The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.

No description available.

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgångsrik kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Det är en litteraturstudie av tidigare forskning inom området. Syftet med studien är att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgångsrik kompetensutveckling och sammanställa dem för att visa på överlappningar och särskiljande drag mellan dem. Metoden som använts är sammanställning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom området.   Resultaten visar på sex olika framgångsrika metoder för kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framträder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgångsrik kompetensutveckling. Dessa är, utan inbördes ordning: Deltagarnas inställning, antal timmar avsatta för kompetensutveckling, möjlighet till reflektion, möjlighet till kollegialt lärande samt anpassning efter faktiska behov. Resultaten diskuteras sedan ur ett kritiskt perspektiv i relation till ämnet, det ges även förslag till vidare forskning inom området. Studiens slutsats är att huruvida kompetensutveckling blir framgångsrik till stor del beror på i vilken mån de fem faktorerna uppfyllts. Av dessa fem är reflektion den faktor som har störst påverkan, men det återstår att undersöka reflektionens inre liv och de olika processer som uppstår.

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske. Studien bygger på 10 intervjuer med pedagoger i förskoleklass som deltagit i kompetensutveckling kring laborativt arbetssätt i matematik. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser att de fått en fördjupad kunskap såväl didaktisk som ämnesrelaterad, vilket bidragit till en förändrad syn på elevernas matematiska förmågor. Pedagogerna upplever att fler av elevernas förmågor synliggörs på ett tydligare sätt genom det laborativa arbetssättet och att de själva stärkts i sin yrkesroll.

I och med kunskapssamhällets framväxt har kunskap fått en förändrad betydelse och kompetensutveckling ses som viktigt för att möta de krav som finns på arbetstagare i dagens arbetsliv. Då arbetstagaren är kompetensutvecklingens målgrupp har ett arbetstagarperspektiv valts för uppsatsen. Syftet är att undersöka förutsättningar för kommunalanställda tjänstemäns arbetssituation som uttrycks sätta ramarna för kompetensutveckling samt för rollerna arbetstagare och chef. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Vad konstrueras som syftet med kompetensutveckling? Vilken arbetstagarroll och vilken chefsroll konstrueras i talet om kompetensutveckling? För att besvara frågeställningarna används diskursanalys som teori och metod. Diskursteori är det diskursanalytiska perspektiv som ligger till grund för uppsatsen och moment, element, ekvivalenskedjor och subjektpositioner är de teoretiska begrepp som valts ut. Intervjuer med kommunalanställda tjänstemän utan chefsansvar utgör det material som ligger till grund för analysen. Denna har gjorts med hjälp av de diskursanalytiska verktygen artikulation och interpellation. Analysen av det insamlade materialet visar att politisk styrning och tid är förutsättningar som påverkar den kommunalanställde tjänstemannens arbetssituation. Kompetensutveckling beskrivs ha flera syften, dessa kan kopplas till den gemensamma nämnaren att göra ett bättre jobb. Två arbetstagarroller återfinns i materialet, den första uttrycks ha svårt att få överblick över arbetssituationen och avgöra vad som i slutändan är relevant kompetensutveckling för dem. Den andra arbetstagarrollen skildras som mer självständig och beskrivs därmed vara den som kan avgöra vilken kompetensutveckling som är av relevans. I förhållande till båda arbetstagarrollerna beskrivs chefsrollen vara den som tar det avgörande beslutet ifall arbetstagaren ska ta tid till och delta i något kompetensutvecklande eller inte.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare, vilka har deltagit i kompetensutveckling inom Förskolelyftet, beskriver sitt arbete med interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan. Tidigare forskning inom området pekar på att pedagogerna verkar lämnade att själva tolka det uppdrag de är ålagda att utföra enligt rådande styrdokument. Ett vi och de andra- perspektiv dominerar liksom att svenskheten och det svenska språket utgör normen. Studien är kvalitativ och tar teoretiskt avstamp i kritisk pragmatism med Cherryholmes som företrädare. Datainsamlingen har utförts med fokusgruppsintervjuer som metod, med tre grupper i två kommuner i södra Sverige. Samtliga har också deltagit i en kompetensutvecklingsinsats inom Förskolelyftet. Resultatet visar att viljan att förstå andra och sig själv i arbetet för allas möjlighet till deltagande på lika villkor är stark. Medvetenhet om fördomar och generaliseringar har ökat och också hur viktig utbildning och kompetensutveckling är för alla. Processen som satts igång beskrivs pågå mest i det egna huvudet och även om detta lyfts fram som förutsättning för förändring, finns det en ambivalens i sättet att tala om alla individers hemkultur, eftersom detta begrepp i vissa fall står för något som representerar en grupp och alltså återgår till att handla om de andra.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om faktorer som påverkar anställdas motivation till kompetensutveckling i en organisation. Syftet har vidare specificerats utifrån tre motivationsfaktorer —ekonomiska incitament, arbetsklimat och personlig utveckling i yrkesrollen. Studiens teoretiska grund bygger på Self-Determination Theory, en motivationsteori vilken fokuserar på inre och yttre motivation hos människan. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen bygger på studier kring motivation och kompetens i olika samhälleliga kontexter och utifrån ett organisations-och individperspektiv. Studiens empiri baseras på en fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 570 anställda inom en sektion i en organisation med totalt ca 2000 anställda i IT-branschen. Resultatet baseras på 186 respondenters enkätsvar.Resultatet i studien kan tolkas som en generellt hög drivenhethos respondenterna. Motivationen att kompetensutvecklas i organisationen ligger till stora delar i den personliga utvecklingen i yrkesrollen men även arbetsklimatet i skepnad av kollegor och chefer bidrar stort till hur respondenterna motiveras både i arbete och utveckling. Respondenternas motivation att kompetensutvecklas för lärandets skull väger således tyngre än eventuell ekonomisk kompensation. Resultatet tyder vidare på en samstämmighet mellan organisationens engagemang kring kompetensutveckling för sina anställda och hur respondenterna ser på sitt lärande och sin utveckling i organisationen.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur chefer och medarbetare i den offentliga vården ser på kompetensutveckling och lärandeprocesser och hur de arbetar med kompetensutveckling. I en kvalitativ studie intervjuades två chefer och två medarbetare på en större vårdinrättning. Den teoretiska ramen var Ellströms beskrivning av lärande som reproduktivt och utvecklingsinriktat. Resultatet visade att informanterna gav en positiv bild av hur de ser på kompetensutveckling och att de aktivt arbetar med kompetensutveckling i den dagliga verksamheten. Både cheferna och medarbetarna beskrev att möjligheten till kompetensutveckling är god och att de själva har delaktighet i sin kompetensutveckling och i vilken utsträckning de vill ta del av densamma. Vårdinrättningen kombinerar ett reproduktivt förhållningssätt med ett lärande som är mer utvecklingsinriktat.

