Bakgrund: Digitaliseringen har transformerat bankmarknaden. Denna förändring har öppnat upp möjligheter för nya aktörer att konkurrera på marknaden. Detta har även lett till att fler kunder väljer att genomföra bankbyten eller komplettera med ytterligare bank/banker. Sparande har även ökat markant bland Sveriges privatpersoner de senaste 20 åren, vilket gör att det är en stor och viktig marknad för bankerna att fokusera på. Storbankerna har däremot förlorat marknadsandelar inom sparande till fördel för internetbankerna. Utvecklingen av bankmarknaden kan därför innebära att storbankernas dominans kan vara förbi. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga inom placeringar gentemot internetbanker. Detta då digitaliseringen har förändrat sparmarknaden syftar uppsatsen även till att se hur privatpersoners sparbeteende har förändrats. Metod: För studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie. Studien har utgått ifrån en deduktiv ansats, då intervjuerna har analyserat utifrån teorierna i referensramen. Detta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Slutsats: Storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga genom att förbättra sina digitala lösningar, arbeta mer proaktivt samt applicera mer agila affärssystem. Studiens resultat visar även på att digitaliseringen har haft en stor inverkan på privatpersoners sätt att placera. Fler personer har genom digitaliseringen fått möjlighet till att kunna investera och intresset har vuxit markant. Fler personer idag är även mer riskbenägna än tidigare på grund av den goda börsutvecklingen de senaste 10 åren. Nyckelord: Digitalisering, Storbank, Internetbank, Konkurrenskraft, Kundnöjdhet, Placering / Title: Is the time of the major banks over? - The threat of digitalization for the major banks. Background: Digitization has transformed the banking market. This change has created opportunities for new players to compete in the market. This has also led to more customers choosing to carry out bank changes or supplement with additional bank / banks. Savings have also increased significantly among private individuals in Sweden over the past 20 years, which means that it is a large and important market for banks to focus on. The major banks, on the other hand, have lost market shares in savings in favor of the internet banks. The development of the banking market may therefore mean that the dominance of the major banks may be over. Purpose: The thesis aims to investigate how large banks can become more competitive in investments against internet banks. As digitalization has changed the savings market, the thesis also aims to see how private individuals' savings behavior has changed. Method: For the study, a qualitative method has been used in the form of semi- structured interviews and document study. The study has been based on a deductive approach, as the interviews have been analyzed based on the theories in the frame of reference. This is to answer the study's purpose and questions. Conclusion: Major banks can become more competitive by improving their digital solutions, working more proactively and applying more agile business systems. The results of the study also show that digitalization has had a major impact on the way individuals invest. Through digitalization, more people have got the opportunity to invest and the interest in investments has grown significantly. More people today are also more risk-averse than before due to the good stock market development over the past 10 years. Keywords: Digitization, Major Banks, Internet Banking, Competitiveness, Customer Satisfaction, Investment

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra hela verksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) har blivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företag som utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken. En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även om framgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek, resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar för företag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlek för att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildra hur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smarta fabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0 har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram och intervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier för tillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatser för en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering, övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förbli konkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende på digital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera är att sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorerna som krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelar sällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in the manufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt and change their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) has become a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted as companies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards the smart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT, though the success of this change can differ between different companies depending on size, resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises for companies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resources and scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been to distinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT and the smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0 has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical framework and interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitization strategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensus that efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive where automation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to stay competitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digital qualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relation between IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that are significant as there are more things to consider. The study also shows that competitive advantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan över samhället, såväl ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Dock kännetecknas branschen av