Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival. Två av intervjuerna har genomförts via telefon och fyra intervjuer har genomförts via e-post. Resultaten visar att det i Satakunta finns en medvetenhet om regionens identitet och image, men att det inte finns en gemensam åsikt om vad dessa är. Det finns även olika åsikter om förmågan att skapa regional identitet och image i regionen. Undersökningen visar att Jazzmusikfestivalen bidrar till regional identitet och image i regionen Satakunta, men att den i huvudsak bidrar till detta i staden Björneborg. Festivalen bidrar även till en attraktiv och konkurrenskraftig region, trots att det inte finns en gemensam tanke i regionen om vad som är regionens identitet och image och skapandet av dessa. Resultaten visar även att det finns samarbeten för att göra regionen attraktiv och konkurrenskraftig.

Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats. Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov. De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna. Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna. Data för de krisande länderna visar på att dess konkurrenskraft har urholkats sedan införandet av euron. Analysen startar år 2001 då samtliga länder hade övergått till euron. De tillvägagångssätt som analyseras är en sänkning av de relativa arbetsgivaravgifterna, en sänkning av de relativa lönerna eller en ökning av den relativa produktiviteten. Som sista möjliga tillvägagångssätt analyseras ett utträde ur EMU. Svårigheter med samtliga tillvägagångssätt lyfts fram och slutsatsen att en real depreciering tar lång tid och kräver hög arbetslöshet dras. I den empiriska delen görs jämförelser med de baltiska länderna under krisen 2008- 2011 och med Sverige under 1990-talskrisen. Analysen visar att de baltiska länderna lyckades genomföra en real depreciering genom att sänka de nominella lönerna och öka den relativa produktiviteten, dock till en hög kostnad i form av ökad arbetslöshet. Sveriges nominella depreciering av växelkursen analyseras och används som ett bra exempel på hur en real depreciering leder till förbättring av konkurrenskraften. Eftersom reala deprecieringar tycks förutsätta arbetslöshet beräknas så kallade uppoffringskvoter som visar hur stor ökning av arbetslösheten som krävs för varje procents reala depreciering. Hypotesen att de baltiska ländernas uppoffringskvoter är lägre än motsvarande kvoter för krisländerna i euroområdet till följd av svagare fackföreningar visar sig stämma, likaså att Sveriges uppoffringskvot under 1990- talskrisen var lägre eftersom en extern depreciering kunde göras. Uppsatsen drar slutsatsen att den relativa produktiviteten är av största betydelse för att lyckas med en real depreciering. Vidare dras slutsatsen att Irland och Spanien bör klara sig ur krisen med hjälp av reala deprecieringar, men att situationen för Portugal Italien och Grekland ser mörkare ut. Rekommendationer ges för Portugal och Italien att genomföra fler reformer för att öka sin relativa produktivitet. Ett utträde ur EMU för Grekland befaras ske i framtiden och reflektioner kring de problem som i så fall kan uppstå görs.

I denna kandidatuppsats undersöks hur ett förändrat produktionsupplägg påverkar ett svensktproducerande företags konkurrenskraft när konkurrensen från globala lågprisalternativ medkort leveranstid ökar. Genom att byta produktionsupplägg från produktion mot lager tillmontering mot order och genom att standardisera artiklar och till viss del modulindelaprodukter kan kundorderpunkten flyttas bak i produktionsprocessen. Komponenternamonteras då ihop till slutprodukt först när kundordern anlänt, vilket bidrar till att antaletlagerförda variantartiklar minskar vilket är något som bidrar till en lägre kapitalbindning.Kostnadsbesparingen detta medför kan användas till att utveckla ordervinnande egenskaper.Exempel på sådana egenskaper är att förbättra kvaliteten på produkterna, öka mervärdet,förlänga garantin samt stärka varumärket som ett mer miljövänligt alternativ. / This Bachelor thesis examines how a changed production structure affects one Swedishmanufacturing corporation’s competitiveness, when competition from global low priceoptions with short delivery times is increasing. By switching production structure from “maketo stock” to “assembly to order” and by standardizing articles, to some extent, modularizeproducts, the customer order decoupling point moves back in the production process. Thecomponents are assembled into finished products when the orders arrive, thus helping toreduce the number of stocked variant articles, and generally to decrease the value of fixedcapital.The cost savings this entails can be used to develop order-winning properties, to improveproduct quality, increase the added value and extend the warranty or work to become anenvironmentally friendly alternative, which strengthens the brand.

