Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft. Skillnader i vilka kunskaper medarbetare med mycket lång arbetsliverfarenhet upplever att de lär sig med verktygen/aktiviteterna jämfört med medarbetare med kortare arbetslivserfarenhet har observerats, vilket skapar nya frågor för framtida forskning. Det ges också förslag på vidare forskning om hur hänsyn till lärprocesser vid strategi för kunskapsöverföring skulle kunna generera konkurrenskraft i form av hur förbättringar uppfattas av kunderna. / This master’s thesis is about how a technology consulting firm, where the majority of services is executed as projects, can use knowledge transfer to create competitive advantage. By taking into account three different learning processes this degree project focus on how the transfer of knowledge can contribute to economic benefits to the company. Identification of tools and activities used for knowledge transfer in this specific case company supported the analysis of what learning processes those are possible for each tool/activity with respect to today’s research and employees experiences. Empirical data were collected from different parts of the organization through interviews and questionnaire survey. Based on the analysis a conclusion of what learning processes are mainly used and with what tools and activities. The conclusion also define the economic benefits that could be gained by the company and hence create competitive advantage. Differences in type of knowledge learned by the employees carrying a long work experience compared to employees with shorter work experience has been observed, which creates new questions for further research. This degree project also provides suggestions for further research on how, with respect to learning processes, the strategy of knowledge transfer would generate competitiveness through quality improvements perceived by customers.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007 Författare: Johan Andersson och Johan Ståhl Handledare: Per-Erik Falk Titel: Småländska åkeriers konkurrenskraft när marknaden avregleras? Bakgrund: Hur försäljningen än sker, måste produkten transporteras mellan säljaren och köparen. EU utvidgas ständigt och 2004 anslöts ytterligare 10 länder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hårdnar. Syfte: Att förstå hur dagens åkare ser på utvecklingen och på vilka sätt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga. Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till landsvägstransporter med lastbil. Företagen är godstransportörer, vilket innebär att rundvirkestransportörer, flyttfirmor osv. sorterats bort. Företagen är belägna i Jönköpings och Kronobergs län, och är av varierande storlek och inriktning. Huvuddelen av vagnparkerna är tunga fordon, dvs över 3 500 kg. Metod: Underlaget till uppsatsen kommer huvudsakligen från intervjuer genomförda hos fem företag inom åkeribranschen. Tillvägagångssättet bygger på hermeneutisk tolkning. Vi har använt oss av kvalitativ primärdata och kvantitativ sekundärdata. Åkeriernas svar har jämförts för att finna likheter och olikheter mellan företagens åsikter. Även nyckeltal för branschen har studerats för att därigenom försöka tolka utvecklingen. Tolkningar: För att vara fortsatt konkurrenskraftig på en växande marknad med fler aktörer, tolkar vi differentierade produkter och personliga relationer som två avgörande huvudfaktorer. Att åkerierna i dagsläget inte känner av någon större konkurrens från utlandet gör det svårt att avgöra hur de verkligen påverkas av avregleringen. Åkerierna ser ett stort problem i gällande regelverk i Sverige och EU, som upplevs missgynnande för svenska transportörer. Vi ser det fria cabotaget som ett steg i harmoniseringsprocessen inom EU. Vi avfärdar även inhyrning av utländska chaufförer som en lösning på dagens chaufförsbrist. Fortsatt forskning: En undersökning huruvida Sveriges inträde i EU påverkat nyckeltalen och åkeriernas ekonomi. Liknande undersökningar i andra regioner. Undersökning huruvida den rådande högkonjunkturen påverkat svaren i undersökningen.