Läraryrket diskuteras på bred front i dagens svenska samhälle. Att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för läraryrket är en viktig framtidsfråga då behoven av behöriga lärare kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. En rad olika parametrar påverkar läraryrkets förutsättningar. En av dem avser kompetensutveckling för lärare vilket fokuseras i denna uppsats. Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den kompetensutveckling som genomförs, hur lärmiljön ser ut där kompetensutvecklingen genomförs samt vad den kompetensutveckling som genomförs leder till för såväl individ som organisation. Intervjuer med tre rektorer och fyra lärare genomfördes och en tematisk analys med ett deduktivt angreppssätt nyttjades för att bearbeta intervjumaterialet. För att analysera materialet användes en teoretisk referensram i form av en analysmodell som behandlar faktorerna lärmiljö, strategier för kompetensutveckling och effekter av kompetensutveckling. Resultat ifrån studien visade på att det gällande lärmiljön fanns såväl främjande som begränsande faktorer som påverkade lärares deltagande i kompetensutveckling. Indikationer fanns om att det primärt var arbetsplatsens inre faktorer såsom individernas egen drivkraft, en stödjande ledning och den vardagliga arbetsorganisationen som påverkade vilken kompetensutveckling som lärarna deltog i. En negativ inre påverkansfaktor som framkom var det hårda tryck och stressade arbetssituation som informanterna gav uttryck för.  Bristande tid bekräftades även av att informanterna som deltog i längre eller mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser till stor del gjorde detta på sin fritid. Den strategi som nyttjades för kontinuerlig kompetensutveckling för hela lärargruppen var informellt lärande som var nära sammankopplat med skolornas organisationsstruktur. Detta till skillnad från det mer formella lärandet som primärt var initierat av enskilda individer. Olika former av behovsanalys gällande kompetensutveckling framkom i studien, dock med en större betoning på strategier som relaterade till behov ”här och nu” och i mindre omfattning strategier som baserades på mer långsiktiga verksamhetsinriktade behovsanalyser.