Syfte och forskningsfrågor Studiens syfte är att undersöka hur servicelandskapet på traditionella caféer kan påverka de olika sinnena och kundens upplevelser. Syftet är också att kunna påvisa vad som kan anses vara unikt i servicelandskapet för traditionella caféer. Studien ska även undersöka vilka faktorer och värdegrunder som kan förstärka konkurrenskraften för traditionella caféer på marknaden. Forskningsfrågan som vi har valt formuleras följande: • Hur kan traditionella caféer utveckla sitt servicelandskap för ökad konkurrenskraft, med stöd av sinnesorienterad marknadsföring? Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ studie som har en kombination av deduktiv och induktiv ansats, som också benämns abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat på ett strategiskt sätt och innefattas av sex semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Studiens resultat har påvisat att sinnesmarknadsföringen har en stor betydelse för servicelandskapet. Om sinnena tillsammans med servicelandskapets stil och tema överensstämmer med varandra kan det leda till en starkare upplevelse och kvalité för kunden. Studien har vidare visat att flexibiliteten och tillgängligheten av servicelandskapet kan appliceras i serviceprocessen för att stärka konkurrenskraften på marknaden. / Purpose and research question The purpose of this thesis is to investigate how the servicescape in traditional cafés can affect the different senses and the customers experience. The purpose is also to demonstrate what could be unique in the servicescape of traditional cafés. The thesis will also examine various factors and value bases which can strengthen the competitiveness for traditional cafés on the market. The research question we have chosen to examine is following: • How can traditional cafés develop their servicescape to strengthen their competitiveness, with support of multisensory marketing? Method This research is developed from a qualitative study which has a combination by deductive and abductive approach. The empirical material is collected on a strategic way and contains six semi structured interviews. Conclusions The result of the research has proven that multisensory marketing is by considerable importance to the service scape. If the senses together with the servicescapes style and theme is consistent with each other, it can lead to a stronger experience and quality for the costumer. The research has also shown that the flexibility and availability of the servicescape can be applied in the service process to strengthen the competitiveness on the market.

Depending on the degree of integration of the manufacturing function in the company’s strategy or goals, the manufacturing system can assume a variety of different roles. In the present day, with the high level of competitiveness, it is necessary to understand how the manufacturing system shall be designed and deployed to enable and sustain a competitive manufacturing. The study has been performed at the company ITAB Shop Products AB (Itab), located in the city of Jönköping. Itab is a manufacturer of checkout counters, self-checkout solutions (SCO) and other smaller shop furnishings such as shelves. A decision to let the factory in Jönköping stop the manufacturing of the smaller shop furnishings, but rather to focus at the checkout counters and SCO’s, have recently been taken at the corporate level. This decision has been made in light of a prognosticated increase of demand in this segment. The goal of Itab is to become the world leading manufacturer of SCO’s. Itab finds that the present manufacturing system is not suitable to fulfil the requirements that the increase of demand, the narrowing of the product base and the company goal sets. Suggestions regarding the design of the manufacturing system is therefore requested. The study examines how the requirements of the market affects the manufacturing system, and what changes that could be necessary or beneficial to fulfil the requirements. The aim of the study is to contribute to a competitive manufacturing ability with respect to the change of demand and the narrowing of the product base. With a standpoint in a theoretical framework and a description of the present situation, the authors of this study produce a depiction of requirements and proposals regarding what strategic decisions to take concerning the manufacturing system. The depiction of requirements is described out of order winners and order qualifiers, the nature and characteristics of the products and the volume of demand. The proposals are produced within the strategic decision categories: manufacturing process, capacity, vertical integration, facility, control system, quality management system as well as organisation and workforce. Lastly, discussion and conclusions are made regarding the study’s implications in society, the reliability and validity of the study, the applicability of the theoretical framework, further recommendations as well as further work and research. / Produktionen kan spela olika roller för ett företag beroende på graden av integrering av produktionsfunktionen i företagets strategi eller övergripande mål. I dagens konkurrenssituation är det nödvändigt att förstå hur produktionssystem ska utformas och driftsättas för att möjliggöra konkurrenskraftig industriell produktion. Examensarbetet har utförts på företaget ITAB Shop Products AB (Itab) i Jönköping som tillverkar kassadiskar och självutcheckningssystem (SCO) för livsmedelsbutiker, samt andra butiksinredningsdetaljer såsom hyllor. Nyligen har ett beslut tagits på koncernledningsnivå som innebär att fabriken i Jönköping ej ska fortsätta tillverka inredningsdetaljer, utan endast kassadiskar och SCO's. Detta beslut har tagits för att svara mot en prognostiserad kraftig ökning i efterfrågan av dessa. Itabs målsättning är att vara världsledande inom just SCO’s. Idag upplever Itab dock att nuvarande produktionssystem inte kommer klara att hantera de krav som medförs av denna målsättning, den förväntade ökningen i efterfrågevolym samt produktfokuseringen utan att åtgärder behöver göras. Förslag på hur produktionssystemet bör vara utformat för att Itab ska vara bättre rustade inför de utmaningar som står framöver samt öka sin konkurrenskraft är därför efterfrågat. Examensarbetet granskar hur marknadens krav påverkar produktionssystemet, samt vilka förändringar som kan komma att bli nödvändiga och/eller önskvärda för att möta de nya krav som ställs på systemet. Studien syftar till att bidra till utvecklingen av konkurrenskraftig produktionsförmåga för Itab med hänsyn till det förändrade marknadsläget beträffande volymökning samt produktfokuseringen. Författarna tar i denna studie med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk och en nulägesbeskrivning fram en kravbild, och åtgärdsförslag samt argumenterar kring vilka produktionsstrategiska beslut som bör tas gällande det framtida produktionssystemet. Kravbilden beskrivs utifrån ordervinnare och orderkvalificerare, produktens natur och egenskaper samt efterfrågevolym. Åtgärdsförslagen är framtagna inom ramen för beslutskategorierna: produktionsprocess, kapacitet, vertikal integration, anläggningar, styrsystem, kvalitetssystem samt organisation och arbetskraft. Avslutningsvis förs en diskussion och slutsatser dras beträffande studiens implikationer för samhället, studien validitet och reliabilitet, befintliga teoriers tillämplighet, ytterligare rekommendationer samt vidare forskning och arbete.

