Bakgrund: Problemområdet handlar om att undersöka om det finns en balanserad framställningav Israel-Palestinakonflikten i det svenska gymnasiets historie-, samhälls- och religionsböcker. Syfte: Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om svenska historie-, samhälls- och religionsböcker i gymnasieskolan är objektiva i sin framställning av orsakerna till Israel-Palestinakonflikten. Frågeställningen lyder:Ger de granskade läroböckerna en balanserad framställning av Israel-Palestinakonflikten?Vilka centrala aspekter ligger till grund för konflikten?- Belyser de granskade läroböckerna ovan nämnda centrala aspekter i konflikten? Metod: En kvalitativ och innehållslig analys av nio läroböcker i historia, samhällskunskap och religion har genomförts. Analysens mätning har rangordnat de granskade böckernas framställningar efter hur de i förvag uppställda kriterierna uppnåtts. Resultat: Undersökningen visar att de granskade läroböckerna har skilda resultat i sina framställningar av Israel-Palestinakonflikten. Samhälls- och religionsböckerna får högst resultat medan en av historieböckerna inte klarar kraven att framställa konflikten balanserat.

Syftet med denna undersökning är att studera hur tryckt svensk nyhetsmedia skriver om FN:s säkerhetsråd, med utgångspunkt i två kritiska tillfällen då två av de permanenta medlemsstaterna använt sig av vetomakten för att rösta nej till resolutioner. Ett mer preciserat syfte är att studera hur svensk tryckt nyhetsmedias rapportering framställer säkerhetsrådets legitimitet. Detta sker genom en diskursanalys av 20 ledare, artiklar, kommentarer och debattartiklar från tryckt svensk nyhetsmedia. Undersökningens teoretiska ramverk utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det undersökningen kommer fram till är att det går att urskilja två tydliga diskurser i medias rapportering om säkerhetsrådet vid de undersökta tillfällena. Den ena diskursen fokuserar på att kritik mot de två länderna som använt sitt veto, och den andra diskursen fokuserar på kritik riktad direkt mot FN i allmänhet och säkerhetsrådet i synnerhet. Svensk tryckt nyhetsmedia bedöms ha uppfattningen säkerhetsrådet lider av ett legitimitetsunderskott

Syftet med den här uppsatsen är att analysera Rohingya konflikten utifrån maktrelationer, genom att tillämpa Diskursanalysen och Foucaults makt begrepp. Vidare har syftet varit att undersöka på vilket sätt maktrelationer bidragit till konflikten, genom att tillämpa följande frågeställningar Vilka strukturella maktstrukturer blir synliga i diskursen? Vilka normer och värden som styr kunskapssynen samt bidrar till upprätthållande av maktrelationerna? Slutsatsen av analysen är att Myanmars juridiska instanser inte kan förse människor med det skydd som är önskvärt av en stat. Även om militären anses överlämnat makten till politiska företrädare, så innehar de fortfarande den egentliga makten över rättsväsendet, vilket därmed resulterar i att de kontrollerar informationsflöde och har rättigheten att utföra säkerhetsoperationer. Fortsättningsvis har år av diskriminering resulterat i ett apartheid liknande utanförskap där Rohingya således nekats tillträde till publika sfärer, som skola och utbildning samt sjukvård. Ett resultat av det är stigmatisering och utanförskap. Gruppen saknar därmed medborgerliga rättigheter. Ett resultat av det är således att gruppen kan betraktas utifrån att vara i ett konstant underläge och maktrelationen mellan å ena sidan staten och andra etniska grupper bidrar till att upprätthållas. Normer och värden inom landet har även bidragit till synen på gruppen och därmed även maktrelationer upprätthållits och även maktstrukturer som bidragit till att den etniska gruppen Rohingya inte kan påverka sin situation.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser.

