De senaste åren har den svenska skolan fått i uppdrag angående antagning av de nyanlända elever som har kommit till Sverige på grund av olika orsaker. Dessa elever har olika förutsättningar, tidigare kunskaper och olika behov i undervisningen. Eleverna betraktas inte längre som nyanlända elever efter 4 års skolgång i Sverige. Under denna period möter både eleverna och skolan stora utmaningar och svårigheter i olika avseende. Syftet med denna studie är, att undersöka hur engelsklärare i grundskolan på mellanstadiet (årskurs 4–6) möter de nyanlända elevernas förutsättningar, och hur engelskundervisning kan anpassas till nyanlända elevers olika språkliga behov. Fyra behöriga engelsklärare deltar i denna studie med användning av semi-strukturerade intervjuer som en metod. Fokuset ligger på hur lärare stöttar nyanlända elever och vilka resurser som används för att främja dessa elevers prestationer i engelska. Resultaten visar att saknaden av gemensamma språk mellan läraren och dessa elever är den största utmaningen. Att hitta lämpliga metoder och material samt bedömningen är också andra utmaningar för läraren i detta avseende. Behovet av kompetensutveckling var något som alla respondenter återkom till.

De kunskapsintensiva tjänsterna har vuxit betydligt då den svenska ekonomin med åren blivit allt mer specialiserad, avancerad och kunskapsintensiv. För att företag ska upprätthålla en stark konkurrenskraft krävs det att medarbetarna har rätt kompetens. Trots att många företag erbjuder sina medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens finns det flera orsaker som hindrar att det sker. Syftet med studien är att erhålla kunskap om hur chefer med personalansvar på kompetensintensiva tjänsteföretag inom privat sektor uttrycker sig angående kompetensutveckling för konkurrenskraft. Data har samlats in genom intervjuer och är av kvalitativ ansats. Respondenterna i studien är ett målstyrt urval bestående av fem chefer med personalansvar i kunskapsintensiva tjänsteföretag runtom i Sverige. Resultatet i studien bygger på̊ tolkning av det insamlade empiriska materialet, med stöd av teorin framgår det att cheferna tycker utveckling av arbetstagarnas kompetens är avgörande för verksamhetens konkurrenskraft och att det finns olika uppfattningar om begreppets betydelse bland cheferna. De olika uppfattningarna påverkar hur verksamheterna styr utvecklingen av medarbetarnas kompetens i verksamheten och vad cheferna ser för hinder med att utföra det. Studien ger stöd till den tidigare forskningen som framhåller att individer uppfattar kompetensutveckling på olika sätt, vilket i sin tur leder till att det blir svårare att skapa en enighet om begreppets betydelse. Studien visar också att utvecklingen av kompetens är en oerhört viktig del för de kunskapsintensiva tjänsteföretagens konkurrenskraft

Syftet med studien är att undersöka hur medarbetaren upplever ledarskapet i restaurangbranschen. Mer specifikt ville vi undersöka ledarskapets inverkan på medarbetarens kompetensutveckling, samt hur intervjupersonerna upplevde ledarskapet. Studien utgick från ett induktivt arbetssätt med en kvalitativ forskningsdesign, med fenomenologi som metodansats. Instrument som användes för att samla in data var semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys användes för att analysera den insamlade empirin. Studiens resultat visade att ledarskapet har en inverkan på medarbetarnas kompetensutveckling. Ledaren gav möjlighet till olika lärande-främjande aktiviteter som bidrog till kompetensutveckling, merparten av intervjupersonerna erbjöds ingen extern kompetens-utveckling.

I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling. Lärarna vid de kommunala gymnasieskolorna var mer pressade av begränsade resurser i tid och pengar, samtidigt som de uppgav att om de önskade kompetensutveckling var det ofta svårt att genomföra, då problemet var vem som skulle ersätta dem eftersom det saknades vikarier. Flera av respondenterna yrkar på att mer resurser avsätts för kompetensutveckling, och det finns en stor skillnad mellan gymnasieskolorna. Resultatet visade också att intern kompetensutveckling som genomförs för lärare i grupp på skolan, kan vara framgångsrik. Kunskapen finns ofta att hämta inom gymnasieskolans väggar, i form av andra lärares kompetens, som kan bidra till kollegornas kompetensutveckling. / The methods of competence development among the teachers of business economics in an enviroment where the time is more and more limited.