Fjärrvärmen utgör idag ungefär 12 % (48 TWh) av Sveriges totala energianvändning. Starka argument att använda fjärrvärme för att tillgodose bostäders och lokalers värmebehov är möjligheten att använda olika bränslen av skiftande pris och kvalitet, den goda verkningsgraden en centraliserad värmeanläggning erhåller samt fördelen med att kombinera produktionen av el och värme. Halmstad energi och miljö (HEM), förser Halmstad och närområdet med fjärrvärme och total mängd producerad energi uppgick 2009 till 596 GWh. Avfall och biobränsle utgör den största produktionsandelen men även industriell spillvärme samt mindre mängder olja och naturgas används för att framställa värme. Konkurrenssituationen för fjärrvärme är på många orter i det närmsta monopolistisk där en stor aktör äger hela marknaden. Det är viktigt att förbättra fjärrvärmesystemet för att i framtiden behålla dess konkurrenskraft. Följande rapport utreder och beskriver åtgärder för att göra ett redan befintligt fjärrvärmesystem mer effektivt. Utifrån möten med personal på HEM har tio punkter presenterats, vilka utvärderar olika delmoment i Halmstads fjärrvärmesystem. Utifrån dessa punkter presenteras en ”kvalitetsstämpel” vilken beskriver hur väl HEM:s fjärrvärmesystem fungerar inom respektive delområde. Slutsatsen av rapporten visar att förbättringspotential ur en energieffektiv synvinkel är möjlig men att de ekonomiska fördelarna är få. / District heating constitutes about 12 % (48 TWh) of the total energy usage in Sweden. Arguments for utilize district heating to provide housings and premises with heat are the possibility to use different kinds of fuels with various prices and quality, the good efficiency a centralized heating plant gives and the benefits of produce electricity and heat at the same time. The energy company HEM supplies Halmstad and surrounding area with district heating and the produced amount of energy 2009 was 596 GWh. Waste and bio fuels constitutes the largest part of produced energy but also industrial lost heat and small amounts of oil and natural gas are used to produce heat. The competitive situation for district heating is in many places close to monopolistic because only one major participant owns the market. It is important to improve a district heating system to maintain it’s ability to be competitive in the future. The following report investigates and describes interventions to make an already existing district heating system more efficient. From meetings with personnel, ten items has been presented evaluating different elements in the district heating system of Halmstad. These elements also give a view of how well HEM:s district heating system works in different areas. The conclusion of this report shows that the potential of a more energy efficient system is possible but the economical benefits are few.

Banksektorn är en sektor som blir alltmer reglerad genom lagar och regler. Tidigare forskning har visat att regleringar kan påverka autonomin hos anställda. Eftersom autonomin är en förutsättning för att anställda ska kunna skapa självständig motivation kan därmed den yttre motivationen bli lidande. Denna studie syftar till att undersöka vilken typ av yttre motivation som upplevs av anställda inom en organisation där det råder kraftiga regleringar. En fallstudie på ett bankkontor har utförts genom enkäter samt intervjuer skapade utifrån Self-determination theory (SDT). Vidare presenteras vilken typ av yttre motivation bankanställda upplever samt huruvida de anställda upplever de tre grundläggande behoven enligt SDT som tillfredsställda eller inte. Sammanfattningsvis visar fallstudien att den framträdande motivationstypen på bankkontoret var kontrollerad motivation. De bankanställda upplevde autonomin som begränsad, men trots detta fanns det i vissa fall indikation på självständig motivation, vilket eventuellt kan förklaras av den starka samhörigheten på arbetsplatsen.