This essay intends to focus on how the teachers in Sweden answers to a change in the laws regarding their right to use the strike weapon in negotiations with their employer. Before 1966 state-employed professions were not allowed to negotiate and take conflict action. In 1966 however a new law, giving the state-employed the right to negotiate with all that it entails, was passed. In the following negotiation the teacher called for strike action. My main material is the teacher union Lärararnas Riksförbunds’ own news paper Skolvärlden, which I have analysed with a qualitative text analysis. My theoretical perspective stems from how certain trade unions have worked with professional strategies in order to reach a ”professional status” for their profession. The results from my analysis show that the teachers used both professional methods as ”social closure”-techniques and the emphasis on the own professions autonomy and distinctive features, as well as more common union techniques as the strike weapon and the will to open up their union to some of the groups below.

This thesis has three main aims. The first is to clarify Hobbes's contractualism and to derive the nature, origins and solutions of war from key concepts in Hobbes's theory. The second aim is to analyze whether there is any connection between Hobbes' contractualism and civil war or conflict given that Hobbes grew up when there was civil war in his homeland and he expressed his views on civil war in the book Leviathan. A third aim is to use Hobbes' contractualism to illuminate and try to explain civil conflict in Afghanistan, a country that has been marked by civil conflicts for almost five decades.  For a civil conflict to be classified as an armed conflict, at least one of the parties must be a non-state actor, and Afghanistan is a country where the Taliban is classified as a non-state actor whose aim is to seize state power by force. Afghanistan is a country that is known for its civil conflicts therefore it will be interesting to prefer that country as an example in this work.  When analyzing Hobbes' contractarianism and civil war, Hobbes' book Leviathan was used to explain Hobbes' view on civil war and how the inhabitants can cooperate and sacrifice their natural rights to form a society with a sovereign who can keep peace and make laws that can be beneficial for all the people. The conclusion is that Hobbes makes good arguments in the book Leviathan for how to resolve civil conflicts and how citizens benefit from making peace with each other through a sovereign.

Denna studie syftar till att utforska och analysera hur svensk media presenterar internationella konflikter, med fokus på Ryssland och Ukraina kriget, samt Israel och Palestina konflikten. Metodologiska ansatserna för studien är en kombination av framing analys och kritisk diskursanalys med fokus på Faircloughs tredimensionell modell. Genom dessa två analysverktyg kan vi få en mer omfattande bild av svenskmedias framställning av de valda konflikterna. Den möjliggör en fördjupad förståelse av medias makt i att forma offentliga diskurser. För att stärka och stödja vår analys, tillämpades två teorier, dels diskurs, dels postkolonial teori inom Internationella Relationer. Resultaten indikerar att det finns betydande skillnader i rapporteringen om de två konflikterna. Detaljering av information kring civila offer i Ukraina tenderar att vara högre jämfört med Palestinska offer. Ytterligare en skillnad som betraktades, var den bristande benämning av historiska aspekter i både konflikterna, vilket tyder på att media väljer att framhäva vissa berättelser och ignorera andra.  Det fanns även likheter med konflikterna, exempelvis, användningen av starkt laddade ord vid framställningen av konflikterna. Detta tyder på maktspel som formar politiska och sociala attityder. En annan likhet mellan konflikternas presentation i svensk media var journalisternas sätt att väcka emotionell respons hos läsaren. De framställda narrativen påverkar mottagarens beteende, attityder och syn på rättvisa och moral. Slutligen, understryker denna studie vikten av medvetenheten om hur svensk media rapporterar om internationella konflikter. Det är därmed viktigt att fokuset ligger på en balanserad rapportering som inkluderar både aktuell och historiska kontexter.

Denne studien undersøker hvordan samiske krav om økte rettigheter til land og vann kobles til miljøspørsmål i Norge. Da urbefolkningsspørsmål i dag har en sterk kobling til miljøspørsmål er dette et interessant perspektiv å løfte i et miljøvitenskaplig perspektiv. Ved hjelp av diskursteori og kritisk diskursanalyse undersøker jeg hvordan den samiske diskursen utvikles fra Alta-konflikten i 1987 til slutten av 90-tallet. Analysen viser at diskursen om samiske rettigheter til land og vann kan kobles til en internasjonal miljødiskurs, dominert av moderne tanker om dualisme, bærekraftig utvikling og tradisjonell kunnskap. / This study examines how the demands on rights to traditional land by the Norwegian Sáami relates to environmental discourse development I Norway. Discourse theory and critical discourse analysis is used to follow the Sáami discourse from the Alta-conflict in 1987 to the end of the nineties. The analysis shows that the Sáami discourse on land rights has evolved on the same path as the dominant environmental discourse, dominated by modern thoughts and ideas, sustainable development and traditional environmental knowledge.