att vara ineffektiv, konservativ och ligga steget efter i den digitala utvecklingen. Studier har visat att fastighetsbolag utgör en viktig nyckelaktör för att driva branschens digitala utveckling framåt. Det har även lyfts fram att fastighetsbolags strategiarbete är av stor betydelse för att kunna möjliggöra denna utveckling. Att arbeta med strategier beskrivs som direkt avgörande för att företag ska kunna överleva och vara konkurrenskraftiga på marknaden. Strategier beskrivs finnas på tre olika organisatoriska nivåer, vilket är koncern-, affärs- och funktionsstrategi. Det framgår att det finns stora vinningar av att strategier, mellan de organisatoriska nivåerna, är sammankopplade. Detta för att enklare kunna samordna strategiarbetet och därmed kunna arbeta mot samma processer och mål. En strategi som berör användandet av digital teknik är funktionsstrategin IT-strategi. När den är sammankopplad med affärsstrategin skapas en digital strategi. Digital strategi, kan med andra ord beskrivas av att digital teknik är integrerad med verksamheten. Digital strategi lyfts fram som en viktig drivkraft för att driva den digitala utvecklingen framåt. Följande examensarbete syftar därmed till att undersöka hur en digital strategi kan underbygga konkurrenskraft och värdeskapande, genom att undersöka hur fastighetsbolags affärsstrategi och IT-strategi är sammankopplade. Studien undersöker även fastighetsbolags övergripande arbete för att utvecklas digitalt. Studien baseras på en kvalitativ metod, där data erhållits från semi-strukturerade intervjuer från två fastighetsbolag. Bolagen benämns Fastighetsbolag A och Fastighetsbolag B. Båda bolagen riktar primärt in sig på kommersiella fastigheter, med ett långsiktigt ägande. Respondenterna utgörs av enhetschefer, projektchefer, projektledare och digitaliseringssakkunniga. Studiens resultat tyder på att det råder en högre medvetenhet kring fastighetsbolagens affärsstrategi, i jämförelse med strategier kring digitalt arbete. Vad gäller kopplingen mellan användandet av digital teknik och affärsverksamheten framgår det att det finns goda förutsättningar, men att dessa inte är tydligt uttalade och medvetna inom bolagen, vilket leder till att de tillsynes upplevs obefintliga. De slutsatser som kan dras från studien är att arbete med strategier ses som oerhört komplext, därav ställs höga krav på struktur i arbetet. För att digital teknik ska integreras i affärsverksamheten, framgår det i studien, att allt i slutändan handlar om att kunna påvisa en direkt nytta. I dagsläget underbygger den digitala strategin inte konkurrenskraft och värdeskapande i den mån den skulle kunna göra hos fastighetsbolagen, då det inte har kunnat påvisa en direkt nytta. Dock kan det ifrågasättas vems nytta som driver fastighetsbolagens digitala utveckling. Är det kunden som ska efterfråga en nytta? Eller är det bolagen som ska erbjuda kunden något som skapar nytta, innan kunden själv har efterfrågat det? Detta kan ses som en komplex paradox, som kan vara en förklaring till att fastighetsbolagens digitala utveckling bromsas. / The construction and real estate industry has a major impact on society; financially, environmentally as well as socially. However, the industry is characterized by being inefficient, conservative and lagging behind in digital development. Studies have shown that real estate companies are an important key player in driving the industry's digital development forward. It has also been emphasized that real estate companies' strategy work is of great importance to enable this development. Working strategically is described as a crucial factor in enabling companies to survive and be competitive in the market. Strategies are described at three different organizational levels, which are at corporate group, a business or an operational level. Research has shown that great benefits can be seen upon interconnecting the strategies between the different organizational levels. This makes it easier to coordinate strategic work and thus eases working towards the same processes and goals. One strategy that concerns the use of digital technology is the functional strategy IT strategy. When it is linked to the business strategy, a digital strategy is created. Digital strategy, in other words, can be described by the fact that digital technology is integrated with business activities. A digital strategy is highlighted as an important driver for driving digital development forward. The following thesis work aims to investigate how a digital strategy can substantiate competitiveness and value creation by examining how real estate companies' business strategy and IT strategy are aligned. The study also investigates the overall work of real estate companies to develop digitally. The study is based on a qualitative method, where data was obtained from semi-structured interviews from two real estate companies. The companies are referred to as Real Estate Company A and Real Estate Company B. Both companies are primarily focused on commercial properties, with long-term ownership. The respondents from the interviews are head of operations, project managers, assistant project managers and digitization experts. The study's results indicate that there is a higher awareness of the real estate companies' business strategy, as compared to strategies of digital work. Regarding the connection between the use of digital technology and the business activities, it is clear that the preexisting conditions are good, but not clearly stated and conscious within the companies, which makes them perceived as non-existent. The conclusions drawn from the study are that strategical work is seen as extremely complex, hence high demands are placed on the structure of the work. For digital technology to be integrated into business activities, the study shows that everything is ultimately about being able to demonstrate a direct benefit. At present, the digital strategy does not support competitiveness and value creation within real estate companies to the extent that it has the ability to, as it has not been able to demonstrate a direct benefit. However, it can be questioned whose benefit drives the real estate companies' digital development. Is it the customer who demands a benefit? Or is it the companies that needs to offer the customer something that creates benefits, before the customer has demanded it himself? This can be seen as a complex paradox, which may be an explanation for the real estate companies' digital development being slowed down.

