Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter. Syftet till denna undersökning kom att bli hur de två skolorna väljer att presentera sig via respektive hemsida, och att med ledord som varumärken, marknadsföringsstrategier och konkurrens på så sätt få reda på de valda hemsidornas funktion. Men jag ville även få reda på om det finns en konsekvens med konkurrens, och hur och vad beror den i så fall på?Till min hjälp för denna undersökning fann jag även relevant litteratur som behandlade både de bildanalytiska begrepp som har använts av tolkningen av hemsidorna, samt olika konkurrensperspektiv. Resultatet av denna undersökning visade att hemsidor som konkurrensverktyg inte var av samma slagkraftighet som jag trodde att de skulle ha. Hur elever väljer skolor beror på helt andra faktorer än om skolan i sig har en snygg hemsida. Jag har också i mitt resultat funnit både positiva och negativa aspekter på konkurrens mellan dels kommunala skolor och även kommunala skolor mot privata skolor. Jag har även upptäckt vad för sorts betydelse ett starkt varumärke har för den enskilda gymnasieskolan, och på vilket sätt skolor kan dra nytta av nämnda.

Bakgrund: Sedan andra hälften av 1900-talet har företag börjat se kompetens som en investering jämfört med tidigare. Då sågs istället avkastning enbart från produkter och utrustning och inte från de anställda. Idag ses även kompetens som en avkastning samt att det genererar mervärde och konkurrensfördelar. Därför får humankapitalet en betydande roll när det kommer till hur det ska förvaltas, samt utvecklas på grund av att humankapitalet inte redovisas på samma sätt som de fysiska tillgångarna och resurserna. En viktig del av humankapitalet är arbetet med kompetensutveckling och dess avgörande roll för den innovativa utvecklingen. För att hantera dessa innovationer är en viktig komponent att kunna ha kompetent personal samt utbilda dem men också kunna fördela organisationens resurser. Vid ekonomiska nedgångar som vid lågkonjunkturer är det oftast kompetensutveckling och utbildningsinsatser som företag allt som oftast först avvecklar. Detta kan i sin tur medför att organisationer behöver utforma strategier och arbeta för förändringar inför en lågkonjunktur. Detta är nödvändigt för att företag fortfarande ska hålla sig levande på marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur industriföretag blir påverkade av en lågkonjunktur med deras investeringar av humankapital. Studien vill öka förståelsen kring kompetensutvecklingens betydelse för en innovativ utveckling och hur arbetet med det fungerar inför och under en lågkonjunktur. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utformades efter en intervjuguide. Detta sammanställdes sedan och transkriberades. Slutsats: Utifrån respondenternas svar tillsammans med teorin har studien visat att humankapitalet är en behovsanpassad resurs som med hjälp av åtgärder skapar möjligheter för att ständigt utvecklas. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling skapar även möjligheter att utveckla en innovativ tillverkning för att stärka konkurrenskraften mot andra företag på marknaden. / Background: Since the second half of the 20th century, companies have started to see competence as an investment compared to before. Instead, returns were seen only from products and equipment and not from the personnel. Today, competence is also seen as a return that generates added value and competitive advantages. Therefore, human capital takes on a significant role when it comes to how it should be managed and developed due to the fact that human capital is not accounted for in the same way as the physical assets and resources. An important part of human capital is therefore related to how companies work with the development of personnel competence in an innovative way. In order to manage these innovations, an important component is to be able to have competent personnel and train them, but also to be able to allocate the organization's resources. In economic downturns and recessions, it is usually competence development and training efforts that companies most often phase out first, which in turn means that organizations need to design strategies and work for changes in spite of recessions. This is necessary for companies to still stay alive in the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate how industrial companies are affected by a recession in terms of their investments in human capital. The study wants to illustrate the importance of competence development for innovative development, and how organizations tackle this during economic downturn or recession.  Method: The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews which were guided with the help of an interview guide and which later were compiled and transcribed. Conclusion: Based on the respondents' answers, the study has shown that human capital is a need-based resource that, with the help of measures, creates opportunities for continuous development. The need for continuous competence development also creates opportunities to develop innovative manufacturing to strengthen and behold competitive advantages.

