av antalet sålda fordon inom deras fordonsmärken. Resultatet visade på att branschen ser en höjning av kompetenskraven inom elektronik, diagnostisering, felsökning samt sociala färdigheter. Resultatet visade även att branschen är nöjda med de elever som yrkesskolorna utbildar, men att de ändå vill påverka en del i utbildningen, men det kom inte riktigt fram hur.

Syfte: Syftet med studien är att ge en förståelse för hur employer branding kan användas för att göra en organisations arbetsgivarvarumärke mer attraktivt, då organisationen är präglad av arbetskraftsbrist samtidigt som ett krav på specifik kompetens finns.   Metod: En fallstudie med en abduktiv ansats som behandlar employer branding utifrån ett apoteksföretag. Datainsamlingen har gjorts genom kvalitativa intervjuer och från fallföretagets forum på sociala medier.   Slutsats: Studiens resultat har visat hur en organisation kan arbeta med employer branding för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Två av de mest fundamentala målsättningarna med employer branding är att kunna behålla och attrahera personal. För att kunna uppnå dessa målsättningar har flertalet aspekter valts ut och analyserats för att kunna identifiera hur en organisation kan vara framgångsrik i sitt employer branding-arbete. Studien har visat att ett framgångsrikt employer branding-arbete kräver en process där varje aspekt fungerar i symbios, men att förändringar på arbetsmarknaden ibland kan vara överväldigande och underminera företagens möjligheter med employer branding. / Purpose: The purpose of this study is to bring understanding into how employer  branding can be used in order to make an employer brand more attractive, while the organization is characterized by labour-shortage and at the same time demand specialized skills.   Method: The study is based on a case study with an abductive reasoning and addresses employer branding from a pharmaceutical company’s perspective. The data has been collected through qualitative interviews and from the pharmaceutical company’s social media forums.   Conclusion: The results of the study have shown how an organization can work with employer branding in order to strengthen its employer brand. Two of the most fundamental objectives of employer branding is to be able to retain and attract personnel. In order to achieve these objectives, numerous aspects have been selected and analyzed to identify how an organization can be successful in its work with employer branding. The study has shown that a successful work with employer branding demands a process where every aspect functions in symbiosis. However, changes in the labour-market can sometimes be overwhelming and therefore underminine the companies employer branding abilities.

Syftet med studien var att undersöka matematiska kompetenser och uppgifters kompetenskrav. Genom observationer och intervjuer med sex elever i årskurs 1-2 har det undersökts hur matematiska kompetenser yttrar sig när elever löser uppgifter. Uppgifterna behandlar addition med tiotalsövergångar. Även vilka kompetenskrav uppgifter har är undersökt. För att analysera resultatet har Boesens (2006) matematiska kompetenskrav för uppgifter använts. Resultatet visar att vid lösning av de sju valda uppgifterna krävs samtliga sex matematiska kompetenser, vissa krävs vid lösning av en uppgift och andra vid lösning av flera uppgifter. Hur många kompetenser eleverna visar beror på lösningsmetod, då eleverna kan visa fler kompetenser än uppgiften kräver. Vidare visar resultatet att de matematiska kompetenserna är beroende av varandra och kan hindra eller föra elevens lösningar framåt. Det framgår också att kompetensernas utvecklingsnivå har betydelse för hur de yttrar sig vid elevlösningarna.

Inledning: Automatiseringen och AI:s påverkan på redovisningsbranschen blir alltstörre och tar i många fall över redovisningskonsulternas arbetsuppgifter. Den tidsom frigörs kan redovisningskonsulterna använda till rådgivning åt sina kunder.Detta ställer dock krav på nya kompetenser hos redovisningskonsulten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för redovisningskonsultensupplevelse av förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och medföljandekompetenskrav, till följd av automatisering och AI. Vidare vill vi skapa en ökadförståelse för hur redovisningskonsulterna upplever sin kompetens i den rådgivanderollen och möjlighet till kompetensutveckling.Metod: För att öka förståelsen för vårt valda ämne har vi använt en abduktivforskningsansats. Vi har valt att bygga uppsatsen på en kvalitativ metod för attbesvara studiens syfte, där redovisningskonsulter från olika redovisningsbyråer harintervjuats om sina upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Automatiseringen och AI har medfört att redovisningskonsulternasarbetsuppgifter förändrats från att sköta löpande bokföring och bokslut till en allt merrådgivande roll. Förändringen ställer nya krav på redovisningskonsulternas kunskapoch färdigheter, där de mest framträdande kompetenserna som följer med denrådgivande rollen är ökad ekonomisk sakkunskap, teknisk kunskap,kommunikationsförmåga samt social kompetens. Kompetensutvecklingen har ochsker bäst genom en kombination av praktisk erfarenhet, utbyte med kollegor ochteoretisk utbildning.Nyckelord: Redovisning, automatisering, artificiell intelligens, rådgivande roll,kompetenskrav

This study examines which competencies, among recent graduates in accounting and auditing, audit firms versus higher education institutions consider to be important and whether there are significant differences of opinion between these two groups. The study is limited to higher education institutions that train and teach in accounting and/or auditing as well as staff at auditing firms that practice and practice in accounting and/or auditing. We used T-tests and ANOVA tests to carry out the analysis of the collected answers. The results confirm previous studies to some extent, around the fact that there is an expectation gap between practitioners and educators, as some of the competencies examined had significant differences. We found that the intellectual skills; analytical ability, problem solving and critical thinking were the most important competencies for both groups. In addition, higher education institutions valued analytical skills as the most important competence, while audit firms valued accountability as the most important. / Denna studie undersöker vilka kompetenser, hos nyutexaminerade inom redovisning och revision, revisionsbyråer kontra lärosäten anser vara av vikt och om det finns signifikanta skillnader i åsikter mellan dessa två grupper. Studien är begränsad till lärosäten som utbildar och undervisar inom redovisning- och/eller revision samt personal på revisionsbyråer som är verksamma inom redovisning- och/eller revision. För att genomföra analysen användes T-test samt ANOVA-test för att genomföra analysen på de insamlade svaren. Resultaten bekräftar till viss del tidigare studier, kring att det finns ett förväntningsgap mellan utövare och utbildare, då några av de undersökta kompetenserna hade signifikanta skillnader. Kompetensområdet för de intellektuella färdigheterna; analytiska färdigheter, problemlösning samt kritiskt tänkande var de viktigaste kompetenserna för båda grupperna. Utöver detta värderade lärosätena analytiska färdigheter som den viktigaste kompetensen medan revisionsbyråerna värderade ansvarstagande som den viktigaste.