This study has conducted an OLS-regression to examine the relationship between gasoline and crude oil prices in the Swedish petroleum market, focusing on potential asymmetry, where gasoline prices respond more quickly to increases in crude oil prices compared to decreases. Additionally, we examine the impact of individual petroleum stations' competitiveness on this asymmetry, applying the distance to the nearest station as a measure of competitiveness. To explore this relationship, we utilise two datasets: one comprises unique user-generated data for individual gas stations spanning the period from 2019 to 2022, while the other includes recommended prices covering the period from 2001 to 2020. The findings provide some evidence supporting the existence of asymmetry, indicating the presence of inefficiencies within the market. However, no evidence suggesting larger asymmetry concerning individual competitiveness was discovered. Overall, this research offers novel insights into the dynamics of the Swedish fuel market in recent years.

Småföretag utgör den ekonomiska motorn som påverkar nationers utveckling. Därför bör de kontinuerligt stödjas för att fortsatt kunna främja länders utveckling. 99 % av alla bygg- och anläggningsföretag är idag småföretag och på grund av branschens höga konjunkturkänslighet, låga inträdeshinder och hårda konkurrens löper de stor risk att misslyckas. Detta medför en efterfrågan på strategisk forskning som kan appliceras på deras speciella karaktärsdrag; flexibilitet och småskalighet. Strategisk forskning har genom historien haft olika fokus vid förklarandet av företags konkurrenskraft. Idag riktas forskningen mot ett internt perspektiv där den resursbaserade teorin är den mest använda. Då den externa miljön är i ständig förändring och kunders preferenser är volatila skapar inte det externa perspektivet en säker grund för att förstå företags konkurrenskraft.   Syftet med studien är att ur ett internt och externt perspektiv öka förståelsen kring hur konkurrenskraft kan stärkas för småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genom att identifiera centrala resurser samt studera hur dessa förnyas, tillämpas och utvecklas. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts där den primära datainsamlingen utgjordes av fem semi-strukturerade intervjuer. Två undersökningsföretag valdes ut efter ett strategiskt urval. Kriterierna var att företagen skulle klassificeras som småföretag och vara marknadsledande.  Utifrån studien kan det fastslås att det inte var tillräckligt att enbart analysera den resursbaserade teorin för att förstå hur småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen stärker sin konkurrenskraft. Undersökningsföretagen belyste vikten av deras externa relationer med kunderna. Kundrelationerna hade en direkt koppling till företagens konkurrenskraft i form av avtal och rykte. Att endast analysera det interna perspektivet hade resulterat i en bristfällig analys av dessa resursers påverkan på konkurrenskraften. Således adderades det relationella synsättet efter analys av empirin. Utifrån dessa två perspektiv kunde det konstateras att små bygg- och anläggningsföretag stärker sin konkurrenskraft genom att skapa inbäddade relationer med kunder och anställda samtidigt som heterogena resurser måste förnyas, tillämpas och utvecklas. Genom detta kan konkurrensfördelar skapas. / Small businesses constitute the economic engine which affects nations’ development. That is why they continuously need support to further encourage the development of countries. 99 % of all the construction companies are today small businesses and due to the industry’s high sensitivity to economic fluctuation, low entry barriers and intense competition there is a high business failure rate. This leads to a demand of strategic research that can be applied on their special characteristics, flexibility and small scaled. Strategic research has throughout the history had a different focus in explaining businesses competitiveness. Today, research is more directed towards an internal perspective whereas the resource-based theory is the most used. As the external environment is constantly changing and customers’ preferences are volatile the external perspective cannot form a secure foundation to use in the understanding of business competitiveness.  The purpose of this study is from a resource-based view increase the understanding of how competitiveness in small businesses in the construction industry can be strengthened. This by identifying key resources and study how these are renewed, applied and developed. To answer the purpose of the study, a qualitative study has been used whereas the primary data collection consists of five semi-structured interviews. Two businesses where chosen by a purposive sampling. The criteria’s where that the businesses would be classified as small businesses and be leaders of the market.  Based on the study it can be established that it is not sufficient to only analyze the resourcebased theory in order to understand how small businesses in the construction industry strengthen their competitiveness. The research businesses highlighted the importance of their external customer relations. The customer relationships had a direct connection to the businesses competitiveness in terms of contracts and reputation. Only analyzing the internal perspective would have resulted in an inadequate analyze of these resources impact on competitiveness. Thus, the relational view was added to the study after analyze of the gathered data. Through these two perspectives it was noted that small construction businesses competitiveness strengthens through embedded relationships with their customers and employees while at the same time renewing, applying and developing heterogenic resources. Through this, a competitive advantage can be created.