Under våren 2021 trappades spänningarna mellan Israel och Palestina ännu en gång upp och sociala medier frodades av politiska budskap. Israel-Palestina-konflikten är ett omdebatterat ämne men det saknas ofta ett religionsvetenskapligt perspektiv för att öka förståelsen för konflikten, specifikt synen på Israel och judar/judendomen. Syftet med denna studie är att kritiskt undersöka vilka inlägg som delas på Instagram av två muslimska influensers (Bella Hadid och Isabella Podesta) och hur de använder sina plattformar för att sprida information och uppmana till aktivism kring Israel-Palestina-konflikten. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys och ett kodschema infogades för att granska de termer som förekom iinfluensernas Instagramstorys samt i vilken utsträckning. Teorin som applicerades på resultatet och i diskussion var religiopolitik. Sammanfattningsvis kan man se att Instagraminläggen som de muslimska influenserna Hadid och Podesta sprider på Instagram kring termerna apartheid, folkmord och antisionism i förhållande till Israel-Palestina-konflikten främst bidrar med avhumanisering och ett onyanserat perspektiv. Genom avhumaniseringen bidrar man med en negativ syn på Israel och i längden en negativ syn på judar och judendomen.Termerna apartheid, antisionism och folkmord användes okritiskt och med en ovetenskaplig grund vilket kan resultera i att förståelse kring konflikten snarare minskar än ökar. Andra termer som ofta förekom var ´Free Palestine´ och inlägg som berörde barns lidande vilket kan vara en grund till framtida forskning kring Israel-Palestina-konflikten. / In the spring of 2021, tensions between Israel and Palestine escalated once again and social media flourished with political messages. The Israeli-Palestinian conflict is a controversial topic and there is often a lack of a religious perspectives to increase understanding of the conflict, specifically the view of Israel and Jews/Judaism. The purpose of this study is to critically examine the posts shared on Instagram by two Muslim influencers (Bella Hadid and Isabella Podesta) and how they use their platforms to spread information and encourage activism surrounding the Israeli-Palestinian conflict. The method used was qualitative content analysis and a code-schema was inserted to examine the terms that appeared in the influencers' Instagram stories as well as to what extent. Religiopolitical theory was applied to the results and the discussion. In summary, the Instagram posts that the Muslim influencers Hadid and Podesta spread on Instagram surrounding the terms apartheid, genocide and anti-Zionism in relation to the Israeli-Palestinian conflict, mainly contribute to dehumanization and a lessernuanced perspective. Dehumanization contributes to a negative view of Israel and, in the long run, a negative view of Jews and Judaism as well as Zionists. The terms apartheid, anti-Zionism and genocide were used uncritically and with an unscientific basis, which may result in a decreased understanding of the conflict rather than an increased understanding. Other terms that often occurred, as per the code-schema, were ´Free Palestine´ and posts that concerned children's suffering, which may be a basis for future research regarding the Israeli-Palestinianconflict.

A news story is built up by certain indicators that tell the reader where and at what time the story takes place, who participates in it, and of course, what has happened. Most of them also contain a complicated action, that changes the normal condition into a new one, as well as an outlook on the possible consequences the incident might have led to. The way a story is told, what is said and what is being left out, could have an effect on our thoughts, attitudes and opinions. The Israeli-Palestinian conflict is a subject that is extensively covered by the media with varying content of information. It developed into yet another war in the summer of 2014, and two of Sweden’s biggest newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, published hundreds of articles from the ongoing events in the Middle East. A total of 40 of these articles have been analyzed in this study. By using a method of narrative analysis which reveal the indicators first mentioned in this abstract, the author has been able to see the differences and similarities between the newspapers’ articles from the war. The differences in the way the events are told could have an effect people’s opinon and attitudes towards the opposite sides of the conflict.