<p>Denna uppsats analyserar om det finns ett samband mellan den snabbt växande tyska exporten och produktutveckling. Genom en segmentering av den tyska tillverkningsindustriexporten i relation till olika produktgruppers internationella konkurrenskraft ges en möjlighet att undersöka skillnader mellan produktsegment med olika internationell konkurrenskraft. Analysen visar att i tidsperioden 2000 till 2002 definierades 76 av 240 produktgrupper ha haft en ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning. Detta är fler produktgrupper än i någon annan undersökt tidsperiod. De 76 produktgrupperna motsvarar 29,5 procent av det totala tyska exportvärdet, marginellt högre än i någon annan tidsperiod.</p><p>Produkter med ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning är också av ett högre värde per kilo export än andra konkurrenssegment. Analysen visare vidare att den internationella efterfrågan på dessa produktgrupper är signifikant högre än för produktgrupper med minskad internationell konkurrenskraft. Dock kunde inga generella skillnader mellan olika konkurrenssegment i relation till avståndskänslighet, kulturell och språklig affinitet samt EU-medlemskap på importandelen av tyska varor påvisas.</p> / <p>In this thesis the relationship between product development of the German manufacturing industry and the rapid German export growth is analyzed. By a segmentation of the German export according to international competitiveness, differences in characteristics of the different segments are analyzed. Positive for Germany is that in the time-period 2000 to 2002, 76 out of 240 analyzed product groups were defined as experienced increased export competi-tiveness through relative price increase; more than in any other analyzed time-period. These 76 product groups constituted 29.5 percent of Germany’s total export value, marginal higher than in any other time-period.</p><p>The analysis also shows that German product groups with increasing international competitiveness through relative price increase are of higher value than products in other competitive segments. The international demand for product groups with increasing international competitiveness through relative price increase is also higher than for other competitive segments. However, no general significant differences could be shown between different competitive segments in respect to distance sensitiveness, importance of cultural and linguistic affinity and EU-membership on the import share of German products.</p>

<p>Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.</p>

<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007</p><p>Författare: Johan Andersson och Johan Ståhl</p><p>Handledare: Per-Erik Falk</p><p>Titel: Småländska åkeriers konkurrenskraft när marknaden avregleras?</p><p>Bakgrund: Hur försäljningen än sker, måste produkten transporteras mellan säljaren och köparen. EU utvidgas ständigt och 2004 anslöts ytterligare 10 länder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hårdnar.</p><p>Syfte: Att förstå hur dagens åkare ser på utvecklingen och på vilka sätt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till landsvägstransporter med lastbil. Företagen är godstransportörer, vilket innebär att rundvirkestransportörer, flyttfirmor osv. sorterats bort. Företagen är belägna i Jönköpings och Kronobergs län, och är av varierande storlek och inriktning. Huvuddelen av vagnparkerna är tunga fordon, dvs över 3 500 kg.</p><p>Metod: Underlaget till uppsatsen kommer huvudsakligen från intervjuer genomförda hos fem företag inom åkeribranschen. Tillvägagångssättet bygger på hermeneutisk tolkning. Vi har använt oss av kvalitativ primärdata och kvantitativ sekundärdata. Åkeriernas svar har jämförts för att finna likheter och olikheter mellan företagens åsikter. Även nyckeltal för branschen har studerats för att därigenom försöka tolka utvecklingen.</p><p>Tolkningar: För att vara fortsatt konkurrenskraftig på en växande marknad med fler aktörer, tolkar vi differentierade produkter och personliga relationer som två avgörande huvudfaktorer. Att åkerierna i dagsläget inte känner av någon större konkurrens från utlandet gör det svårt att avgöra hur de verkligen påverkas av avregleringen. Åkerierna ser ett stort problem i gällande regelverk i Sverige och EU, som upplevs missgynnande för svenska transportörer. Vi ser det fria cabotaget som ett steg i harmoniseringsprocessen inom EU. Vi avfärdar även inhyrning av utländska chaufförer som en lösning på dagens chaufförsbrist.</p><p>Fortsatt forskning: En undersökning huruvida Sveriges inträde i EU påverkat nyckeltalen och åkeriernas ekonomi. Liknande undersökningar i andra regioner. Undersökning huruvida den rådande högkonjunkturen påverkat svaren i undersökningen.</p>

Historiskt sett har den Svenska värmemarknaden dominerats av fjärrvärmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet där det funnits tillgängligt. På senare tid har dock spelreglerna börjat på att förändras, bland annat på grund av värmepumparnas intåg, en förändrad energipolitik och ökade kundkrav – vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att både kvantitativt och kvalitativt analysera fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningstekniker, med fokus på segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler. Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes värmepumpar i kombination med el eller fjärrvärme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjärrvärme. Därefter beräknades livscykelkostnaden för dessa värmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvändare. Dessa typanvändare identifierades genom att analysera förbrukningsstatistik från Vattenfall. Vidare genomfördes flera intervjuer med branschexperter parallellt med att en enkät sammanställdes som riktade sig till energi- och klimatrådgivare i Sverige. Enkäten syftade till att få en nulägesbeskrivning av fastighetsägares syn på värmemarknaden och på så sätt bidra till den kvalitativa analysdelen. Resultatet visar att det rent kostnadsmässigt är små skillnader mellan fjärrvärme och övriga alternativ givet de antaganden som författarna anser är rimliga. För ett typiskt flerbostadshus är fjärrvärme mer fördelaktigt men för en typisk övrig eller offentlig lokal är bergvärme ett marginellt bättre alternativ. Frånluftsvärmepump med fjärrvärme är i båda fallen en billig lösning. Dock visar känslighetsanalysen att det kan skilja med mer än en faktor 2,5 i livscykelkostnad för samtliga alternativ beroende på vilka antaganden som görs. Således är valet av värmesystem ur fastighetsägarens perspektiv nära kopplat till riskbedömning, vad denne tror om framtiden och vilken relation de har till nuvarande värmeleverantör. För alla fastighetsägare är säker och problemfri drift den viktigaste parametern utöver kostnaden. Det finns även en ovisshet kring framtida prishöjningar av både el- och fjärrvärme, vilket leder till osäkra kalkyler. Därför kan förtroendet och relationen med nuvarande värmeleverantör vara avgörande vid en beslutssituation. En hög investeringskostnad är också en tydlig barriär - parallellt som investeringen ofta konkurrerar med andra energi- och fastighetsåtgärder om samma budget. Miljöfrågan är viktig för offentliga lokaler och kan vara det även för övriga lokaler, men är sällan av stor betydelse för flerbostadshus. Sammanfattningsvis är det svårt att avgöra vilket alternativ som är mest konkurrenskraftigt i dagsläget. Flera faktorer spelar in och livscykelkostnaden kan variera kraftigt mellan bästa och sämsta fall för uppvärmningsalternativen. Emellertid indikerar denna studie att en effektbaserad prismodell leder till att fjärrvärmen stärker sin konkurrenssituation bland flerbostadshus men blir mer utsatt i segmenten offentliga respektive övriga lokaler. Särskilt i det senare är bergvärmepumpar ett växande hot. För att bibehålla sin konkurrenskraft är det viktigt att fjärrvärmeleverantörerna är transparenta och tydliga i kommunikationen mot sina kunder, framförallt när det gäller prisutvecklingen. På sikt kan affärsmodellen och erbjudandet behöva innafatta mer än bara värmeleveransen, exempelvis stöd vid energieffektivisering, miljöcertifierad värme samt ett komforterbjudande. / Historically, the Swedish heat market has been dominated by district heating, which basically has been the only cost effective option where it’s available. Lately, however, the situation has begun to change, partly because of the increased efficiency of heat pumps, but also due to changes in energy policies and increased customer demands - which has led to a more competitive heating market. This study aims to quantitatively and qualitatively analyze the competitiveness of district heating compared to alternative heating technologies, focusing on three segments; apartment buildings, public facilities and other premises. After an initial market analysis, heat pumps in combination with electricity or district heating as peak load, as well as pellets in combination with RME, were identified as the most competitive alternatives to district heating. The estimated life cycle cost of the heating systems was then calculated for a number of facilities, as a function of its energy needs and utilization time. These facilities were chosen based on consumption statistics from Vattenfall. Furthermore, several interviews with industry experts were conducted, in parallel with an inquiry that was addressed to energy and climate advisers in Sweden. The survey aimed to get an up-to-date status report of property owners' views on the heat market and thus contribute to the qualitative analysis. The result shows, given the assumptions that the authors find reasonable, that there are minor differences between district heating and its competition if viewed from a cost perspective only. For a typical apartment building, district heating is slightly more beneficial, but for a typical public facility/other premise geothermal heat is a marginally cheaper option. Exhaust air heat pump with district heating as peak load is in both cases a cost effective option. However, the sensitivity analysis shows that the life cycle cost can differ by more than a factor of 2,5 for all heating systems depending on what assumptions are made. Hence, the choice of heating system is from the property owner's perspective closely related to perceived risk and the extent to which trust towards the heat supplier exists. Effortless and reliable operations appear to be the most important factor besides costs for all customer types. Also, there is uncertainity about future price development among all segments, which can lead to impaired calculations. Thus, the customers’ trust for the existing heat distributor, as well as the relationship between them, may fundamentally affect the choice of heating system. A high investment cost is a crucial barrier since it carries a higher risk while also competing with other efficiency measures about the same budget. Public facility owners are keen about the environmental aspects while this question is of less importance for apartment buildings owners. It may be of importance for other premise owners depending on the owner. In summary, it’s difficult to determine the most competitive heating system since the cost effectiveness for all heating systems can vary a lot depending on the assumptions. However, this study indicates that a power based price model will strengthen the competitiveness for district heating among apartment buildings. Among public facilities and other premises it will become more vulnerable to other heating technologies, especially to geological heat pumps. To stay competitive it’s important for district heating distributors to be transparent and clear in the communication with their customers, particularly in regards of price development. In the long term it may be necessary to include more than district heating in their offer, for example support in energy efficiency measures, an environmentally certified heat supply or an offer of guaranteed indoor- comfort.