För att möta en ökande efterfråga och samtidigt bibehålla konkurrenskraft krävs många gånger en optimering av produktionskapaciteten. Det påstås att det kan uppnås genom implementering eller utveckling av standardiserat arbetssätt. Studiens syfte är därför att undersöka hur standardiserat arbetssätt påverkar produktionskapaciteten i avsikt att generera lösningsförslag som optimerar produktionskapaciteten. Undersökningen utfördes som en fallstudie på en monteringslinje hos Getinge Disinfection AB i Växjö. Studiens genomförande följde DMAIC processen, vilket är hjärtat av Six Sigma, i avsikt att garantera att framtagna lösningar går att implementera på liknande processer. Studien resulterade i en reducering och balansering av cykeltider som genererade en approximerad kapacitetsökning på 184,3%. De förbättringsförslag som testades var framförallt förflyttning av delmonteringar till förmontage och förflyttning av arbetsmoment till andra stationer samt hur olika typer av slöseri kan elimineras.

<p>The aim of this thesis is, from a business perspective, to examine how the pharmacy chain Medstop is working with their positioning in order to achieve competitiveness in the re-regulated pharmacy market. This is studied through a theoretical framework that demonstrates five forces that affects the competitiveness in an industry, the five-force model by Michael Porter.</p><p>The thesis is a qualitative case study where data collection was done through interviews, literature, articles, websites and internal information from Medstop. The data was then complied into the theoretical perspective the authors have chosen for this paper, the five-force model by Michael Porter. This model was chosen because it gives a broad description of the competition a company faces by describing five different forces that affect the competition within a branch. The fact was collected on the basis of the marketing strategy positioning, and the essay is written from a business perspective.</p><p>Our cunclusions are that the pharmacy chain Medstop are in their initial positioning and has chosen to position itself on the basis of their core values; credibility, safety and security. The company believes that their customers will base their choice of pharmacy based on the geographical location and the customer experience. Customer experience is based on service and customer relations. Medstop also wants to be perceived as available to the customers and want to target customers who value a small pharmacy with good advice.</p>

The aim of this thesis is, from a business perspective, to examine how the pharmacy chain Medstop is working with their positioning in order to achieve competitiveness in the re-regulated pharmacy market. This is studied through a theoretical framework that demonstrates five forces that affects the competitiveness in an industry, the five-force model by Michael Porter. The thesis is a qualitative case study where data collection was done through interviews, literature, articles, websites and internal information from Medstop. The data was then complied into the theoretical perspective the authors have chosen for this paper, the five-force model by Michael Porter. This model was chosen because it gives a broad description of the competition a company faces by describing five different forces that affect the competition within a branch. The fact was collected on the basis of the marketing strategy positioning, and the essay is written from a business perspective. Our cunclusions are that the pharmacy chain Medstop are in their initial positioning and has chosen to position itself on the basis of their core values; credibility, safety and security. The company believes that their customers will base their choice of pharmacy based on the geographical location and the customer experience. Customer experience is based on service and customer relations. Medstop also wants to be perceived as available to the customers and want to target customers who value a small pharmacy with good advice.