Rapporten tar sin utgångspunkt i samhällets förändring. Genom att samhället och därmedförutsättningar för företag och organisationer inom mediebranschen förändras krävs också enförändring och utveckling av kompetensen.Därför har metoder och modeller för kompetensanalys kartlagts och en kompetensanalys hargenomförts på ett filmproduktionsbolag av yrkeskategorierna produktionsledare samt producenter.Kompetensanalysen har genomförts i intervjuform och enkätform. Genom att ställa liknande frågori två olika undersökningsformer vid två olika tillfällen kring vilken kompetens som krävs för yrketidag, den kompetens som respondenterna tror att yrket kommer att kräva i framtiden samt vilkenkompetens de således kommer att behöva utveckla eller skaffa sig, kan en delad uppfattningurskiljas mellan resultaten från de båda undersökningsformerna och tillfällena.En slutsats är således att den egenvärderande modell av kompetensanalys som använts inte ger ettstabilt underlag för kommande satsningar på kompetensutveckling eftersom resultatet varierar övertid. Genom att i kompetensanalysen ta faktorer som omvärldens och ledningens strategiskaperspektiv i beaktande skulle resultatet kunna bli mer tillförlitligt. / The report is based on the phenomenon social change. Changes in society and the businesses sectorcauses change in surrounding organizations as well. To collaborate with the changing environment,changes in competence and development of skills are also necessary. Therefore methods andmodels for resource analyses are identified and a resource analysis has been carried out on a filmproduction company. The analysis is covering the professions production managers and producers.The competence analysis has been performed through interviews and questionnaire forms.By asking similar questions in two different survey forms at two different times about competencesrequired for the profession today, the skills that the respondents believe that the profession willrequire in the future and what skills they will therefore need to develop or acquire, a shared opinionis distinguished between the results from the two survey methods and occasions.One conclusion is therefore that the model of competence analysis that is based on individualvaluation does not provide a stable basis for future investment in skills development programsbecause the results vary over time. By consider factors for example the environmental context andthe strategic managements perspective in a competence analysis the result maybe could be morereliable.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om kompetensutveckling och kunskapsöverföring inom finansbranschen utifrån ett chefsperspektiv. Mer specifikt intresserade jag mig för frågor kring kompetensutveckling & kunskapsöverföring, eventuella hinder vid kompetensutveckling samt tapp av kompetens och teoretiska perspektiv på kompetensutveckling. Studien är av kvalitativ ansats och data samlades in genom intervjuer. Informanterna bestod av chefer anställda vid en bank i Stockholm och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval i kombination med ett strategiskt urval vilket resulterade i att 6 informanter valdes ut till att delta i studien. Resultatet analyserades med stöd av ett teoretiskt ramverk beståendes av de två studierna ”Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv”, (Ellström 1992) och ”Kunskapsöverföring och knowledge management” (Jonsson, 2012). Resultatet visar att cheferna jobbar aktivt med lärande och att fördela medarbetarnas kompetens mellan varandra. Resultatet visar också på att det finns en samsyn i vilka hinder som finns för kompetensutveckling, där tid är en av de faktorer som står i vägen för kompetensutvecklande aktiviteter. När medarbetare av olika anledningar slutar upplever cheferna att det finns en god spridning av kompetens inom de olika teamen varpå tappet av kompetens inte blir lika tungt som det annars skulle bli. Cheferna har en relativt homogen syn på kompetensutveckling där det perspektiv som dominerar är det kritisk-rationella. Studien ger stöd åt mycket av den tidigare forskningen som visar på att kunskapsöverföring och knowledge management fungerar i syfte att sprida kunskap inom en organisation. Studien ger också stöd åt mycket av den tidigare forskning som visar på att tid är ett potentiellt hinder för kompetensutveckling.

I denna uppsats är utgångspunkten att strategiska kompetensförsörjningsprocesser blir allt viktigare som områden för organisationsutveckling. Trots detta saknas forskning avseende fenomenets frekvens och omfattning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med arbetet är således att undersöka definitioner av begreppet kompetens ur ett reellt perspektiv samt användandet av kompetensförsörjningsprocesser inom organisationer. Detta har gjorts i form utav kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 6 representanter från företag inom energibranschen vars organisationer består utav allt från kärnkraftsverksamhet till servicefunktioner. Resultatet från dessa intervjuer har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av teoretiska referensramar från det pedagogiska området. Slutsatsen är att kompetens definieras med tyngdpunkten på attitydmässiga attribut samt att strategisk kompetensförsörjning används inom organisationerna, men i varierande omfattning och med varierande syfte.

Denna studie utgår från implementeringsteorin men är omarbetad utefter studiens syfte, som är att undersöka vilka möjligheter, så som kompetensutveckling, resurser samt stöttning, förskolechefer erbjuder sina anställda pedagoger. Detta för att pedagogerna i sin tur ska ha möjlighet att arbeta med barns lärande, vad det gäller konflikthantering. Frågeställningarna är utformade efter syftet och lyder som följande: ”Vilken kompetensutveckling har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilka resurser har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilken stöttning har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda för att arbeta med barns lärande, kring konflikthantering?”Empirin samlas in från tre olika intervjuer med tre förskolechefer, intervjuerna spelas in via ljudupptagning. Det insamlade materialet tematiseras och sedan analyseras och tolkas det med hjälp av hermeneutik. Utifrån resultatet och diskussionen är slutsatsen att förskolechefer har förståelsen att de möjliggör kompetensutveckling för sina pedagoger, i form av litteraturläsning och kurser. Dock styrs detta utefter personalens enskilda och barngruppens behov. Just nu är det ingen av förskolecheferna som har förståelsen att deras pedagoger har behov av kompetensutveckling om barns konflikthantering. Det synliggörs även att en av förskolecheferna möjliggör resurser i form av tid, till att läsa litteratur som handlar om barns konflikthantering, det är även en förskolechef som erbjuder reflektionstid kring ämnet. Vidare visas det att förskolechefernas förståelse visar att de stöttar sina pedagoger i barns konflikthantering genom att försöka göra det till en naturlig del av verksamheten.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna på BA (fiktivt namn) upplever organisationens interna Employer Branding-arbete samt att belysa de aspekter som eventuellt skiljer strategi mot upplevelse. Det gjordes ett målinriktat urval av organisation medan valet av deltagare var ett slumpmässigt urval vilket resulterade i åtta respondenter (n= 8). Studien var en kvalitativ fallstudie med ett psykologiskt angreppssätt och innehöll en ostrukturerad intervju som tillsammans med dokumentation utgjorde intervjuguiden för den primära datainsamlingen genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetarna. Fördelningen av urvalet var fyra kvinnor och fyra män med varierade yrkesroller inom en bemanningsdivision. Både den ostrukturerade intervjun och de semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att BA:s interna Employer Branding och medarbetarnas upplevelser i stora drag överensstämde. Värderingar och interna karriärmöjligheter var centrala aspekter som både organisationen och respondenterna belyste.