Globalt sett är Sverige ett föregångsland inom informationsteknologi. Såväl nationell som internationell statistik visar på växande bredbandstillgång och alltmer frekvent användning av tjänster på Internet. Sådana siffror utgår emellertid ofta från ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlägger faktisk tillgång till bredband i Sverige, samt utvärderar dess implikationer för fortsatt utveckling av Internetanvändningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet. Datastudien innefattar de trådbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trådlösa tekniker, så kallat mobilt bredband. Vårt empiriska underlag kommer i första hand från Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE), en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige. Studien bygger på huvudsakligen kvantitativ data kring bredbandstillgång, faktisk prestanda hos olika bredbandstjänster samt svenskarnas användning av Internet. Intervjuer med representanter från svenska bredbandsoperatörer har också genomförts. I litteraturstudien byggs en teoretisk referensram som visar sambandet mellan bredbandstillgång och ekonomisk utveckling, genom de tillämpningar av Internet som bredbandsteknikerna möjliggör. Enligt vår analys förefaller bredbandstillgången i Sverige mer ojämn än vad andra kartläggningar påvisar, om man tar hänsyn till geografisk spridning av accesstekniker och kapaciteten hos dessa. Höghastighetsanslutningar, enligt vår samtida definition, är teoretiskt sett möjliga med samtliga trådbundna och ett antal mobila tekniker, men i nuläget förefaller sådan prestanda bara realistisk för kabel-tv och fiber-LAN. Tillsammans når dessa två tekniker hälften av landets befolkning. Sambanden mellan bredbandspenetration, Internetanvändning och sedermera ekonomisk utveckling är långtifrån entydiga, men examensarbetet gör gällande att andra marknadskrafter verkar idag jämfört med för bara några år sedan. Från att det snarast varit bredbandsutbyggnaden som drivit tjänsteutvecklingen på Internet kan det idag observeras alltmer kapacitetskrävande tillämpningar som når ut till större målgrupper. Nuvarande bredbandsinfrastruktur riskerar att skapa samhällsklyftor när det gäller möjligheterna att tillgodogöra sig olika former av digitalt innehåll på olika platser i landet. Utmaningen ligger både i att erbjuda likvärdiga accessmöjligheter över hela landet och i att förbindelserna ska ha tillräckliga prestanda för att klara av de växande trafikmängderna. Kapacitets- och hastighetsmässigt finns idag inga långsiktiga alternativ till fiberbaserade tekniker, ett påstående som stärks av en teknisk analys ända ned till grundläggande fysikaliska principer, men anslutningsmöjligheterna och rörligheten med mobilt bredband talar för ett stort framtidsbehov även där. / Globally speaking, Sweden is a leading country in information technology. Both national and international statistics indicate growing broadband availability and increasingly frequent use of Internet services. Such figures, however, often originate from the provider's perspective and are based on theoretical performance. This thesis surveys actual broadband availability in Sweden, and evaluates implications for continued development of Internet utilisation from an economic perspective. Furthermore, future potential of currently available connection types are analysed. The empirical study includes the wired connection types xDSL, cable and fiber LAN, as well as a number of wireless techniques. Data has primarily been provided by The Internet Infrastructure Foundation (.SE), an independent organisation for the benefit of the public that promotes a positive Internet development in Sweden. The study is comprised of mainly quantitative data on broadband access, actual performance of different broadband services and Internet usage in Sweden. Interviews with representatives of Swedish Internet service providers have also been conducted. Based on a review of literature, we construct a theoretical framework that illustrates the link between broadband access and economic development, through Internet applications that are enabled by broadband technology. According to our analysis, broadband availability in Sweden appears to be more uneven than what other surveys indicate, when the geographical dispersion of connection types and their capacities are considered. High-speed connections, by our coeval definition of the term, are theoretically possible by all wired and by some mobile technologies, but to date such performance only appears realistic for cable and fiber LAN. Combined, these two connection types are available to half the population. The relationships between broadband penetration, Internet utilisation and economic development are far from unequivocal, but the thesis states that new market forces operate today, compared to only a few years ago. Whereas the development of Internet applications used to be driven by broadband expansion in itself, increasingly demanding applications reaching larger target audiences can be seen as the main drivers today. The current broadband infrastructure risks creating social gaps when it comes to the possibility of accessing different forms of digital content in various parts of the country. The challenge lies both in providing equal access throughout the country, and in managing the performance requirements of growing amounts of data traffic. Today, there are no long-term alternatives to fiber-based connections in terms of capacity and speed. This claim is based on an analysis down to basic physical principles. Availability and mobility of wireless techniques, however, suggest a substantial future need for those as well.