Bakgrund  Små företag är en stor del av det svenska näringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent står de för 40 procent av omsättningen och de anställda i det svenska näringslivet. Det här innebär stor konkurrenskraft gentemot de små och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer på marknaden då de påverkar marknadens ekonomiska tillväxt, innovation, sysselsättning och sociala interaktion. Vi kan även se svårigheter för små företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, från stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillväxthinder. Då konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka små företagares konkurrenskraft på den svenska detaljhandelsmarknaden. Syfte  Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för småföretag inom detaljhandeln på den svenska marknaden. Metod Arbetet utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgångs punkt i sekundärdata genom en litteraturstudie. Sedan har primärdata samlats in genom semistrukturerade personliga intervjuer med småföretag inom detaljhandeln. Resultat  I litteraturstudien har fem områden växt fram vilket även i empiriinsamlingen visat sig fungera som medel för att skapa konkurrenskraft. De områden som växt fram är Varumärke involverande mervärde och varumärksbyggande samt varumärkesstrategier, Relationer och Nätverk, Personal som involverar personalens påverkan samt internmarknadsföring och servicekultur, Platsens betydelse inkluderande servicelandskap samt platsmarknadsföring och sista området är Internet vilket involverar företags internetnärvaro samt sociala medier.

Nästan alla stora företag ger kunderna möjlighet att handla genom elektronisk handel, så kallad e-handel. E-handeln har ökat kraftigt senaste åren och under 2013 ökade den svenska detaljhandelns försäljning över internet med 17 procent. I takt med den ökande e-handeln ökar även konkurrensen, vilket leder till att e-handelsföretagen måste särskilja och positionera sig för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. E-handelns fraktförpackningar kan användas som en kanal för att kommunicera företagets varumärke. En fraktförpackning bör även utformas på ett sådant sätt att den underlättar för kunden vid returer. Dock är det inte många företag som tar hänsyn till varumärkesbyggande och returanpassning i utformandet utav sina fraktförpackningar. Därför ämnar denna studie att ta fram riktlinjer för hur e-handelsföretagens fraktförpackningar bör designas. Detta för att en ge förpackningarna en ökad konkurrenskraft genom tillämpning av varumärkesstrategi och en anpassning för höga returgrader. Riktlinjerna som tas fram i denna studie är avgränsade till produktsegmentet kläder och skor inom e-handel. Som grund för intervjuguide och analys har teorier om e-handelns returer, förpackningar, varumärke kopplat till förpackningar, kärnvärden och kundbaserat varumärkesvärde använts. Intervjuer hölls med personer som jobbade på e-handelsföretag. Detta gav studien data om hur e-handelsföretagen i nuläget designar sina fraktförpackningar och hur de tror att fraktförpackningar bör designas när de måste ta hänsyn till stora returgrader och när varumärkesstrategin blir en allt viktigare del. Utifrån studiens analys drogs slutsatser som sedan resulterade i riktlinjer. Studien visar att fraktförpackningar bör utformas så de är lätta att öppna och återförsluta. Genom att utforma förpackningar på detta sätt tillfredsställer e-handelsföretagen konsumenternas önskan eftersom de värderar smidiga returer högt. Samtidigt speglar e-handelsföretagen då även sitt varumärke eftersom samtliga respondenter ansåg att det skulle vara lätt för kunder att returnera. Fraktförpackningar bör också kommunicera varumärket tydligt, samt utformas så de skapar uppmärksamhet. Detta för att ge e-handelsföretagen en ökad kännedom och medvetenhet om deras varumärke, vilket i sin tur leder till ett positiv varumärkesvärde och ökad konkurrenskraft. E-handelföretagen bör också visa hur de skiljer sig mot sina konkurrenter. Särskiljningen måste också visualiseras på förpackningen. Det räcker inte att vara annorlunda, det måste även visas utåt mot konsumenterna. Dessa riktlinjer exemplifieras i rapporten genom en referensdesign.