Globaliseringen är något som påverkat världen på många sätt, bland annat genom en ökad levnadsstandard. Tyvärr har detta skett på bekostnad av miljömässiga och sociala förhållanden. För att motverka att fortsatt utveckling sker på bekostnad av miljömässiga och sociala förhållanden har allt fler företag inkluderat hållbarhet i sin verksamhet. Samtidigt är en sådan implementering kostsam, vilket skapar ett problematiskt ställningstagande för företag i och med att ett företags huvudsyfte är lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt finns det positiva följder av hållbarhet såsom en förbättrad relation, ökad tillit och förtroende mellan företaget och dess kunder. För att skapa incitament till att fler företag ska bli hållbara krävs en förståelse för hur företag kan vara både hållbara och konkurrenskraftiga, något som denna studie syftar till. Detta görs inom kontexten för palmolja. Studien är genomförd i formatet av en fallstudie där fyra världsledande multinationella palmoljeproducenter studerades. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer. För att analysera fallföretagens hållbarhet används modellen triple bottom line. Resultaten visar att det är av stor vikt att ta i beaktning alla delar av värdekedjan samt att fokusera på både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet. Detta kan bland annat innebära avståndstagande mot skövling av regnskog samt att arbetsförhållandena på plantagen är acceptabla. För att uppnå detta krävs samarbete inom sektorn. Genom att agera hållbart är det möjligt att differentiera sig mot konkurrenter och på så sätt uppnå konkurrenskraft på sikt.

Familjeföretag utgör en stor del av världens globala företagsstruktur och har en betydande roll för samhällets utveckling, sysselsättning och tillväxt. Familjeföretag står även inför flera utmaningar. Dels deras anpassningsförmåga till samhällets förändringar i ekonomiska, sociala och kulturella miljöer, dels den främsta utmaningen; generationsskiftet. Generationsskiftet utgör en viktig del för både dess överlevnad och framgång. Det finns få studier kring familjeföretagens framgångsfaktorer och det forskas mer om hur företagen ska gå till väga för att överleva. Rapportens syfte är att bidra med kunskap om vilka strategier familjeföretag kan använda sig av för att öka konkurrenskraften samt tillväxten. För att uppfylla rapportens syfte och svara på rapportens frågeställning behövde skribenterna ta del av människors upplevelser och tankar och därav genomfördes en kvalitativ studie. Sex personer intervjuades från tre olika familjeföretag för att få höra deras berättelser om företagets framgångsfaktorer. Intervjufrågorna formades utifrån områdena; familj, generationsskifte, framgång och tillväxt för att få en överblick kring familjeföretagen. Skribenterna använde sig sedan av Resource-based view theory samt koncepten; generationsskifte, långsiktighet och låg riskbenägenhet, diversifiering samt organisatorisk tillväxt. Teorin och koncepten gav skribenterna en förståelse kring vikten av ett företags interna resurser och utnyttjandet av dem. Resultatet av studien visar att familjeföretag besitter många unika resurser såsom erfarenhet, relationer och företagskultur. För att lyckas öka konkurrenskraften och tillväxten behöver familjeföretagen identifiera sina unika resurser för att sedan implementera lämpliga strategier. Resultatet utmynnar i slutsatsen att de faktorer som kan leda familjeföretagen till framgång är; ett lyckat generationsskifte, långsiktiga investeringar, företagskultur, mänskliga resurser, diversifiering och förvärv samt IT-utveckling/implementering.

<p>Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats.</p><p>Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.</p><p>De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.</p>