Regioner blir allt vanligare arbetsområden, något som EU uppmuntrar genom att avskaffa gränshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts få studier kring gränsöverskridande samarbeten gällande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som påverkar framgången hos ett sådant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den så kallade SÖT-regionen. Syftet är att ta reda på om det finns förutsättningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda på detta studeras hinder respektive möjligheter för ett gränsöverskridande turistiskt samarbete. Studien undersöker även huruvida ett samarbete skulle vara motiverat, och i så fall vilket typ, samt om det finns förutsättningarna för SÖT-regionen att skapa en funktionell region för turismen. För att besvara frågeställningarna har personliga intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom turismnäringen i regionen. Informanterna arbetar alla med att utveckla turismnäringen på antingen kommunal eller regional nivå. De teoretiska utgångspunkter denna studie utgår från berör region- och destinationsbegreppet, turism som fenomen och tillväxtskapare, regionernas nya roll, transporter och kommunikationer, konkurrenskraft och platsmarknadsföring, relationen mellan turism och internationella gränser, samt turistiska samarbeten över nationsgränser. En egen modell har konstruerats för att sammanställa de hinder gällande gränsöverskridande turistiska samarbeten som framkommer i den teoretiska referensramen. Modellen anpassas sedan till förhållandena i SÖT-regionen. I den avslutande diskussionen framkommer därmed att hindren för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim är fler än möjligheterna. Hindren bygger dock till stor del på svårigheter gällande ett samarbete mellan de lokala turismföretagen i regionen, samt på svårigheter gällande gemensam marknadsföring. Däremot finns inga större hinder för ett samarbete mellan de offentliga aktörerna i kommunerna. Slutsatsen som dras är att ett offentligt samarbete, genom erfarenhetsutbyten och försäljning av gemensamt paketerade turismprodukter, är motiverat. Vidare är möjligheterna att skapa en funktionell region för turismen begränsade. / Regions are becoming more important as areas of power, something that the EU encourages by eliminating border barriers and by financing regional projects through the Structural Funds. However, there have been few studies of cross-border cooperation regarding tourism. This study wants to shed light on the factors that influence the success of such cooperation by studying Sundsvall, Östersund and Trondheim, which together form the so-called SÖT-region. The purpose of the study is to find out whether Sundsvall, Östersund and Trondheim have the prerequisites to form a touristic cooperation. The obstacles and opportunities for cross-border cooperation in the SÖT-region are studied, as well as whether a partnership could be justified, and if so, what kind. Finally, the prerequisites for the SÖT-region to create a functional region for tourism are investigated. To answer the questions personal interviews have been conducted with professionals working in the tourism industry within the region. The informants are all involved in developing the tourism industry on either a municipal or a regional level. The theoretical framework of this study concerns the regional and destination concept, tourism as a phenomenon and growth creator, the regions’ new role, transport and communications, competitiveness and site promotion, the relationship between tourism and international borders, and tourism partnerships across international boundaries. To summarize the obstacles regarding cross-border cooperation in tourism that occurs in the theoretical framework, a model has been created. The model is then adapted to fit the conditions in the SÖT-region. The conclusion then shows that the barriers for a touristic cooperation between Sundsvall, Östersund and Trondheim are more than the possibilities. The obstacles, however, are based largely on the difficulties regarding cooperation between local tourism businesses in the region, as well as difficulties regarding joint marketing. However, there are no major obstacles to cooperation between public actors. The conclusion is that public cooperation regarding exchanging experiences and sales of common packaged tourism products is justified. Furthermore, it appears that the ability to create a functional region for tourism is limited.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek &amp; Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p &lt; .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52).  Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. / Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek &amp; Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p &lt;.01) was found between informal learning and work-related stress. There was no moderating effect in the relationship between informal learning and work-related stress linked to sick leave. Of the 131 employees who were offered to participate, 52 people responded to the survey (N = 52). Conclusion Based on previous research, informal learning and stress have been shown to have an impact on employees' work performance and job satisfaction. Informal learning creates competitive operations where a good work result is achieved and stimulates commitment and positivity for both operations and employees. A high degree of stress has the opposite effect on job performance and job satisfaction.Our conclusion is that both society and the organization can gain economic benefits by reducing stress and increasing informal learning as this can generate increased quality in the public sector. This is because our found results showed a significant moderate negative relationship between informal learning and work-related stress, but which is neither strengthened or weakened among sick-listed and non-sick-respondents in studied activities inthe public sector.