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett växande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lärande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, där arbetet sker i tidsgränsade projekt mot uppställda mål. Traditionellt sätt har projekt betraktats som engångsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lärande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lärande mellan projekt som en möjlighet och även som en förutsättning för att verksamheten ska överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Detta konstaterande leder till uppsatsens syfte vilket är att beskriva kunskap och lärande mellan projekt och att emballera samt distribuera den vidare till framtida projekt.   Empirin bygger på kvalitativa intervjuer hos sex projektverksamheter som utförts för att få en helhetsbild av verkligheten. Empirin tillsammans med teori och litteraturstudier är underlag till uppsatsens analys, där en funktion för kunskap och lärande mellan projekt diskuteras.  I analysen beskrivs varför det behövs en funktion och hur den påverkar ledningen, projekten och verksamheten som helhet.   Slutsatsen presenterar ett projektkontor som riktar sig mot kunskap och lärande mellan projekt för användning i medelstora projektverksamheter. Projektkontoret är en central opartisk enhet mellan projekt och ledning. Medarbetarna i projektkontoret medverkar vid projektens tollgates, beslutspunkterna under projektets livscykel samt utför en projektutvärdering vid projektets avslutning. Projektkontoret ska dokumentera information och kunskap som ska användas i andra pågående eller i framtida projekt. Uppsatsen avslutas med en diskussion om rekommendationer och implementering i en projektverksamhet samt författarnas reflektioner. / In today's knowledge-intensive companies, there is a growing need to utilize, disseminate and create knowledge and learning between projects. Meanwhile, it has become common for companies to work in project basis, where the work is done in projects with time limits and against objectives. Traditionally projects have been considered as one-off exercise that will not be repeated. With that reflection there is no or little opportunity for knowledge sharing and learning between projects. Today the knowledge and learning between project works as an opportunity and also as a prerequisite for companies to survive in an increasingly competitive market. This finding leads to the thesis purpose, which is to collect the knowledge and learning between projects and to distribute it to future projects. Empirical data based on qualitative interviews with six project companies was carried out to obtain a view of reality. The empirical data together with theory and literary studies is the basis for the thesis’s analysis, in which a function of knowledge and learning between projects are discussed. It describes the need of a function and how it affects management, projects and the company as whole.   The conclusion presents a project office that is aimed to handle knowledge and learning between projects for use in medium-sized project companies. Project office should be a central impartial unit between project and management. Employees in the project office are involved in the projects' tollgates, the decision points during the projects’ life cycle and performing a project evaluation at the end of the project. The project office will document the information and knowledge to be used in other contemporary future projects. The thesis concludes with a discussion of recommendations and implementation of a project office and the writer’s reflections.

Bakgrund: De ökande utsläppen av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen gör hållbarhet till ett viktigt ämne i dagens samhälle. Godstransporter står för en betydande del av dessa utsläpp och än idag drivs mer än 90% av Sveriges lastbilar av fossil diesel. Samtidigt ökar behovet av transporter som tillgodoser samhällets alla behov vilket påverkar aktörer från ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Detta gör att åkeriföretag får stor betydelse för hela supply chains vilket gör att hållbarhet kan vara viktigt som konkurrensmedel. Sverige har som mål att inrikestransporter ska nå netto noll i växthusgasutsläpp år 2045 vilket innebär att åkeribranschen står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur svenska åkeriföretag som utför vägburna godstransporter i Sverige kan bli mer konkurrenskraftiga via hållbarhetsarbete utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer, dvs Triple Bottom Line (TBL). Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ forskningsmetod med en tvärsnittsdesign där ett realistiskt perspektiv appliceras. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och 16 semistrukturerade intervjuer med intervjupersoner från 13 olika åkeriföretag samt branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt urval i kombination med ett snöbollsurval. Slutsats: Genom att utgå ifrån företagets unika förutsättningar arbetar svenska åkeriföretag med hållbarhetsåtaganden utifrån hela TBL för att skapa konkurrensfördelar. Det finns en mängd olika framgångsfaktorer och hinder som påverkar åkeriföretags omställning till mer hållbara verksamheter och för att skapa hållbara och attraktiva värdeerbjudanden använder åkeriföretag i huvudsak en hybridstrategi med tyngdpunkt på hållbarhet som differentiering med inslag av lågkostnadsstrategi. Genom att använda sina interna resurser och samtidigt anpassa sig efter externa omvärldsfaktorer samt de begränsningar som naturen sätter skapar åkeriföretagen en unik kombination i ett värdeerbjudande där samtliga dimensioner i TBL behöver balanseras på ett sätt som transportköpare finner attraktivt.