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur turismens utveckling på en destination i Stockholms skärgård påverkar destinationens hållbarhet. För att undersöka detta har studien avgränsats till Sandhamn då det är en av de populäraste destinationerna i Stockholms skärgård. I studien har både kvantitativ- och kvalitativ metod i form av en triangulering tillämpats. Den kvantitativa delen består av statistik från olika aktörer för att påvisa turismens utveckling i skärgården. Den kvalitativa delen utgörs av intervjuer och en observation som använts för att undersöka vad utvecklingen beror på, samt vad den lett till. Statistiken påvisar en stagnering av besökare i skärgården medan respondenterna motsäger sig detta och istället menar att det kommer mer besökare, dock under en kortare period. Utvecklingen är således inte hållbar då mängden turister som kommer under denna korta period tär på öns infrastruktur och överskrider öns bärkraft. Under den långa lågsäsongen, när turisterna inte kommer, uppstår istället lönsamhetsproblem för destinationens aktörer. Avslutningsvis kan det konstateras att det bristande samarbetet är en bidragande orsak till den förkortade säsongen och skulle behöva förbättras för att fördela besökarna jämnare över året. / This study is intended to gain a comprehensive understanding of how the advancement of tourism in Stockholm’s archipelago affects the destination’s sustainability. To examine the multitude of variables that affect sustainability, the paper is centered on Sandhamn, as it is one of the most popular destinations within Stockholm’s archipelago. Throughout the study, both the quantitative and qualitative methods were implemented in the form of a triangulation. In order to demonstrate the development of tourism within the archipelago, the study utilized statistics from various actors as the quantitative portion of this paper. The qualitative part consists of interviews as well as an observation that has been applied to investigate the integral components of development and its outcomes. The statistics show a stagnation of tourists in the archipelago; however, the respondents disagree and conversely argue that there has been an influx of tourists, but that they are staying for a shorter period of time. Thus, proving that the development is not sustainable; as the number of tourists who come during this shorter period have a significant impact on the island's infrastructure and exacerbates the island's sustainability. During the extended low season, when tourists are at their minimum, profitability problems arise; thereby, leading to an entirely new issue for the destination's actors. In conclusion, it can be inferred that the lack of cooperation is a contributing factor to the shortened season and would need to be improved to redistribute the visitors more evenly throughout the year.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival. Två av intervjuerna har genomförts via telefon och fyra intervjuer har genomförts via e-post.</p><p>Resultaten visar att det i Satakunta finns en medvetenhet om regionens identitet och image, men att det inte finns en gemensam åsikt om vad dessa är. Det finns även olika åsikter om förmågan att skapa regional identitet och image i regionen. Undersökningen visar att Jazzmusikfestivalen bidrar till regional identitet och image i regionen Satakunta, men att den i huvudsak bidrar till detta i staden Björneborg. Festivalen bidrar även till en attraktiv och konkurrenskraftig region, trots att det inte finns en gemensam tanke i regionen om vad som är regionens identitet och image och skapandet av dessa. Resultaten visar även att det finns samarbeten för att göra regionen attraktiv och konkurrenskraftig.</p>

<p>Fjärrvärmen utgör idag ungefär 12 % (48 TWh) av Sveriges totala energianvändning. Starka argument att använda fjärrvärme för att tillgodose bostäders och lokalers värmebehov är möjligheten att använda olika bränslen av skiftande pris och kvalitet, den goda verkningsgraden en centraliserad värmeanläggning erhåller samt fördelen med att kombinera produktionen av el och värme.</p><p>Halmstad energi och miljö (HEM), förser Halmstad och närområdet med fjärrvärme och total mängd producerad energi uppgick 2009 till 596 GWh. Avfall och biobränsle utgör den största produktionsandelen men även industriell spillvärme samt mindre mängder olja och naturgas används för att framställa värme.</p><p>Konkurrenssituationen för fjärrvärme är på många orter i det närmsta monopolistisk där en stor aktör äger hela marknaden. Det är viktigt att förbättra fjärrvärmesystemet för att i framtiden behålla dess konkurrenskraft. Följande rapport utreder och beskriver åtgärder för att göra ett redan befintligt fjärrvärmesystem mer effektivt.</p><p>Utifrån möten med personal på HEM har tio punkter presenterats, vilka utvärderar olika delmoment i Halmstads fjärrvärmesystem. Utifrån dessa punkter presenteras en ”kvalitetsstämpel” vilken beskriver hur väl HEM:s fjärrvärmesystem fungerar inom respektive delområde.</p><p>Slutsatsen av rapporten visar att förbättringspotential ur en energieffektiv synvinkel är möjlig men att de ekonomiska fördelarna är få.</p> / <p>District heating constitutes about 12 % (48 TWh) of the total energy usage in Sweden. Arguments for utilize district heating to provide housings and premises with heat are the possibility to use different kinds of fuels with various prices and quality, the good efficiency a centralized heating plant gives and the benefits of produce electricity and heat at the same time.</p><p>The energy company HEM supplies Halmstad and surrounding area with district heating and the produced amount of energy 2009 was 596 GWh. Waste and bio fuels constitutes the largest part of produced energy but also industrial lost heat and small amounts of oil and natural gas are used to produce heat.</p><p>The competitive situation for district heating is in many places close to monopolistic because only one major participant owns the market. It is important to improve a district heating system to maintain it’s ability to be competitive in the future. The following report investigates and describes interventions to make an already existing district heating system more efficient.</p><p>From meetings with personnel, ten items has been presented evaluating different elements in the district heating system of Halmstad. These elements also give a view of how well HEM:s district heating system works in different areas.</p><p>The conclusion of this report shows that the potential of a more energy efficient system is possible but the economical benefits are few.</p>

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.